Den senaste FN-rapporten som utfo?rdes av IPCC sa?tter punkt pa? faktumet att katastrofala klimatfo?ra?ndringar kan undvikas utan ma?rkbar inverka pa? levnadsstandarden. Det go?r fo?rnybar energi till den billigaste och minst riskabla va?gen till en fossilfri framtid. Detta motiverar intresset fo?r att underso?ka lo?nsamheten i solcellsanla?ggningar fo?r elna?tinmatning.

Det FInns mÄnga typer av identikationsmedel och i denna rapport redovisas uppbyggnaden av en prototyp som anvÀnder ansiktsigenkÀnning för identifiering vid en dörr. Prototypen Àr ett resultat av ett examensarbete pÄ företaqet Wawo Technology AB och författarens roll i projektet var som projektledare. Projektledarens fokus lÄg pÄ kommunikation med teammedlemmarna, pÄ att driva projektet framÄt samt pÄ att anvÀndartesta systemets alla delar. Resultatet av projektet blev en prototyp som i dagslÀget Àr monterad pÄ ett kontor och anvÀnds av personalen. Registreringen till systemet sköts viaen hemsida av en administratör.

Den inga?ende merva?rdesskatten som a?r ha?nfo?rlig till fo?rva?rv som har ett direkt och ome- delbart samband med en fra?n merva?rdesskatt undantagen aktieo?verla?telse a?r inte avdrags- gill. Till fo?ljd av EU-domstolens avgo?rande i X BV och HFD:s avgo?rande i HFD 2014 ref. 1 sta?r nu klart att kostnader ha?nfo?rliga till en fra?n merva?rdesskatt undantagen aktieo?verla?- telse ocksa? kan utgo?ra allma?nna omkostnader, vilket medfo?r att den inga?ende merva?r- desskatten a?r avdragsgill i den ma?n fo?rva?rven har ett direkt och omedelbart samband med den samlade ekonomiska verksamheten eller en avgra?nsad del da?rav.Avgo?randena i X BV och HFD 2014 ref.

Syftet med denna studie Àr att öka kunskapen om digitala verktygs och lÀromedels möjligheter och svÄrigheter i textilslöjdens undervisning. Studien behandlar vad nÄgra textilslöjdlÀrare i en mindre kommun i Sverige anser Àr för- och nackdelar med informations- och kommunikationsteknik (IKT) i textilslöjden. De frÄgestÀllningar som besvaras Àr vilka resurser som textilslöjdlÀrarna har tillgÄng till för att ha möjligheter att införa IKT i undervisningen, dels de materiella tillgÄngarna, men Àven deras egna tillgÄngar i form av kunskaper. HÀr undersöks ocksÄ vilken instÀllning textilslöjdlÀrarna har till att anvÀnda digitala verktyg i textilslöjdens undervisning. Metoden som anvÀnds i studien Àr kvalitativ intervju och intervjufrÄgorna Àr grundade pÄ min egen förförstÄelse av Àmnet.

Syfte ? Att skapa en ny produkt inom kategorin mingelbord, som erbjuder fler anvÀndningsomrÄden för att bli mer anpassad för privatpersoner och i hemmamiljö. Att genom en innovativ konstruktion och en kombination av moduliserade- och hantverksdelar skapa en unik produkt pÄ marknaden.Metod ? Grundmetoden för det hÀr arbetet Àr den första fasen i en produkts liv: produktutvecklingsprocessen; identifiera behovet, planera designprocessen, ta fram kundkraven, utveckla konceptet och till sist utveckla produkten.Resultat ? Designkoncept pÄ ett mingelbord har tagits fram och redovisas i bilder. Dessa bilder Àr resultatet av en uppmodellering i datorn med hjÀlp av 3D-progam.

ISBInstitutionen för samhÀlls- och beteendevetenskapExamensarbete10 poÀngSammanfattning_______________________________________________________Tina RiwikDatorunderstödd lÀsinlÀrning- Att skriva sig till lÀsningVÄren 2007 Antal sidor: 36 inklusive bilagor__________________________________________________________________________Syftet med denna studie var att belysa hur nÄgra yrkesverksamma förskollÀrare och lÀrare arbetar med lÀsinlÀrning, hur de anvÀnder datorn som hjÀlpmedel för att stimulera barnens sprÄkutveckling och lÀsinlÀrning. Syftet var ocksÄ att ta reda pÄ vilka förutsÀttningar som krÀvs för att undervisningen ska kunna bedrivas. Detta Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ sju intervjuer med yrkesverksamma förskollÀrare och lÀrare fördelade pÄ tvÄ skolor pÄ tvÄ mindre orter för att fÄ en inblick hur deras arbete Àr upplagt. En av de viktigaste punkterna som framkom var att barnen mÄste tillÄtas att leka fram sin kunskap och att det mÄste ske pÄ varje barns individuella sÀtt. Att det Àr bra att arbeta med datorn som ett hjÀlpmedel Àr nÄgot som framkommer i denna studie, och det Àr en metod som gÄr att anpassa till alla kunskapsnivÄer och intressen hos barnen.

Hur kan jag motverka genusnormer och stereotypa bilder av manligt och kvinnligt i mina illustrationer? Jag har tecknat fiktiva portrÀtt av barn som stÄr utanför den normativa bilden av genus och jag har Àven undersökt femininitet genom att teckna mÀn. I portrÀtten har jag laborerat med hur smÄ och stora nyanser kan Àndra hur vi lÀser karaktÀren och bilden.

ABSTRACTSegregation is more and more common in the Swedish society, especially in those suburbs called ?miljonprogramsförorter? which are characterized as grey and boring districts with low status. These suburbs are often mentioned in the media and the public associate them with immigrants, problems and crimes. Kungsmarken in Karlskrona is one of these suburbs and the purpose of this essay was to compare the media image with the images local participants had of Kungsmarken. The questions I brought up were how media was describing Kungsmarken, how this image has contributed to the low status of Kungsmarken, and if this image was reflecting the local participants? images.

 SammanfattningEn lÀrare mÄste vara förberedd pÄ att i sitt klassrum möta elever som har olika behov och förutsÀttningar. Elever lÀr ocksÄ pÄ olika vis och behöver olika mycket stöttning. Detta gör att lÀraren mÄste ha kunskap till att anpassa undervisningen utefter individen och gruppens behov. NÀr man som lÀrare fÄr en elev till klassen som har ett ovanligt funktionshinder sÄ bör det stÀllas högre krav pÄ arbetssÀttet, för att eleven ska kunna tillgodogöra sig undervisningen pÄ bÀsta sÀtt.Syftet med undersökningen Àr att belysa hur pedagogerna i klassen uppfattar lÀrandet samt hur de anpassar undervisningen utefter individens behov och förutsÀttningar. Mina frÄgestÀllningar Àr hur bedrivs undervisning i ett klassrum i skolans tidigare Är dÀr det finns en synskadad elev? Samt vad innebÀr det för ett barn att ha en synskada?I mitt arbete har jag gjort en litteraturundersökning för att fÄ en vidgad bild pÄ ett synskadat barns behov.

I kursplanerna för gymnasieskolans omvÄrdnadsprogram förekommer begreppet ?erfarenhet? pÄ ett flertal stÀlle. Detta begrepp Àr inte definierat i styrdokumenten av skolverket vilket gjorde det intressant att studera nÀrmare. Syftet med denna studie Àr dÀrför  att beskriva yrkeslÀrares uppfattningar av kursplanernas begrepp ?erfarenhet? som ingÄr i gymnasieskolans omvÄrdnadsprogram. OmvÄrdnadsprogrammet förÀndrades under 1990-talet och praktiken ersattes av APU = Arbetsplatsförlagd utbildning.

Syftet med studien Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt lÀrarna pÄ en skola anvÀnder sig av uterummet i undervisningen. Jag vill ta reda pÄ vilka fördelar respektive nackdelar lÀrarna pÄ skolan ser med att anvÀnda uterummet och att arbeta pÄ ett utomhuspedagogiskt arbetssÀtt. Jag vill Àven undersöka om lÀrarna Àr medvetna om de objekt som faktiskt finns i skolans nÀrhet vilket innebÀr att jag ocksÄ gjort en inventering av objekt i skolans nÀrhet som kan vara intressanta ur ett utomhuspedagogiskt perspektiv.DÄ min intention Àr att undersöka hur det kan se ut pÄ en skola har samtliga Ätta klasslÀrare pÄ skolan deltagit i min undersökning. Min studie har en kvalitativ karaktÀr trots att jag har genomfört en enkÀtundersökning eftersom min enkÀt endast innehÄller öppna frÄgor.Resultatet pekar pÄ att lÀrarna upplever det som positivt att anvÀnda nÀrmiljön och utomhuspedagogik i undervisningen. Detta innebÀr dock inte att det Àr nÄgot de gör speciellt ofta eller pÄ kontinuerlig basis.

Den hÀr studien behandlar sex pedagogers tankar och synsÀtt kring lÀsförstÄelse och varför de anser att det Àr viktigt samt deras arbete med lÀsförstÄelse i undervisningen. Vidare behandlar studien om pedagogerna upplevt nÄgon skillnad i synen pÄ lÀsförstÄelse under den tid de varit verksamma i sitt yrke. Studien belyser olika teoretiska utgÄngspunkter och förklarar viktiga begrepp inom lÀsförstÄelse.Studien tar Àven upp att det Àr en fördel för barn att lÀra sig olika strategier för hur de ska tÀnka nÀr de lÀser en text och om de stöter pÄ problem. Den vuxne eller lÀraren agerar modell genom att tÀnka högt och överföra sina lÀsförstÄelsestrategier till barnet. Att medvetandegöra barnet pÄ detta sÀtt, hur barnet kan möta hindren och komma förbi dem, Àr av stor vikt för framtida skolgÄng dÄ eleven kommer bekanta sig med mÄnga olika sorters texter.

Elever i den svenska grundskolan har olika förutsÀttningar och olika bakgrund. Vissa elever behöver en undervisning anpassad för den enskilda individen för att kunna uppnÄ uppsatta kunskapsmÄl inom olika Àmnen. I idrott och hÀlsa kan elever frÄn en annan kulturell eller religiös bakgrund möta svÄrigheter i vissa moment och under vissa tider av Äret. Syftet med studien Àr att belysa och att öka kunskaperna om de potentiella faktorer som undervisningen i idrott och hÀlsa handskas med i strÀvan mot att ge alla elever en likvÀrdig utbildning, oavsett religiös eller kulturell bakgrund. Kvalitativa intervjuer anvÀnds för att fÄ ett resultat. För att genomföra studien har fem lÀrare i idrott och hÀlsa och tre elever i Ärskurs nio intervjuats pÄ sammanlagt fyra skolor. Under intervjuerna framkom att lÀrare upplever att fÄ elever var frÄnvarande under ordinarie undervisning pÄ grund av religiös eller kulturell bakgrund.

Syftet med min studie var att skapa förstÄelse för om pedagoger i grundskolans tidigare Är möjliggör en lÀrandemiljö pÄ lika villkor för alla elever samt utveckla förstÄelse för hur de gör detta. Jag har gjort tre kvalitativa intervjuer med verksamma pedagoger inom grundskolans tidigare Är samt tvÄ observationer. Min studie har baserats pÄ dessa intervjuer, observationer och pÄ tidigare forskning. Olika teoretiska perspektiv har anvÀnts som instrument för att analysera min studie. Pierre Bourdieu menar att den habitus som dominerar i klassen avgör hur undervisningen ser ut.

Ett skyltfönster Àr en möjlighet för företag som Telia att marknadsföra sina budskap, produkter och tjÀnster. En tidigare undersökning har dock visat att det bara Àr ett fÄtal av konsumenterna som faktiskt lÀgger mÀrke till skyltfönstret i Telia butiken Karlstad. FrÄgan Àr hur Telia och andra företag kan kommunicera i skyltfönstret pÄ ett effektivare sÀtt. Vi observerade vÄra respondenter i labbmiljö dÀr vi lÀt dem titta pÄ olika varianter av Telias skyltfönster. Syftet var att reda ut ansiktens pÄverkan i denna typ av marknadskommunikation samt om sjÀlva placeringen av bilder och texter har nÄgon betydelse.Det praktiska syftet var att se vad som uppmÀrksammades först i skyltfönstret och vad respondenterna kunde Äterge av det som de exponerats för.