Det vÀsterlÀndska och nordiska samhÀllets historia och vÀrderingar prÀglar kursplanen, och dÀrmed undervisningen, för Àmnet historia i Ärskurs 4?6. Med tanke pÄ att det i dagens klassrum finns elever med olika kulturella bakgrunder, har studiens syfte varit att undersöka hur elever uttrycker att deras identitet pÄverkas genom denna historieundervisning. Den teori som inspirerat studien Àr hermeneutisk fenomenologi. Genom fokusgruppsintervjuer, dÀr arton elever deltagit, har det visat sig att historia som Àr kopplat till elevens egen bakgrund kan vara av betydelse för elevers identitetsutveckling.

Arbetet beskriver arbetsgÄngen frÄn identifierat behov av hjÀlpmedel i undervisningen i matematik A till ett fÀrdigt pedagogiskt hjÀlpmedel. Begreppsutveckling har en central roll i styrdokumenten och skolan. För att alla elever ska fÄ likvÀrdiga förutsÀttningar att utvecklas i skolan bör undervisningen utformas sÄ att den passar varje elevs sÀtt att lÀra sig. Genom att anvÀnda en mÄngfald av presentationsformer och arbetsformer kan man som lÀrare skapa goda förutsÀttningar för alla elever oavsett lÀrstil. UtifrÄn erfarenhetspedagogiken och lÀrstilsteorin utformas och konstrueras en artefakt som ska kunna anvÀndas i avsikten att bidra till en mÄngfacetterad undervisning..

Syftet med denna studie var att belysa hur Ätta pedagoger som Àr verksamma i de lÀgre Ärskurserna ser pÄ klassrummet som arbetsfÀlt, nÀr det gÀller att stimulera barns motoriska utveckling. Arbetet baserar sig pÄ en litteraturstudie och en kvalitativ undersökning i form av intervjuer.VÄra slutsatser av resultatet Àr att pedagogerna visar att de har förstÄelse för barns motoriska utveckling. Trots detta rÄder det en brist pÄ medvetna motoriska rörelseövningar som Àr integrerade i undervisningen. Teoretisk medvetenhet kring motorikens betydelse har inte i undervisningen gett praktiskt resultat..

Arbetet med den tidiga lÀs- och skrivundervisningen hos sex intervjuade lÀrare skildras i denna studie. Syftet Àr att redogöra för idag verksamma lÀrares undervisning av tidig lÀs- och skrivutveckling samt bringa klarhet i huruvida de anvÀnder sig av specifika metoder som stöd i arbetet. Vilka metoder Àr i sÄdana fall aktuella och arbetar samtliga lÀrare pÄ samma sÀtt? Studien avser Àven ta del av hur elevers individuella behov bemöts i undervisningen samt hur lÀrarna i studien arbetar för att möta eleverna pÄ den kunskapsnivÄ de befinner sig. Empirin grundar sig i semistrukturerade kvalitativa intervjuer för att fÄ djup och helhet inom undersökta företeelser.

Syftet med den hĂ€r uppsatsen var att undersöka hur stort utrymme mĂ€n respektive kvinnor fĂ„r pĂ„ bilderna i samtliga aktuella lĂ€romedel för gymnasiets Engelska steg 5 samt hur kön framstĂ€lls pĂ„ dessa bilder. För att kunna undersöka detta formulerades följande frĂ„gestĂ€llningar: Förekommer mĂ€n och kvinnor lika ofta pĂ„ bilderna i lĂ€roböckerna? Om inte, vilket kön finns det flest bilder pĂ„? FramstĂ€lls mĂ€n respektive kvinnor pĂ„ ett stereotypt sĂ€tt? Är de lĂ€roböcker som Ă€r mest respektive minst jĂ€mstĂ€llda enligt den kvantitativa bildanalysen Ă€ven mest respektive minst jĂ€mstĂ€llda enligt den kvalitativa bildanalysen? Är framstĂ€llningen av mĂ€n och kvinnor förenlig med lĂ€roplanen för gymnasiet, Lgy 11? SĂ„vĂ€l en kvantitativ som en kvalitativ bildanalys gjordes för att svara pĂ„ dessa frĂ„gestĂ€llningar. I den kvantitativa bildanalysen rĂ€knades antalet bilder som mĂ€n respektive kvinnor förekommer pĂ„ i varje lĂ€romedel. UtifrĂ„n dessa resultat gjordes dĂ€refter en kvalitativ bildanalys ur ett genusperspektiv pĂ„ de tre mest respektive minst kvantitativt jĂ€mstĂ€llda lĂ€romedlen samt pĂ„ ett lĂ€romedel med ett i förhĂ„llande till de andra lĂ€romedlen avvikande resultat.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur elever i Ärskurs tre, pÄ tvÄ skolor i Sverige, uppfattar sin möjlighet till elevinflytande i klassrummet. Vi ska undersöka hur mycket elevinflytande de upplever att de har pÄ undervisningssituationen och arbetssÀttet. Vi ska ocksÄ undersöka vilken uppfattning lÀrarna har om elevinflytande och hur mycket inflytande de ger eleverna i dessa klasser.Med elevinflytandet avses inflytande i planering och genomförande av undervisningen. MÄlet Àr att ta reda pÄ om elever och lÀrare har en likartad syn pÄ vad elevinflytande Àr. VÄr undersökningsmetod bestÄr av intervjuer med lÀrare och enkÀtundersökning med eleverna.

Syfte ? Att skapa en ny produkt inom kategorin mingelbord, som erbjuder fler anvÀndningsomrÄden för att bli mer anpassad för privatpersoner och i hemmamiljö. Att genom en innovativ konstruktion och en kombination av moduliserade- och hantverksdelar skapa en unik produkt pÄ marknaden.Metod ? Grundmetoden för det hÀr arbetet Àr den första fasen i en produkts liv: produktutvecklingsprocessen; identifiera behovet, planera designprocessen, ta fram kundkraven, utveckla konceptet och till sist utveckla produkten.Resultat ? Designkoncept pÄ ett mingelbord har tagits fram och redovisas i bilder. Dessa bilder Àr resultatet av en uppmodellering i datorn med hjÀlp av 3D-progam.

I gymnasieskolans matematikundervisning anvÀnds frÀmst en metod. Först gemensam genomgÄng, sedan enskild rÀkning i lÀroboken som Àr uppbyggd av exempel följt av liknande arbetsuppgifter. Jag lÀste en uppsats som handlar om hur man kan anvÀnda utomhuspedagogik i matematikundervisningen i gymnasieskolan. AlltsÄ finns det lÀrare som arbetar Àven med andra metoder. Syftet med min undersökning Àr att ta reda pÄ hur nÄgra lÀrare som aktivt anvÀnder andra arbetssÀtt Àn det traditionella i undervisningen arbetar, vad de finner för fördelar med metoderna samt vilka hinder de stött pÄ i planering och genomförande.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur skogen kan anvÀndas för att gestalta en bild av identiteten. För att göra det analyseras musikvideor av Fever Ray och Iamamiwhoami. Gestaltningen bestÄr av tvÄ noveller. I dessa undersöks relationen till skogen pÄ ett mer individuellt plan. Metoden Àr mer sökande Àn teoretiserande. Uppsatsen analyserar musikvideor ur ett genusperspektiv, som bilder och metaforer.

Medier speglar inte verkligheten utan förmedlar endast gestaltningar av verkligheten som mÀnniskor kommer i kontakt med mer eller mindre dagligen. Journalister vÀljer och vÀljer bort vad som ska fÄ utrymme och vad som inte ska fÄ det. BlÀddrar man igenom dagstidningar fÄr man lÀtt intrycket att kvinnor fÄr mindre utrymme Àn mÀn trots att Sverige anses som mer jÀmstÀllt Àn de flesta lÀnder.Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att se hur fördelningen mellan mÀn och kvinnor ser ut i tidningen VK nÀr det gÀller artiklar och bilder inom omrÄdena sport och kultur & nöje. Uppsatsen Àmnar Àven att se till vilka genusdiskurser som förekommer.För att besvara frÄgestÀllningen tillÀmpas tvÄ olika metoder, en kvantitativ innehÄllsanalys och en kvalitativ kritisk diskursanalys.Studien utgÄr frÄn dagordningsteorin och gestaltningsteorin som menar att media innehar en makt genom att de bestÀmmer vad och hur nÄgot framstÀlls.Resultaten visar att nÀr det gÀller antal artiklar och bilder i de berörda omrÄdena, Àr kvinnor underrepresenterade, vilket bekrÀftar det somtidigare forskningvisar. Diskursen prÀglas av att mÀn framstÀlls som sjÀlvstÀndiga subjekt som innehar makt medan kvinnor framstÀlls somsjÀlvkritiska, ej sjÀlvstÀndiga och passiva..

BAKGRUND: Digitala media har stor betydelse i vÄrt samhÀlle och lÀrarens förhÄllningssÀtt till IKT, informations och kommunikationsteknik, spelar en stor roll för eleverna. Att anvÀnda digitala media i undervisningen kan gynna olika inlÀrningsstilar och tillsammans skapa en större förstÄelse av den vÀrld vi lever i. Digitala media bör bli en naturlig del av skolarbetet bÄde av pedagogiska skÀl och för att det Àr en del av vardagslivet. SYFTE: Att undersöka hur en lÀrare i Är sex kan anvÀnda digitala media i undervisningen. FrÄgestÀllningar:? Hur anvÀnder en lÀrare digitala media i sin undervisning?? Hur resonerar en lÀrare kring sin anvÀndning av de digitala medierna i undervisningen?METOD: Vi har genomfört en fallstudie dÀr vi har undersökt en lÀrares anvÀndning av digitala media i sin undervisning.

Den hÀr studien Àr en analys av hur den ryske författaren Lev Tolstoj, genom kanonisering och uppkomsten av vissa mönster av texter, bilder och representationer, reduceras till tecken, symbol och ikon, samt hur denna symbol och ikon behandlas i tvÄ filmadaptioner - Leo Tolstoj (Lev Tolstoj 1985) respektive The Last Station (2009). Den teoretiska utgÄngspunkten Àr i huvudsak Jurij Lotmans kultursemiotiska teori och i synnerhet hans definitioner av termerna tecken, symbol och ikon. Uppsatsen visar, utifrÄn denna semiotiska teori, hur adaptionerna vÀljer att representera en viss bild av Tolstoj som en reduktiv strategi för att kunna skapa ett narrativ som mÄste infoga och vÀlja bland en komplex uppsÀttning av bilder och sjÀlvbilder, representationer och sjÀlvrepresentationer.Resultaten av analysen visar hur bilden av Lev Tolstoj i Lev Tolstoj fokuserar pÄ bilden av författaren som Ä ena sidan starjets, som en vis Àldre man, som mÀnniskor uppsöker, och Ä andra sidan som författare. Hans verk ges följaktligen stort utrymme och det refereras ofta till hans verk, och dÄ i synnerhet till den senare produktionen av filosofiskt och religiöst material. Vad gÀller de ikoniska elementen Àr det bilden av den gamle mannen i de enkla bondeklÀderna frÄn de sista Ären av hans liv som dominerar.

Cvetanovski, Daniela (2010). Undervisning i NO för alla. KartlÀggning av NO-undervisningen pÄ fyra institutioner inom Statens institutionsstyrelse i Södra Regionen (Teaching science subjects for all. Identification of science subjects teaching at four institutions in the Statens Institutionsstyrelse in Southern Region). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med examensarbetet Àr att fÄ en ökad kunskap om hur NO-undervisningen pÄ institutioner inom Statens institutionsstyrelse, SiS, bedrivs samt att kunna ge förslag pÄ hur man kan utveckla NO-undervisningen pÄ institutionerna.

Anledningen till vÄrt val av undersökningsomrÄde Àr vÄrt gemensamma intresse för skönlitteratur som vi fÄtt under utbildningens gÄng. Syftet med vÄrt arbete var att undersöka hur och varför pedagoger anvÀnder skönlitteratur i de samhÀllsorienterade Àmnena och i svenskÀmnet samt vilken betydelse skönlitteraturen har för elevernas utveckling och lÀrande. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer med sex pedagoger som anvÀnder skönlitteratur i undervisningen och undervisar i svenskÀmnet och i de samhÀllsorienterade Àmnena i grundskolans tidigare Är. Resultatet av intervjuerna visar att samtliga av de intervjuade pedagogerna stÀller sig positiva till anvÀndning av skönlitteratur i undervisningen. Pedagogerna anser att skönlitteraturen kan nyttjas pÄ olika sÀtt.

MatematikÀmnet och elevers bristande kunskaper i Àmnet, har starkt uppmÀrksammats senaste Ären. Vi har konstruerat ett matematikspel i syfte att införa ett arbetssÀtt i undervisningen, som bygger pÄ pedagogiska faktorer sÄsom kommunikation, reflektion, social aktivitet och motivation. MÄlgruppen har frÀmst varit förstaÄrselever vid gymnasiet. I denna undersökning har sÄvÀl elever som lÀrare och andra pedagoger deltagit i syfte att vÀrdera spelets funktioner som en del av undervisningen. Det centrala har varit hur och om spelet kan stimulera elevers motivation och kommunikation i positiv riktning för att pÄ sÄ sÀtt skapa förutsÀttningar för ett bÀttre lÀrande.