Medie- och informationskunskap samt medieutbildning har blivit ett omtalat fenomen, inte bara i skolan utan likasÄ allmÀnt som en förutsÀttning för demokrati. Kontakten med media sker förutom via de klassiska medierna sÄ som radio, TV och tidningar, idag Àven via internet genom datorer, smarta telefoner och surfplattor. Skolan har inte lÀngre monopol pÄ lÀrandet utan mycket sker utanför skolan, pÄ fritiden, och just genom medier av olika slag. DÀrför kan skolan behöva anvÀnda sig av elevernas verklighet i undervisningen, utan att för den skull ge sig hÀn Ät underhÄllning. Kunnighet om media pÄ olika plan blir allt viktigare och ger eleverna möjlighet att se bortom budskapen som vill pÄverka dem i en viss riktning.

Vi möts stÀndigt av tusentals bilder och budskap nÀr vi rör oss i det offentliga. DÄ och dÄ rubbas dessa budskap ochvi tvingas ta stÀllning till vad det faktiskt Àr vi tittar pÄ. Adbusters.se, en svensk rörelse med rötter i USA och Kanada, tar reklam och etablerade symboler och gör om dem. Tanken Àr att ett ifrÄgasÀttande av reklamen blir ett ifrÄgasÀttande av reklamens plats i det offentliga rummet. Med hjÀlp av en socialkonstruktionsteoretisk utgÄngspunkt, dÀr tanken förenklat Àr att vi skapar vÄr vÀrld pÄ samma gÄng som vi lever i den, och ideologi som metodverktyg tar jag mig an Adbusters.se, adbusting och reklamen.Inledningsvis kommer Adbusters sjÀlva att granskas, de manifest rörelsen tar utgÄngspunkt i parallellÀses och jÀmförs.

Syftet med denna uppsats Àr att ta reda vad begreppet hÀlsa innebÀr för lÀrare och elever. Undersökningen vill Àven titta pÄ hur undervisningen i hÀlsa bedrivs och om den stÀmmer överens med det lÀrarna anser sig ge. Slutligen görs en jÀmförelse mellan lÀrarnas syn pÄ undervisning mot hur den förhÄller sig till lÀroplanens riktlinjer. För att svara pÄ det fick elever besvara en enkÀt och lÀrare fick vara med pÄ en intervju. EnkÀterna och intervjuerna bestod av frÄgor som berörde hÀlsa ifrÄn vad lÀroplanen framför om hÀlsa och kunskap i Idrott och hÀlsa.

Denna uppsats har kommit till för att belysa hur laborativa metoder kan pÄverka taluppfattningen hos elever i Ärskurs sju till nio och hur det skulle gÄ att effektivisera undervisningen kring detta. I undersökningen har det gjorts tester pÄ elever i Ärskurs sju till nio med en utvald laboration kring taluppfattning. Eleverna har fÄtt svara pÄ enkÀter före och efter laborationerna som har försökt belysa bÄde elevernas kunskapsnivÄ och elevernas syn pÄ taluppfattning i stort. Utvalda elever har intervjuats om sina erfarenheter och lÀrare har intervjuats. Dessutom har parallellt undersöks ifall det kan finnas fog för att skilja pÄ undervisningen mellan flickor och pojkar samt hur undervisande lÀrare diagnostiserar elever i Ärskurs sju.

Syftet med vĂ„r studie Ă€r att undersöka hur nĂ„gra pedagoger pĂ„ Åland arbetar med detsvenska sprĂ„ket hos barn med annat modersmĂ„l Ă€n svenska. Meningen Ă€r att fĂ„ kunskapom vilka arbetssĂ€tt pedagogerna anvĂ€nder sig av för att frĂ€mja det svenska sprĂ„ket ochvilka situationer de anser vara betydelsefulla för sprĂ„kutvecklingen. Studiengenomfördes med hjĂ€lp av halvstrukturerade intervjuer vilka dokumenterades med hjĂ€lpav ljudupptagning. De fyra pedagogerna arbetade som barnskötare ochbarntrĂ€dgĂ„rdslĂ€rare. UtgĂ„ngspunkten för analysen Ă€r det sociokulturella perspektivet.Resultatet visade att pedagogerna anvĂ€nde sig av rim, ramsor och sĂ„nger för attstimulera sprĂ„ket.

Begreppet historiemedvetande har lÀnge varit en del av Àmnesplanen för historia, men inte förrÀn 2011 preciserades begreppet uttryckligen som centralt för undervisningen. Det Àr ett allomfattande och viktigt perspektiv för att eleverna ska kunna tolka sin omvÀrld, sin historia samt ÄlÀgga perspektiv pÄ framtiden. Men det Àr samtidigt problematiskt eftersom det Àr motsÀgelsefullt och svÄrtolkat. DÀrför Àr syftet med utvecklingsarbetet att utforska olika arbetsmetoder för hur man kan utveckla elevers historiemedvetande och kunskaper genom att anvÀnda film som ett historiedidaktiskt verktyg. Att anvÀnda film med historiskt tema Àr inte heller utan problem, eftersom de aldrig kan Äterge de historiska hÀndelserna exakt som det var.

En förutsÀttning för att elever ska kunna tillÀgna sig kunskap Àr att de förstÄr det som lÀrarna sÀger. I denna studie har en grupp gymnasieelever fÄtt delge sina uppfattningar om sina lÀrares sÀtt att tala i undervisningen genom att besvara en enkÀt. Syftet har varit att undersöka elevernas uppfattningar om undervisningssprÄket, vilka eventuella skillnader som finns mellan olika lÀrares sprÄk och om lÀrarnas undervisningssprÄk pÄverkar elevernas studier.Studien visar att eleverna generellt Àr positiva till lÀrares sÀtt att tala, men att mÄnga av dem inte alltid förstÄr vad lÀrarna sÀger. Eleverna ger dÀrmed uttryck för att vara beroende av lÀrarnas undervisningssprÄk och menar att det pÄverkar deras motivation, lust att lyssna och i slutÀndan ocksÄ deras inlÀrning. .

EN BILD SÄGER MER ÄN TUSEN ORD? Idag finns det gott om studier som behandlar omrĂ„det digital kommunikation. Det Ă€r ett omfattande Ă€mne och det har forskats mycket inom det. Det finns massvis med litteratur och vetenskapliga artiklar som beskriver olika digitala kommunikationstekniker. Studeras dessa inses det ganska fort att de hĂ„ller en hög och komplex nivĂ„.

Detta arbete Àr resultatet av en undersökning pÄ en grundskola och en gymnasieskola som anvÀnder Àmnesövergripande och tvÀrvetenskap som metod för undervisningen. Syftet med studien Àr att jÀmföra initiativtagares, lÀrares och elevers Äsikter angÄende arbetssÀttet och att dessutom jÀmföra de tvÄ skolorna. Rapporten redovisar hur implementering och införande av undervisningen gÄtt till och hur den Àr organiserad. Vidare redogörs informanternas syn pÄ för och nackdelar med undervisningsmetoden, deras kunskapssyn och eventuella förslag till förÀndringar..

Syftet med detta examensarbete har varit att förstÄ hur pedagoger arbetar sprÄkutvecklande. I anledning dÀrav har jag studerat undervisningen i tvÄ olika förberedelseklasser. Syftet har ocksÄ varit att undersöka hur eleverna bedöms i sin sprÄkutveckling och vem som gör denna vÀrdering. Datainsamlingsmetoden jag har anvÀnt mig av i mitt examensarbete Àr kvalitativ i form av intervjuer och observationer. Resultatet visar att de sex pedagogerna som jag har intervjuat genomför undervisningen pÄ ett likartat sÀtt, men styrs i sitt val av helt olika grunder för att eleverna som har annat modersmÄl Àn svenska ska fÄ bÀsta sprÄkutvecklande inlÀrning..

Studier har visat att elever har ett lÄgt intresse för skolans naturvetenskap. Flera internationella tester och insatser har gjorts, men intresset har inte ökat. Det verkar istÀllet som att intresset minskat de senaste Ären. Naturvetenskaplig kunskap Àr viktig bÄde för att eleverna ska förberedas för ett liv i ett demokratiskt samhÀlle dÀr de ska ta stÀllning till olika samhÀlliga problem och för att naturvetenskapen spelar en viktig roll i samhÀllets utveckling. Syftet med detta examensarbete, vilket Àr en litteraturöversikt, Àr att ta reda pÄ om elever har lÄgt intresse för naturvetenskap i skolan och i sÄ fall varför. Vidare Àr syftet att ta reda pÄ vilka förÀndringar av undervisningen som bör göras för att elevernas intresse ska öka.

Syftet med denna uppsats var att fÄ en uppfattning om hur idrottslÀrare för Ärskurserna 7 till 9 definierar begreppet motivation och vilken betydelse de anser att motivationen har för att uppnÄ undervisningens mÄl, samt hur de arbetar för att göra eleverna aktiva i undervisningen. Som en del av detta ville jag ocksÄ skildra ledarskapets betydelse för motivation. En kvalitativ intervju anvÀndes som metod. Resultatet visar att relationens betydelse Àr viktig i motivationsarbetet.  Dessutom framkommer kommunikativa mellanmÀnskliga aspekter emellan idrottslÀrare och elever som sker utanför Àmnet Idrott och HÀlsa som betydelsefulla..

Studien undersöker lÀromedlen PM och Livsviktigt, som anvÀnds i religionskunskap och i social och emotionell trÀning (SET). Och fokuserar pÄ hur dessa belyser existentiella frÄgor i jÀmförelse med de riktlinjer som LÀroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, (Lgr 11)[1] tar upp. Syftet Àr att se hur dessa lÀromedel svarar mot Lgr 11 och om lÀromedlen tar upp de omrÄden som Lgr 11 sÀger ska ingÄ i undervisningen. För att nÄ information om detta genomfördes en innehÄllsanalys av lÀromedlen som anvÀnds i religionskunskap och SET undervisningen. LÀromedlen jÀmfördes med Lgr 11, för att se om dessa belyser samma omrÄden som styrdokumentet.

Skolverket (2005) menar att den svenska skolan behöver en gemensam mÄlsÀttning dÄ det gÀller arbetet med inflytande i skolan. Forskare i Àmnet Àr eniga om elevinflytandets goda verkningar, men skiljer sig i uppfattning om vilka förutsÀttningar som krÀvs, hur omfattande arbetet med elevinflytande i skolan bör vara och hur det kan utformas. SkolÀmnet hem- och konsumentkunskap bygger pÄ fyra perspektiv som skall genomsyra undervisningen. Syftet med Àmnet hem- och konsumentkunskap Àr att skapa erfarenheter inom fyra kunskapsomrÄden nÀmligen social gemenskap, mat och mÄltider, boende samt konsumentekonomi. Skolans styrdokument Àr tydliga med att elevinflytande skall vara ett inslag i skolan.

Detta examensarbete undersöker forensisk lÀngdmÀtning i bild, t ex lÀngduppskattning av mÀnniskor i bilder rörande brottsmÄl. Problemen identifieras och nÄgra av dagens befintliga lÀngdmÀtningsmetoder diskuteras.Den metod som bÀst uppfyller de i arbetet stÀllda kraven, d v s snabb handlÀggning, minimal systeminformation, minimalt arbete pÄ plats och exakthet, har valts ut, anpassats och utvÀrderats. Metoden bygger pÄ att hitta s k grÀnspunkter och grundplanets grÀnslinje i bilden och utifrÄn en i vÀrlden kÀnd referenslÀngd berÀkna den sökta lÀngden. Den bakomliggande teorin presenteras och metoden beskrivs i detalj. Funktioner, algoritmer och ett anvÀndargrÀnssnitt har implementerats i berÀkningsprogrammet MatLab.