Uppsatsens syfte Àr att undersöka vad lÀrare och pedagoger anser om effekterna av media, IT och IKT i undervisningen. FrÀmjar eller hÀmmar det elevernas kunskapsinhÀmtande och vilken pÄverkan har den tekniska tillgÄngen pÄ elevernas skriftsprÄk, det vill sÀga hur mycket pÄverkas eleverna av det sprÄk som förekommer i andra informella kontexter sÄ som textmeddelande (sms) via telefonen, bruket av chattsprÄk samt de bloggsidor som de regelbundet besöker. Den variant av tillvÀgagÄngssÀtt jag har valt att grunda undersökningen pÄ Àr av kvantitativ form. PÄverkas elevernas skriftsprÄk nÄgot av den IT som förekommer i undervisningen idag och Ät vilket hÄll i sÄ fall? Som en parallell sÄ pekar tidigare undersökningar pÄ att eleverna vidgar sprÄket med hjÀlp av den teknologi som gÄr att tillgÄ i dagens undervisning.

I denna uppsats har jag undersökt vilka utbildningsmedier som anvĂ€nds pĂ„ nĂ„gra skolori utvalda kommuner i Dalarnas lĂ€n: Älvdalen, Orsa, Mora och Falun, samt vilkenpĂ„verkan dessa medier kan ha pĂ„ elevernas inlĂ€rning. Uppsatsens övergripande syfte Ă€ratt bidra med kunskap om hur utbildningsmedier kan anvĂ€ndas i undervisningen igrundskolan samt hur elevers lĂ€rande kan pĂ„verkas av medier med audiovisuellinformation. Denna uppsats har följande forskningsfrĂ„gor: Hur vanligt Ă€r det att olikautbildningsmedier anvĂ€nds i undervisningen och vilka typer av medier Ă€r vanligast?Vilken effekt kan utbildningsmedier ha pĂ„ elevernas inlĂ€rningsförmĂ„ga? Och hur kanmediepedagogik vara ett redskap i undervisningen? Uppsatsens frĂ„gestĂ€llningarbesvaras genom kvantitativa metoder i form av en enkĂ€t och ett experiment.EnkĂ€tundersökningen visa att medier ofta anvĂ€nds som komplettering till undervisningpĂ„ dessa utvalda skolor och de medier som anvĂ€nds mest Ă€r video/film, bild/foto ochinternet. Experimentets resultat tyder pĂ„ att det finns elever som troligtvis lĂ€r sig bĂ€ttregenom att anvĂ€nda medier.

Mitt examensarbete handlar om elevinflytande inom matematik och naturorienterande undervisning. Enligt skolans lÀroplaner och styrdokument Àr elevinflytande en viktig del i undervisningen. Jag undersöker elevers möjlighet till inflytande i undervisningen och skolmiljön. Jag undersöker Àven lÀrarnas tankar om elevinflytande i undervisningen och vilka svÄrigheter respektive möjligheter det finns i arbetet kring elevinflytande. Jag utför kvalitativa intervjuer med lÀrare och elever pÄ grundskolan om elevinflytande. DÀrefter analyserar jag svaren med hjÀlp av tidigare forskning och litteraturstudier.

Trots epitetet ?ett av vÀrldens mest jÀmstÀllda lÀnder?, lagar om förbud mot diskriminering p.g.a. könstillhörighet och styrmedel i skolan som betonar vikten av att all utbildning genomsyras av jÀmstÀlldhet, visar forskning av lÀromedel förekomsten av könsstereotyper och en överrepresentation av mÀn jÀmfört med kvinnor i innehÄllet.I bakgrund av detta och med uppfattningen om en brist av lÀromedelsgranskning framförallt av lÀroböcker för moderna sprÄk, syftar föreliggande uppsats till att undersöka representationen av kvinnor och mÀn pÄ bilder i fem lÀroböcker konstruerade för första Ärets studier i franska pÄ högstadiet. Metoden utgörs av en kvantitativ innehÄllsanalys dÀr syftet Àr att undersöka hur kvinnor och mÀn framstÀlls pÄ bilderna i materialet. Uppsatsens frÄgestÀllningar fokuserar pÄ mÀns och kvinnors representation gÀllande synlighet, yrken och fÀrger samt pÄ hur resultatet kan tolkas ur ett genusperspektiv.

Syftet med det hÀr arbetet har varit att granska hur Afrika framstÀlls i tre svenska lÀroböcker avseende Àmnet geografi, utifrÄn de strÀvansmÄl som finns i kursplanen. Arbetet har innefattat granskning av alla de bilder som behandlas i kapitlen om Afrika, jÀmte ambitionen att försöka fÄ syn pÄ de underliggande budskap som bilderna har, via analys utifrÄn ett kulturperspektiv. Metoden för undersökningen har varit bildanalytisk och det har anvÀnts semiotiska verktyg för att granska lÀroböckernas bilder. UtifrÄn ett kulturperspektiv har bilderna sedan tolkats och bearbetats. Resultatet visar att det som lÀroböckerna tycks förmedla, Àr en europeisk syn pÄ kontinenten.

Denna studie syftar till att undersöka hur gymnasielÀrare förhÄller sig till och vÀrderar kanon och intermedialitet, samt hur de implementerar dessa begrepp i undervisningen av litteraturhistoria. Bakgrunden till vÄrt arbete behandlar frÀmst kanon- och intermedialitetsbegreppens historiska utveckling, forskningslÀget definierar sedan dessa utifrÄn ett forskningsperspektiv. Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer med sex stycken gymnasielÀrare i en medelstor, vÀstsvensk stad. Vi anvÀnder oss vidare av en hermeneutisk ansats för att redogöra för och analysera undersökningens utfall. Resultatet visar att det finns tydliga kopplingar mellan forskningsbakgrunden till vÄrt arbete och utfallet av undersökningen.

Syftet med detta examensarbete Àr att utveckla kunskap om och förstÄelse för Àmnet Idrott och hÀlsa i gymnasiesÀrskolan. Detta görs genom att beskriva vilka former av kunskap som realiseras i undervisningen och hur detta görs. Det faktiska genomförandet jÀmförs med lÀrarnas tolkning av Àmnet och diskuteras i ljuset av omgivande normer, lÀrarnas personliga pÄverkan, Àmnestraditioner och yttre ramar. Materialinsamlingen utfördes pÄ en gymnasiesÀrskola via 13 lektionsobservationer och fem intervjuer med dem som undervisar i Àmnet. Resultaten visar pÄ en verksamhet som domineras av ett integrerat kunskapsideal.

Syftet med undersökningen Àr att studera hur lÀrare i Àmnet historia resonerar kring anvÀndandet av film i undervisningen. Fokus ligger pÄ att undersöka hur lÀrarna anger att de gÄr tillvÀga nÀr de gör sitt filmurval och i vilket syfte de uppger att de visar film. Undersökningen syftar ocksÄ till att ta reda pÄ hur lÀrarna uppger att de bearbetar filmerna tillsammans med eleverna. Undersökningen har genomförts med hjÀlp av intervjuer av fyra historielÀrare frÄn bÄde grundskolan senare del samt gymnasiet. Undersökningen visar att film kan anvÀndas för olika syften i undervisningen. Resultatet visar att filmurval och bearbetning av film sker pÄ likartade sÀtt.

Det kommer hela tiden nya rön kring barns utveckling och lÀrande och nÄgot som ligger i tiden Àr att barn lÀr sig nya saker och utvecklas genom samspel och i kommunikation med andra. Ett annat aktuellt Àmne Àr att vi lever i en bildvÀrld och att barnen stÀndigt exponeras för nya bilder och synintryck. Det Àr dÀrför av stor vikt att pedagogen för en dialog med barnen kring deras bilder sÄ att de kan lÀra sig att tolka egna och andras bilder, samt att anvÀnda bilden som ett uttrycksmedel. I samspel med kamrater och pedagoger kan barnet fÄ syn pÄ sitt eget bildskapande. I denna uppsatsen undersöker vi hur man ser pÄ barns bildskapande inom montessoripedagogiken och hur man arbetar med bildskapande med tanke pÄ att pedagogiken Àr 100Är.

Syftet med vĂ„rt examensarbete var att undersöka om det gĂ„r att anvĂ€nda ett kommersiellt datorspel, SimCity 4, som lĂ€romedel i undervisningen. Vi ville ta reda pĂ„ vad i spelen som kan locka eleverna att lĂ€ra sig matematik och No, hur eleverna genom att spela SimCity kan fĂ„ ett helhetsperspektiv pĂ„ verkligheten och vilken roll pedagogen kan fĂ„ i elevers datorspelande. I undersökningen ingick 18 elever frĂ„n Ă„r 5 och 6. Eleverna fick i par spela SimCity i 1Âœ timme. DĂ€refter genomförde vi en kvalitativ intervju som tillsammans med observation gav oss det underlag vi behövde för att svara pĂ„ vĂ„ra frĂ„gor.

Syfte och frÄgestÀllningar: Syftet var att öka kunskapen om hur idrottslÀrare utformar undervisningen i idrott och hÀlsa för elever med diagnosen autism. Syftets tvÄ frÄge- stÀllningar lyder: ?Vilka strategier vÀljer lÀrare, dÄ de undervisar elever med autism i Àmnet Idrott och hÀlsa pÄ gymnasiesÀrnivÄ?? samt ?VarifrÄn fÄr lÀrarna sina idéer och ambitioner till de strategier de anvÀnder sig av??.Metod: Semi-strukturerade intervjuer med sju lÀrare genomfördes. Urvalet av informanter baserades pÄ ett strategiskt urval, dÀr kriteriet var att lÀrarna arbetar/har arbetat med elever med autism i gymnasiesÀrskolan i Àmnet Idrott och hÀlsa i Stockholms lÀn. Samtliga informanter hittades via personlig kÀnnedom om de skolor som hade autistiska elever.

Skolverket skickade ut ett pressmeddelande som ifrÄgasÀtter kvaliteten inom undervisningen av Àmnet svenska som andrasprÄk i grundskolan. Skolverket ville belysa den koppling som finns mellan modersmÄlsundervisning och goda resultat i svenskundervisning. I den hÀr studien studerades erfarna lÀrares förhÄllnings- och tillvÀgagÄngssÀtt i undervisningen av flersprÄkiga elever. LÀrarna studerades för att ta reda pÄ vad som kÀnnetecknar och stimulerar undervisning av flersprÄkiga elever. I studien anvÀndes kvalitativa intervjuer och observationer i kombination.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur grundskolelÀrarna upplever datorns konsekvenser för undervisningen samt för elevers lÀrande och hÀlsa. VÄr studie Àr av kvalitativ art och som forskningsredskap har vi anvÀnt oss av intervjuer.  Intervjuerna har gjorts med fem lÀrare som arbetar i grundskolor i GÀvleborgs kommuner. LÀrarna har dÄ svarat pÄ frÄgor om hur de arbetar med datorer, datorernas pÄverkansprocesser pÄ lÀrande och hÀlsa och dessutom hur de skulle vilja arbeta med datorer i undervisningen. Studien tar förutom det som syftet avslöjar bland annat upp delar ur ett historiskt perspektiv kring datorerna, datorernas anvÀndningsomrÄden i skolan samt för- och nackdelar med datorerna i skolan.

Syftet med det hÀr examensarbetet var att undersöka hur verksamma gymnasielÀrare har för uppfattning av de mÀnskliga rÀttigheternas stÀllning i Àmnet samhÀllskunskap och om lÀraren anser att undervisningen om de mÀnskliga rÀttigheterna utvecklar elevernas demokratiska kompetens. Uppsatsen tar Àven upp hur mÀnskliga rÀttigheterna framtrÀder i styrdokumenten. Det framgÄr att dess position har förÀndrats över tid och har i de nya kurs och lÀroplanerna fÄtt en allt mer tydlig position. Undersökningen skedde med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med fyra verksamma lÀrare.Samtliga lÀrare som jag har intervjuat anser att demokrati och mÀnskliga rÀttigheter Àr nÄgot som hör ihop med demokrati och att undervisning om mÀnskliga rÀttigheter utvecklar elevernas demokratiska förmÄga. Kvantiteten och typ av undervisningen varierar mellan lÀrarna men ingen av lÀrarna undervisar mÀnskliga rÀttigheter pÄ regelbunden basis.Det vanligast förekommande Àr att undervisningen sker i samband med att lÀraren undervisar om demokrati. .

Begreppet likhet har en central roll inom kognitionsvetenskapen och Àr betydelsefullt för beskrivningar av flertalet kognitiva processer. I denna rapport behandlas kontexters pÄverkan pÄ utfallen av likhetsjÀmförelser. Det har tidigare visats att hÀnsyn till relationslikheter i likhetsjÀmförelser har ett samband med tillÀmpandet av den kognitiva process som pÄ engelska kallas för structural alignment. Det har dessutom visats att den utstrÀckning i vilken structural alignment tillÀmpas beror av kontextfaktorer sÄsom hur de objekt som jÀmförs presenteras. Sambandet mellan kontext och hÀnsyn till relationslikheter vid likhetsjÀmförelser behandlas i denna rapport.