Med den hÀr uppsatsen har jag velat diskutera relationen mellan utomhusdidaktik respektive inomhusdidaktik som utgÄngspunkt för undervisningen i den svenska skolan. Ett annat syfte Àr att med utgÄngspunkt i ovan nÀmnda didaktiker fördjupa kunskaperna i utbildningsmetodik för lÀrare i allmÀnhet och biologilÀrare i synnerhet.Studien utgÄr frÄn tvÄ frÄgestÀllningar som jag genom intervjuer med tvÄ representanter för utomhusdidaktik och tvÄ representanter för inomhusdidaktik har försökt besvara.Resultatet av denna studie visar att utomhusdidaktik och inomhusdidaktik kan vara mycket lika i sina fokus pÄ de didaktiska frÄgorna. Ett undantag Àr var-frÄgan som Àr av större betydelse för utomhusdidaktiken. Studien visar Àven att utomhusdidaktik berör mÄnga fler Àmnen Àn biologiÀmnet.En viktig slutsats Àr att undervisningen i skolan ofta saknar verklighetsförankring. Utomhusdidaktik och science-center-didaktik, som representerar inomhudidaktik i denna studie kan bÄda hjÀlpa skolan att konkretisera den ofta teoretiska undervisningen och bidra till en ökad förstÄelse hos eleverna..

Mitt examensarbete Àr en studie i vardagsfotografiet som behandlar behovet och funktionen av denna fotografiska genre samt hur den behandlats i samtidskonsten. Jag undersöker samtida nordiska konstnÀrers metoder i bearbetningen av vardagsfotografiet samt min egen metod utifrÄn den konstnÀrliga gestaltningen. Metoderna analyseras utifrÄn deras relation till minnen, dess effekter och synliggörandet av fotografiska konventioner.Metoderna Äterkopplas i den didaktiska diskussionen dÀr jag behandlar hur man kan arbeta med vardagsfotografiet i bildundervisningen i skolan. Ett Àmne som Àr viktigt för det bildpedagogiska fÀltet dÄ det behandlar en vardaglig praktik och ett medium som ungdomar dagligen anvÀnder.I den gestaltande delen undersöks vardagsfotografier ur mina förÀldrars och farförÀldrars fotoalbum genom att rekonstruera befintliga bilder i form av iscensÀttning. TillvÀgagÄngssÀttet bestod av att Äteruppbygga scenen i fotografiet pÄ den plats dÀr bilden tagits.

Vi har under vÄra praktikperioder i gymnasieskolan uppmÀrksammat att intresset för matematik i mÄnga fall Àr lÄgt hos eleverna. Att matematikintresset bör ökas visar ocksÄ den senaste granskningen som gjorts av Skolverket under 2001 och 2002. Med stöd av detta utförde vi ett utvecklingsarbete med syfte att undersöka hur inslag av laborativ matematik i undervisningen pÄverkar gymnasieelevers intresse för matematik. Undersökningen genomfördes under fyra veckor pÄ Livsmedelsprogrammet vid en gymnasieskola i LuleÄ Kommun. De mÀtinstrument vi anvÀnt oss av Àr skriftliga enkÀter samt observationer.

Syftet med studien Àr att beskriva hur undervisningen för nyanlÀnda elever i gymnasieÄldern arrangeras i en liten kommun i södra Sverige, i synnerhet gÀllande modersmÄlsundervisning, studiehandledning pÄ modersmÄlet och Àmnesinriktad sprÄkundervisning, samt hur lÀrare och programansvariga pÄ skolan upplever att undervisningssituationen pÄverkar dessa elevers studieresultat, bÄde i svenska och i övriga Àmnen pÄ grundskolenivÄ. FrÄgestÀllningarna i studien Àr följande: Hur beskriver en lÀrare och en programansvarig organisationen av undervisningen pÄ Introduktionsprogrammet SprÄkintroduktion? Hur uppfattar en lÀrare och en programansvarig att elevernas studieresultat i svenska och övriga grundskoleÀmnen pÄverkas av modersmÄlsundervisning, studiehandledning pÄ modersmÄlet och Àmnesinriktad sprÄkundervisning? TvÄ kvalitativa informantintervjuer Àr genomförda och resultatet visar att kommunen arrangerar studiehandledning pÄ modersmÄl och Àmnesinriktad sprÄkundervisning, men inte aktivt driver frÄgan modersmÄlsundervisning. Resultatet visar vidare att studiehandledning pÄ modersmÄl och den Àmnesinriktade sprÄkundervisningen Ànnu inte har gett nÄgra mÀtbara resultat, eftersom det i strukturerad form Àr ett relativt nytt inslag i undervisningen. LÀrare och programansvariga förvÀntar sig dock att det pÄ lÀngre sikt kommer ge goda resultat..

Detta arbete syftar till att fÄ ökad kunskap om hur lÀrare beskriver att de arbetar för att möta andrasprÄkselever i deras sprÄkutveckling samt vilka stödstrukturer lÀrarna beskriver att de anvÀnder i utvecklingen av elevernas skolsprÄk. Jag anser att det Àr viktigt omrÄde att belysa dÄ forskare anser att skolsprÄket Àr en bidragande faktor till att andrasprÄkselever som grupp, presterar sÀmre Àn ensprÄkiga elever i den svenska skolan. I min undersökning har jag anvÀnt mig av den kvalitativa intervjun som metod och intervjuat sex verksamma lÀrare som arbetar i grundskolans tidigare Är. Resultatet av empirin visar att lÀrarna ansÄg att avsaknaden av den sprÄkliga basen utgjorde ett hinder för andrasprÄkseleverna i utvecklingen av skolsprÄket, vilket bidrog till att lÀrarna insÄg vikten av att arbeta med att utvidga basen, parallellt med skolsprÄket. Resultatet visade vidare att informanterna anvÀnde sig utav olika stödstrategier som enligt informanterna utvecklar andrasprÄkselevernas skolsprÄk.

Ett uttryck som ofta trÀffas pÄ i skolvÀrlden Àr elever i behov av sÀrskilt stöd. Elevens svÄrigheter förklaras med att de Àr i behov av sÀrskilt stöd. Syftet med vÄr undersökning Àr att fÄ förstÄelse och kunskap om vilka barn lÀrare och rektorer i tvÄ skolor, anser vara i behov av sÀrskilt stöd. Studien avsÄg att undersöka hur lÀrare, frÄn förskoleklass till Är tre, samt rektorer definierar och reflekterar om begreppet sÀrskilda behov. Studien syftade till att undersöka hur rektorer, lÀrare, speciallÀrare och resurspedagog definierade och reflekterade om begreppet sÀrskilda behov.

Skolan Àr en arbetsplats dÀr lÀrare ska lÀra elever för framtiden med olika hjÀlpmedel. I studien lyfts lÀrares uppfattningar till datoranvÀndning som ett hjÀlpmedel till lÀs- och skrivinlÀrning i skolan. Tolkningen Àr att datoranvÀndningen speglar samhÀllsutvecklingen och avsikten Àr att ta reda pÄ om datorer anvÀnds i ett didaktiskt syfte i undervisningen. Fokus lÀggs pÄ att fÄ kunskap om vilka olika uppfattningar det finns bland lÀrare i Ärskurs 1-3 gÀllande datoranvÀndning som hjÀlpmedel vid lÀs- och skrivinlÀrning. Studien Àr kvalitativ och bygger pÄ fem intervjuer, vilka Àr genomförda pÄ fyra olika skolor.

SammanfattningDen hÀr studien behandlar frÄgor om hur man som pedagog kan anpassa undervisningen för barn/elever med diagnosen autism. Syftet med det hÀr arbetet Àr att ta reda pÄ hur undervisningen för elever med autism kan se ut. Undersökningen Àr gjord med hjÀlp av tre pedagogers intervjusvar, tvÄ av dem Àr gjorda med hjÀlp av kvalitativa metodansatser. Jag valde att göra intervjuer pÄ grund av att det verkade vara det lÀmpligaste sÀttet att fÄ svar pÄ min frÄgestÀllning. Undersökningen Àr utförd i tvÄ kommuner dÀr ett mindre antal personer blivit intervjuade.

Avsikten med det hÀr examensarbetet Àr att studera ramfaktorerna för anvÀndning av museum i undervisningen, vilka resurser museer har för studenter och att undersöka tre lÀrares attityder gentemot anvÀndningen av museer i undervisningsprocessen. Avsikten Àr ocksÄ att undersöka vilka historiedidaktiska effekter som anvÀndningen av museer i undervisningen kan ha. MÄlet Àr ocksÄ att försöka ta reda pÄ hur samarbetet mellan skolor och museer kan utvecklas och förbÀttras. Metoden som anvÀnts Àr kvalitativa intervjuer med tre museipedagoger samt tre lÀrare. Undersökningen visar att det finns tre typer av ramfaktorer som pÄverkar anvÀndingen av museer i undervisningen; konstitutionella ramfaktorer, organisatoriska ramfaktorer och fysiska ramfaktorer.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka för- och nackdelar svenska som andrasprÄkslÀrare inom grundskolan ser med skönlitteratur istÀllet för traditionella lÀromedel, hur de vÀljer sina texter och motiverar sina val och hur de arbetar med skönlitteratur i undervisningen. Uppsatsen utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar: Vilka för- och nackdelar anser svenska som andrasprÄkslÀrare att det finns med att anvÀnda skönlitteratur istÀllet för traditionella lÀromedel? Hur vÀljer de skönlitteratur och hur motiverar de sina val? Hur arbetar de med skönlitteratur i undervisningen? Materialet som anvÀnts för att belysa frÄgestÀllningarna var en kvalitativ enkÀtundersökning. Studiens informanter bestod av sex kvinnliga svenska som andrasprÄkslÀrare inom grundskolan i olika Äldrar. Flertalet informanter har en koppling till en förberedelseklass i en svensk stad.

Syftet med denna studie var att undersöka hur en för situationen anpassad kommunikationskarta, en pratkarta, kan möjliggöra samtal mellan en 11-Ärig pojke med autism och utvecklingsstörning och hans mamma nÀr de samtalar om en hÀndelse som inte hÀnder nu. Erik har inget fungerande tal och Àr beroende av Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK). Han har sedan förskoletiden en pÀrm med löstagbara bilder (PECS), som han anvÀnder för att uttrycka sina behov och intentioner. I studien undersöktes hur interaktionen mellan Erik och hans mamma Maria organiserades sekventiellt. Analysen visade att en kommunikationskarta, en pratkarta med bilder anpassade för samtalet, var en viktig gemensam resurs för bÄde Maria och Erik för att initiera, utveckla och avsluta pratstunden.

 SammanfattningEn lÀrare mÄste vara förberedd pÄ att i sitt klassrum möta elever som har olika behov och förutsÀttningar. Elever lÀr ocksÄ pÄ olika vis och behöver olika mycket stöttning. Detta gör att lÀraren mÄste ha kunskap till att anpassa undervisningen utefter individen och gruppens behov. NÀr man som lÀrare fÄr en elev till klassen som har ett ovanligt funktionshinder sÄ bör det stÀllas högre krav pÄ arbetssÀttet, för att eleven ska kunna tillgodogöra sig undervisningen pÄ bÀsta sÀtt.Syftet med undersökningen Àr att belysa hur pedagogerna i klassen uppfattar lÀrandet samt hur de anpassar undervisningen utefter individens behov och förutsÀttningar. Mina frÄgestÀllningar Àr hur bedrivs undervisning i ett klassrum i skolans tidigare Är dÀr det finns en synskadad elev? Samt vad innebÀr det för ett barn att ha en synskada?I mitt arbete har jag gjort en litteraturundersökning för att fÄ en vidgad bild pÄ ett synskadat barns behov.

LÀroplanen (Lpo 94) krÀver att skolans undervisning ska rikta sig mot varje enskild individs behov, bakgrund och förutsÀttningar för att pÄ bÀsta sÀtt förbereda och fostra varje elev till en framtida verksam medborgare. Forskning pÄ omrÄdet betonar Àven den om vikten av individanpassad undervisning. Problematiken ligger i att skolan Àr uppbyggd efter grupper vilket försvÄrar detta krav/mÄlsÀttning. Kunskapsskolan Àr en skolan som vÀxt upp till följd av Lpo 94 och har som mÄl att skapa en individuell lÀrandemiljö. Med utgÄngspunkt i detta Àr mitt syfte att undersöka hur medvetenheten Àr hos lÀrare pÄ Kunskapsskolan gÀllande individuellt lÀrande.

Ämnets kĂ€rna Ă€r att studera hur muslimska elever kommer i klĂ€m vid undervisningen i hem- och konsumentkunskap. Samt hur muslimska elever tycker och tĂ€nker i frĂ„gan om mat och matvanor men ocksĂ„ hur jĂ€mstĂ€lldheten ser ut i deras familjer. Uppsatsens frĂ€msta syfte Ă€r att studera vad muslimska elever anser om undervisningen i hem- och konsumentkunskap, sker undervisningen i deras hĂ€r och nu? Valet föll pĂ„ att anvĂ€nda en kvalitativ intervju för att lĂ€ra kĂ€nna eleverna bĂ€ttre och komma dem nĂ€rmre, vilket ocksĂ„ ger ett djup Ă„t uppsatsen. Metoden Ă€r vald med baktanken om vad som ger mest insikt i informanternas egna sĂ€tt att tĂ€nka, lĂ€ra, agera, uppleva och förstĂ„.Valet föll pĂ„ att djupintervjua fem muslimska elever, tre pojkar (Henrik, Leo och Max) och tvĂ„ flickor (Sara och Fia).

Dagens patient stÄr idag inför svÄra val av behandlingar och vÄrd. Det Àr dÀrför viktigt att patienten ges möjlighet att hantera det dagliga livets krav och att sjuksköterskan stödjer och stÀrker patientens kontroll över sjukdom och behandling. Patientundervisning Àr av central betydelse och bör integreras i den dagliga omvÄrdnaden av patienten och dennes anhöriga. Föreliggande studie syftar dÀrför till att studera de faktorer som pÄverkar sjuksköterskans roll i patientundervisningen och hur Internet kan integreras i undervisningen. Teoretisk ram för arbetet Àr Hildegard Peplaus terapeutiska interpersonella process.