OjÀmstÀlldhet rÄder, framför allt inom det privata nÀringslivet, pÄ chefsnivÄ i Sverige. Majoriteten av samtliga chefer mÀn, endast 33 % av cheferna Àr kvinnor. Inom den privata sektorn Àr andelen kvinnliga chefer endast 25 %, medan det inom den offentliga sektorn rÄder det omvÀnda; 64% av cheferna inom den kommunala sektorn Àr kvinnor, i landstingen Àr andelen 72%. Tidigare forskning har visat att de stereotypa attityder som finns avseende kvinnliga chefer pÄverkar kvinnors karriÀrmöjligheter. Föreliggande studie syftade dÀrför till att undersöka vilka attityder som finns avseende kvinnliga chefer och om det finns nÄgon skillnad i attityder beroende pÄ respondentens karaktÀristika.

Den 15 december 2008 genomfördes en reform för arbetskraftsinvandring frÄn tredje land i Sverige. Syftet med förÀndringen Àr att underlÀtta rekrytering utanför EU/EES och Schweiz för att minska bristen pÄ arbetskraft. Genom att förenkla och utveckla systemet till ett av de mest öppna i vÀrlden, hoppas man locka till sig fler arbetare för att minska underskottet pÄ arbetsmarknaden.Tidigare forskning visar att en reform som minskar restriktioner för intrÀde till landet, generellt kommer att resultera i ett ökat inflöde av migranter. I denna uppsats undersöks, med hjÀlp av en ekonometrisk analys, om Sveriges reform av arbetskraftsinvandring gett en positiv effekt pÄ antalet migranter som ansöker om ett arbetstillstÄnd. I den ekonometriska analysen anvÀnds panel data, med data frÄn före och efter reformen.

Syftet med studien Àr att undersöka arbetsgivares erfarenheter av att ha tagit emot praktikanterfrÄn arbetsmarknadsprojektet Korta vÀgen. MÄnga utlÀndska akademiker idag gÄr arbetslösatrots att Sverige har en stor efterfrÄgan pÄ kvalificerad arbetskraft. Som en lösning pÄ att försökaÄtgÀrda arbetslösheten hos denna mÄlgrupp har Sverige utformat olika arbetsmarknadsinsatserför att underlÀtta intÄget av utlÀndska akademiker pÄ arbetsmarknaden. Forskning har visat attpraktik Àr den mest fördelaktiga insats som genererats i de arbetsmarknadspolitiska ÄtgÀrdersom idag finns. TyvÀrr rÄder hög arbetsbelastning pÄ svenska arbetsplatser vilket gör att mÄngatackar nej till att ta emot praktikanter.

OjÀmstÀlldhet rÄder, framför allt inom det privata nÀringslivet, pÄ chefsnivÄ i Sverige. Majoriteten av samtliga chefer mÀn, endast 33 % av cheferna Àr kvinnor. Inom den privata sektorn Àr andelen kvinnliga chefer endast 25 %, medan det inom den offentliga sektorn rÄder det omvÀnda; 64% av cheferna inom den kommunala sektorn Àr kvinnor, i landstingen Àr andelen 72%. Tidigare forskning har visat att de stereotypa attityder som finns avseende kvinnliga chefer pÄverkar kvinnors karriÀrmöjligheter. Föreliggande studie syftade dÀrför till att undersöka vilka attityder som finns avseende kvinnliga chefer och om det finns nÄgon skillnad i attityder beroende pÄ respondentens karaktÀristika.

Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ hur kvinnor utvecklar intresse för mansdominerade högre tekniska utbildningar. ForskningsfrÄgorna handlade om vilka personer som har haft inverkan pÄ valet av studier, vilken hjÀlp studenten ansÄg sig ha fÄtt av studie- och yrkesvÀgledare samt vilka faktorer som hade haft inverkan pÄ studievalet. Resultaten skulle kunna leda till studie- och yrkesvÀgledares bÀttre insikt för vad som kan vÀcka intresse hos kvinnor att vÀlja dessa utbildningar, vilket i sin tur kan frÀmja bÀttre jÀmstÀlldhet pÄ arbetsmarknaden. Undersökningen genomfördes som intervjuer med kvinnor som studerar pÄ Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm pÄ tvÄ dominerade av mÀn inriktningar inom civilingenjörsprogrammet. Resultatet visade att kvinnorna till viss del hade blivit pÄverkade av förÀldrar och syskon, men inte av studie- och yrkesvÀgledare eller vÀnner.

Högskolan i Skövde genomför pÄ uppdrag av Arbetsförmedlingen kurser som vÀnder sig till utomnordiska arbetslösa invandrade akademiker som Àr bosatta i Skaraborg med omnejd. Syftet med kurserna Àr enligt Arbetsförmedlingens direktiv att frÀmja arbetslösa invandrade akademikers möjlighet till sysselsÀttning. Kurserna kallas Korta vÀgen och innehÄller undervisning i svenska, samhÀllskunskap med kulturhistoria och IT-kunskap/datoranvÀndning. Deltagarna har ocksÄ praktik inom sitt yrkesomrÄde och under kursen valideras deras akademiska kompetens.Mitt syfte med den hÀr uppsatsen Àr att ta reda pÄ vad deltagarna i de tre första kurserna anser om kurserna. Jag har dÀrför gjort enkÀter som vÀnder sig till alla deltagare i de tre första kurserna och jag har intervjuat tvÄ kursdeltagare och en karriÀrcoach/praktikanskaffare.Vidare har jag haft ett gruppsamtal med tre kursdeltagare.Resultaten av min undersökning visar att kursdeltagarna har lÀrt sig mycket svenska och att de Àr nöjda med kursen.

Ångest och depression spĂ„s om fem Ă„r tillhöra nĂ„gra av vĂ€rldens största folksjukdomar (World Health Organization, 2001). Stigmatisering av psykiska besvĂ€r hos individer innebĂ€r att mĂ„nga med psykisk ohĂ€lsa exkluderas frĂ„n arbetsmarknaden (Socialdepartementet, 2012). Att individer med psykisk ohĂ€lsa arbetar innebĂ€r dock vinster pĂ„ individ-, organisations-, och samhĂ€llsnivĂ„ (CEPI, 2012). Syftet med studien Ă€r dĂ€rmed att undersöka hur arbetsmiljön för anstĂ€llda med Ă„ngest- och depressionssyndrom har anpassats utifrĂ„n den anstĂ€lldes förutsĂ€ttningar. Studiens fokus Ă€r att belysa vilka faktorer som pĂ„verkade att anpassningarna genomfördes.

SammanfattningFunktionshinder och arbete bildar tillsammans ett aktuellt Àmne som ses behöva ökadekunskaper för att nÄ Sveriges mÄlsÀttning om ?Ett arbetsliv för alla?. Inom omrÄdet diskuterashur och vad som kan genomföras i syfte att minska det utanförskap och fördomar som kanfinnas.Idag finns möjligheten för individer med funktionshinder att arbeta i en anpassadarbetssituation. För att uppmÀrksamma individens egen upplevelse av ovanstÄende valdeförfattarna att genomföra en kvalitativ studie med syfte att beskriva individens upplevelse avatt arbeta i en anpassad arbetssituation. Författarna anvÀnde mÄlinriktat urval och genomfördedÀrefter ostrukturerade intervjuer med tio informanter som arbetar i en anpassadarbetssituation, vilka berÀttade och delgav sina upplevelser.

Utrikesfödda som anlÀnder till Sverige som flyktingar eller som asylsökande fÄr lÀra om pÄ nytt. Integrationen blir en del av deras vardag genom utbildning inom SFI och introduktionsprogram med samhÀllskunskap och kunskapsomrÄden som Àr nödvÀndiga för att bli en del av samhÀllet och ha möjlighet till arbete. Som arbetssökande fÄr mÄnga av dem ÀndÄ inte jobb trots förvÀntningar som finns efter avslutad introduktion.Syftet Àr att ta reda pÄ hur utrikesfödda kvinnor som deltar i ÄtgÀrdsprogram beskriver om sina förutsÀttningar att fÄ ett jobb. Och vad de tror pÄverkar möjligheten att fÄ ett jobb. Detta vill jag undersöka genom att intervjua kvinnor som deltar i arbetsmarknadsÄtgÀrder med följande frÄgestÀllningFrÄgestÀllning Hur beskriver kvinnorna möjligheten att fÄ ett lönearbete? Vilka svÄrigheter möter kvinnorna mellan olika kulturer som arbetssökande? Hur beskriver kvinnorna sitt deltagande pÄ praktik, utbildning och arbete?Metoden bygger pÄ sju kvalitativa intervjuer med utrikesfödda kvinnor som deltar i arbetsmarknadsÄtgÀrder.

I Sverige har endast 3 av de 30 vanligaste yrkena jÀmn könsfördelning vilket innebÀr att det rÄder kraftig könssegregering pÄ arbetsmarknaden. Det finns dock ett fÄtal kvinnor och mÀn som vÀljer att arbeta i ett yrke som Àr dominerat av det motsatta könet. Enligt studier fÄr dessa kvinnor och mÀn utstÄ en del motstÄnd. Ofta hÀrleds motstÄndet till att individerna i minoritetsgruppen bedöms utifrÄn sociala och kulturella förestÀllningar om kön istÀllet för som enskilda individer. För mÀn kan detta fenomen medföra bÄde positiva och negativa konsekvenser.

Syfte: Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att öka förstÄelsen för hur organisationer kan arbeta med flexibla arbetsformer. Vi vill belysa vilka konsekvenser som kan uppstÄ med flexibla arbetsformer och hur de pÄverkar organisationer. Vi önskar Àven att fylla gapet vi uppmÀrksammat i forskningen kring flexibla arbetsformer ur ett organisatoriskt perspektiv.    Metod: Uppsatsen Àr en kvalitativ studie med en induktiv ansats som behandlar fenomenet flexibla arbetsformer ur ett organisatoriskt perspektiv. Datainsamlingen för studien har skett genom sju kvalitativa intervjuer pÄ Kalmar kommun. Slutsats: Slutsatsen av studien har visat att organisationer arbetar med flexibla arbetsformer utifrÄn olika förutsÀttningar delvis i form av; tekniska förutsÀttningar, stÀndig förÀndring av arbetsmarknaden, konkurrens samt de anstÀlldas förutsÀttningar.

Ungdomsarbetslösheten Àr ett problem i Sverige och det finns flera unga som uppbÀr försörjningsstöd. Det har visat sig vara svÄrt för en del ungdomar att etablera sig pÄ arbetsmarknaden och kommunerna har ett ansvar för skapa arbetsmarknadsÄtgÀrder som kan hjÀlpa personer att komma ut i arbetslivet. En del unga Àr mer utsatta Àn andra vilket gör att de kan vara i behov av ett intensivare stöd. Denna studies syfte Àr att undersöka vilka komponenter eller hÀndelser i Case management-projektet som haft inverkan för de unga vuxnas livssituation. Projektet som Àr en arbetsmarknadsÄtgÀrd syftar till att hjÀlpa ungdomar som har svÄrigheter med att strukturera upp sin vardag.

OjÀmstÀlldhet rÄder, framför allt inom det privata nÀringslivet, pÄ chefsnivÄ i Sverige. Majoriteten av samtliga chefer mÀn, endast 33 % av cheferna Àr kvinnor. Inom den privata sektorn Àr andelen kvinnliga chefer endast 25 %, medan det inom den offentliga sektorn rÄder det omvÀnda; 64% av cheferna inom den kommunala sektorn Àr kvinnor, i landstingen Àr andelen 72%. Tidigare forskning har visat att de stereotypa attityder som finns avseende kvinnliga chefer pÄverkar kvinnors karriÀrmöjligheter. Föreliggande studie syftade dÀrför till att undersöka vilka attityder som finns avseende kvinnliga chefer och om det finns nÄgon skillnad i attityder beroende pÄ respondentens karaktÀristika.

Arbetsmarknaden Àr könssegregerad, och uppdelningen pÄbörjas redan i tidig Älder. Studie- och yrkesvÀgledarna Àr enligt lag skyldiga att arbeta för att kön inte ska reproduceras, samtidigt visar andra studier att studie- och yrkesvÀgledarna inte följer lagtexten. Syftet Àr att undersöka hur studie- och yrkesvÀgledarna skapar ett arbetssÀtt utifrÄn deras tolkning av lÀroplanen § 2.6, gÀllande genus, i elevernas valprocess till gymnasiet. Studien undersöker ocksÄ vilka faktorer som kan ha varit bidragande till studie- och yrkesvÀgledarnas faktiska tolkning av lÀroplanen § 2.6. Teorier som har anvÀnts i studien Àr förestÀllningar av yrken, konstruktioner av könsroller och teori om tolkning och översÀttning. Kvalitativ metod med Ätta intervjuer har anvÀnts för att samla in det empiriska materialet. Resultat som framkommit under studien Àr att alla informanter har olika förestÀllningar och tolkar lagtexten olika beroende pÄ vad de har med sig frÄn bland annat barndomen och tidigare erfarenheter. Detta gör att alla informanter som deltagit i studien har ett eget individuellt anpassat arbetssÀtt som beror pÄ vad de har med sig sedan tidigare och deras syn pÄ genus.

I denna studie har man granskat 15 sjukskrivningsintyg som kommit i retur frÄn FörsÀkringskassan till Leksands VÄrdcentral under tiden mars-oktober 2009. Till dessa valdes 30 kontroller, tvÄ för varje intyg i retur, som matchades enligt ?samma doktor?, ?samma vecka? och ?samma diagnosgrupp?. Vid en statistisk jÀmförelse av olika variabler pÄ intygen som kommit i retur och dess kontroller fann man att man inte kunde peka ut nÄgon enskild faktor som avgörande för om ett intyg kommer i retur. I nÄgra fall hade sjukskrivningens lÀngd överskridit sex mÄnader och försÀkringskassan ville dÀrför ha patientens arbetsförmÄga prövad mot hela arbetsmarknaden istÀllet för mot patientens nuvarande arbetsuppgifter.