Denna studie syftar till att studera vilka meningserbjudanden av fiktionsfo?rsta?else som finns av litteratur fra?n efterkrigstiden och frama?t i la?robo?ckerna Svenska impulser 2 och Upplev litteraturen 2. Underso?kningen so?ker svar pa? fo?ljande fra?gesta?llningar: (1) vilka meningserbjudanden av fiktionsfo?rsta?else ges av de texter, bilder och o?vningsuppgifter som finns i de ba?da la?robo?ckerna? och (2) hur samverkar texter, bilder och o?vningsuppgifter fo?r att erbjuda fiktionsfo?rsta?else? Empiriska data till studien inha?mtas genom att de aktuella kapitlen i la?robo?ckerna detaljstuderas. Den huvudsakliga metoden fo?r att bearbeta och analysera det empiriska materialet a?r funktionell analys.

Studien har genomförts med syftet att komplettera bilden av fri-luftsliv utifrÄn FriluftsfrÀmjandets tidskrift, I alla vÀder. Genom anvÀndandet av en bild- och textanalys har sex olika bilder analyserats frÄn 50- talet fram till idag. Den bild som fram-trÀtt har satts i relation till tre perspektiv; ?skolans friluftsverksamhet?, ?en regeringspropo-sition? samt ?etablerade friluftsforskares syn pÄ friluftsliv?.Bilden av begreppet friluftsliv som framtrÀtt genom Ären visar en spegling av samhÀllet i övrigt. Influenser som prÀglat synen av friluftsliv varierar beroende pÄ tid, det kan handla om t.ex.

Denna uppsats handlar om hur lÀrare ser pÄ elevinflytande i undervisningen. Uppsatsen fokuserar pÄ lÀrarnas upplevelser och inte pÄ faktiskt genomförda klassrumsobservationer. Studien genomfördes med ett kvalitativt syfte genom att ett antal lÀrare pÄ en högstadieskola i VÀsterÄs fick svara pÄ frÄgor via en utskickad enkÀt.  Resultatet visar frÀmst tvÄ saker som Àr vÀsentliga att redovisa: Att lÀrare tenderar att rikta fokus pÄ problematiken med att implementera elevinflytande i undervisningen nÀstan uteslutande pÄ de enskilda eleverna. Samt att kunskap om styrdokumenten och avsaknaden av en gemensam handlingsplan för denna implementering saknas.

Dagens lÀrare kommer med största sannolikhet stöta pÄ elever med olika svÄrigheter, blandannat ADHD. FörstÄelse och en ökad kompetens Àr viktigt för att inkludera och anpassaundervisningen för alla. Forskning kring flickor med ADHD Àr enligt Nadeau, Littman ochQuinn (1999) bristfÀllig och pojkar fÄr mer uppmÀrksamhet Àn flickor.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur flickor med ADHD har upplevt skolsituationenoch undervisningen i Idrott och hÀlsa i grundskolan, samt hur de mÄdde i skolan. För attbesvara syftet intervjuades fyra flickor med ADHD i Äldrarna 14- 20. Resultatdelen deladesin i kategorier efter vÄr problemformulering, dÀr flickornas uttalande sammanfattades iunderrubriker.

Det hÀr arbetet undersöker anvÀndandet av informationsteknik sÄ som datorer, internet och digitala lÀrresurser i skolors undervisning, med fokus pÄ grundskolor som har ?en till en?-projekt. Ett ?en till en?-projekt innebÀr att varje elev fÄr tillgÄng till en egen dator. Arbetet försöker besvara frÄgan om hur det Àr att arbeta pÄ en skola med ett "en till en"-projekt och hur IT pÄverkar undervisningen dÀr. Svaren pÄ denna frÄgestÀllning fÄs genom ett antal intervjuer med grundskollÀrare som arbetar i ?en till en?-projekt.

I mitt arbete so?ker jag efter sa?tt att omarbeta spa?r som ma?nniskor la?mnat efter sig, sa? att dessa fa?r en ny mening. A?r dessa omarbetade spa?r, dessa nya bilder, fortfarande sanna? Vad har da? ha?nt med med bilden?.

Syftet med denna uppsats Àr att bidra med ökade kunskaper om och bÀttre förstÄ hur fyra lÀrare anvÀnder och förhÄller sig till digitala verktyg och digital teknik i undervisningen i svenska för senare Är. Studien har en hermeneutisk fenomenologisk ansats och baseras pÄ semistrukturerade kvalitativa intervjuer med informanter som har olika Àmneskombinationer. Informanterna i studien har en jÀmn könsfördelning, Àr av olika Äldrar och har varierande antal tjÀnsteÄr. Tematiseringsarbete som mynnade ut i fyra teman kan sÀgas karaktÀrisera lÀrarnas upplevelser av att anvÀnda digitala verktyg och digital teknik i undervisningen. Teman som vÀxte fram och Àven utgör rubriker i resultatavsnittet var den utÄtriktade tekniken, den betydelsefulla direktheten, den kontextförstÀrkande digitala tekniken och den svÄrkontrollerade anvÀndningen.

VÄr bild av omvÀrlden skapas utifrÄn det vi vet om den. Min undersökning har nÀrmat sig frÄgan vem som Àr skapare av dessa bilder med hjÀlp av i huvudsak diskursanalys och semiotik. För att ringa in frÄgan har jag valt att studera ett specifikt fenomen som förekommit flitigt i svensk media pÄ sista tiden, nÀmligen Bonden. I skrivande stund har denna yrkeskategori sedan en tid tillbaka fÄtt stor medial uppmÀrksamhet, och undersökningen belyser hur detta gjorts genom att analysera ett antal texter dÀr bonden förekommit. Dessa texter Àr hÀmtade frÄn TV4 och deras underhÄllningsprogram Bonde söker fru och Let?s Dance som visats under hösten 2007 och vÄren 2008.Syftet med studien Àr att genom att belysa dessa texter med dels diskursanalysens perspektiv och semiotikens teorier, i huvudsak med hjÀlp av Barthes mytbegrepp, lyfta fram svaret pÄ frÄgan Vem och hur Àr bonden i svensk nutida media? UtifrÄn mitt perspektiv som mediepedagog Àr det centralt att uppmÀrksamma mediernas roll i samhÀllet, och detta arbete ger ytterligare verktyg för att gripa media.I stora drag visar studiens resultat pÄ att programmen uppvisar kommersiellt gÄngbara bilder dÀr mytbildningen innehÄller bÄde konservativa och populistiska drag.

Platsmarknadsföring Àr ett vÀxande fenomen internationellt och i Sverige, dÄ det pÄstÄs att ?stÀder tÀvlar mot andra stÀder? om besöksnÀringen, nyetableringar av företag och befolkning. Att platsmarknadsföra sin stads specifika vÀrden, genom att paketera och ?sÀlja? in staden, har blivit mer av en regel Àn ett undantag, dÀr man genom texter och bilder vill lyfta fram stadens specifika kvalitéer.Men vad gömmer sig i skuggsidan av platsmarknadsföringen? Och vidare vad blir effekterna av de bilder man visar upp av staden?MÄnga kritiska forskare menar att risken Àr att befolkningen i staden inte kÀnner igen bilden av sin stad och dÄ kÀnner sig Äsidosatta och platsmarknadsföringen förlorar dÄ sin styrka. DÀrför blir ocksÄ intern platsmarknadsföring oerhört viktigt för att vinna legitimitet hos befolkningen.I min undersökning har jag gjort en djupstudie av Karlstad relativt nya platsvarumÀrke °Karlstad med tillhörande platsvarumÀrkesmaterial.

Syftet med studien Àr att undersöka elevers uppfattning av hur datorer anvÀnds i undervisningen. FrÄgestÀllningen var att se om det finns fördelar, nackdelar och om det finns förÀndringsomrÄden för att anvÀnda datorer i undervisningen DataanvÀndandet ökar i dagens samhÀlle och i de flesta skolor fÄr eleverna en egen elevdator att anvÀnda i undervisningen. Studier visar att dataanvÀndandet behöver vara individanpassad för att bÀttre hjÀlpa den enskilde eleven. I mÄlformuleringar i skolan stÄr det att eleverna ska lÀra sig IT för sitt kommande yrke och för att bÀttre kunna diskutera med sina brukare/patienter. Metoden som har anvÀnts Àr intervjuer.

Syftet med undersökningen Àr att se hur lÀrare anvÀnder sig av skönlitteratur i undervisningen, vad de anser arbetet ger eleverna samt om det finns nÄgra hinder med det skönlitterÀra arbetet. I vÄr forskningsbakgrund tar vi upp olika forskares syn pÄ hur skönlitteratur pÄverkar barns kunskapsutveckling, för- och nackdelar med det skönlitterÀra arbetet samt vad kursplanerna sÀger. Det skönlitterÀra arbetet knyts samman med Vygotskijs och Langers teorier om lÀrande. För att uppnÄ syftet genomfördes intervjuer med nio mellanstadielÀrare pÄ skolor i södra Sverige.Samtliga lÀrare i vÄr undersökning anvÀnde sig av nÄgon form av skönlitteratur i undervisningen och flertalet tycker att det skönlitterÀra arbetet Àr viktigt eftersom det ger eleverna en djupare förstÄelse. Det mest framtrÀdande arbetssÀttet var tematiskt arbete samt att lÀrarna anvÀnde sig av skönlitteraturen som en del i arbetet med lÀs- och ord förstÄelse.

I detta arbete har nÄgra pedagogers syn pÄ ePLUS-skÀrmen granskats. ePLUS-skÀrmen Àr en speciell datorskÀrm som introducerats i skolan och som möjliggör en mer interaktiv datoranvÀndning. I denna undersökning har studerats om skÀrmen anvÀnds i undervisningen, om undervisningen har mÄst omorganiseras pÄ grund av att skÀrmen anvÀnds och huruvida pedagogerna anser att undervisningen blivit bÀttre eller sÀmre.Studien har en kvalitativ ansats och bygger pÄ enkÀter. Undersökningen har utförts i en skola som nyligen investerat i ePLUS-skÀrmar; enkÀten som ligger till grund för studien har delats ut till samtliga pedagoger pÄ skolan.Resultatet visar att samtliga respondenter har en mycket positiv syn pÄ ePLUS-skÀrmen och denna syn har stÀrkts sedan införandet. Vidare upplevs arbetssituationen förenklad och lÀrarna upplever sig kunna arbeta mer effektivt med olika material.

SyfteSyftet med studien Àr att utforska pÄ vilket sÀtt pedagoger inom gymnasieskolan anvÀnder information och kommunikationsteknik, IKT, som verktyg i undervisningen. I studien har jag Àven undersökt hur pedagogernas arbete pÄverkats av de kompetensinsatser de erbjudits.FrÄgestÀllningarHur anvÀnder pedagoger inom de fria och kommunala gymnasieskolorna IKT som verktyg inom undervisningen?Hur har pedagogernas undervisningsarbete med IKT pÄverkats av de kompetensutbildningar de erbjudits?Vad anser respondenterna om vikten av att integrera IKT i undervisningen pÄ gymnasiet?Hur menar pedagogerna att man, inom gymnasieprogrammen, kan utveckla skolans arbete med att integrera IKT i undervisningen?MetodJag inledde mitt arbete med att utföra en pilotintervju. DÀrefter valde jag att anvÀnda mig av en kvalitativ intervjuform med strukturerade frÄgor. Mina data fick jag genom att intervjua en person i ledande position, fem pedagoger inom fristÄende och kommunala gymnasieskolor i VÀstra Götaland.

Syftet med mitt arbete har varit att undersöka hur lÀrare beskriver sitt arbete med att frÀmja elevers matematikinlÀrning samt hur de elever som tappat lusten och intresset för Àmnet kan fÄngas upp. BÄde i rapporter frÄn Skolverket och i forskning som gjorts inom Àmnet tyder mycket pÄ att den frÀmsta faktorn som bidrar till elevernas inlÀrning, lust och intresse Àr hur undervisningen utformas. För att elever ska kunna befÀsta matematiska abstraktioner bör undervisningen, enligt litteraturen, utgÄ frÄn elevers erfarenheter. Vad eleverna har kunskap om sedan tidigare, dÄ det gÀller matematik, Àr en viktig aspekt att ta hÀnsyn till som lÀrare. Viktigt Àr Àven att samtala om matematik, att kommunicera i undervisningen ger eleverna en djupare förstÄelse för symboler och begrepp.För att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar har jag tagit del av tidigare forskning och litteratur som berör elevers matematikinlÀrning.

Begreppet historiemedvetande har lÀnge varit en del av Àmnesplanen för historia, men inte förrÀn 2011 preciserades begreppet uttryckligen som centralt för undervisningen. Det Àr ett allomfattande och viktigt perspektiv för att eleverna ska kunna tolka sin omvÀrld, sin historia samt ÄlÀgga perspektiv pÄ framtiden. Men det Àr samtidigt problematiskt eftersom det Àr motsÀgelsefullt och svÄrtolkat. DÀrför Àr syftet med utvecklingsarbetet att utforska olika arbetsmetoder för hur man kan utveckla elevers historiemedvetande och kunskaper genom att anvÀnda film som ett historiedidaktiskt verktyg. Att anvÀnda film med historiskt tema Àr inte heller utan problem, eftersom de aldrig kan Äterge de historiska hÀndelserna exakt som det var.