I förskolan Àr det viktigt att det som planeras och genomförs i verksamheten utvÀrderas i förhÄllande till uppsatta mÄl i lÀroplanen (LÀroplanen för förskolan 1998). Med detta som utgÄngspunkt sÄ Àr syftet med detta arbete att studera nÄgra pedagogers syn pÄ utvÀrderingens syfte i förskolan, hur de anvÀnder sig av densamma ? samt att fÄ en uppfattning av hur utvÀrderingens upplÀgg ser ut. Förskolan har pÄ nÄgra decennier gÄtt frÄn planeringstÀnkandet till utvÀrderingstÀnkandet. NÀr en utvÀrdering sker gÄr man tillbaka för att se hur nÄgot gÄtt.

Inom intensivvÄrdssjuksköterskans profession ingÄr omvÄrdnad av patienter i olika Äldrar med skiftande karaktÀr pÄ sjukdom och diagnos. Barn, som behövde vÄrd pÄ intensivvÄrdsavdelning för alla Äldrar, utgjorde cirka 7 procent av totala registrerade vÄrdtillfÀllen i Sverige Är 2008. Att vÄrda barn stÀller höga krav pÄ intensivvÄrdssjuksköterskans kunskap och erfarenhet. Syftet med studien var att beskriva intensivvÄrdssjuksköterskors erfarenhet av att vÄrda svÄrt sjuka barn. Data insamlades med fokusgruppintervjuer.

Uppsatsen frÀmsta syfte var att undersöka hur kursen Svenska 1 har utformats pÄ en gymnasieskolas bygg- och anlÀggningsprogram efter införandet av Gy 11. Med hjÀlp av samtalsintervjuer undersöktes vad lÀrarna ansÄg att eleverna skulle ha haft möjlighet att tillÀgna sig efter avslutad kurs. Undersökningen syftade Àven till att undersöka i vilken mÄn lÀrarna ansÄg att undervisningen och dess innehÄll borde riktas mot de nationella proven, som efter införandet av Gy11 utgör en del av svenskkursen i Ärskurs 1 pÄ gymnasieskolan. Resultatet av undersökningen har tolkats mot bakgrund av hur skolan som institution har organiserats över tid samt utifrÄn de utbildningstraditioner som utgör den gymnasiemiljö som undervisningen bedrivs i. LÀrarnas syn pÄ sin yrkesroll och sitt uppdrag som myndighetsutövare utgör en annan förklaring. Den nya Àmnesplanen visade sig vara mycket nÀrvarande för lÀrarna och det var frÀmst den som styrde kursens utformning enligt dem sjÀlva.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka hur klasslÀrare i grundskolans tidiga Är undervisar nyanlÀnda elever i ordinarie klass för att frÀmja deras sprÄk- och kunskapsutveckling, hur de ser till att nyanlÀnda elever fÄr en likvÀrdig utbildning i en skola för alla samt hur de ser pÄ sin undervisningspraktik. DÀrtill att ta reda pÄ hur studiehandledare undervisar nyanlÀnda elever pÄ deras modersmÄl i grundskolans tidiga Är för att frÀmja deras sprÄk-och kunskapsutveckling, hur de samarbetar med klasslÀraren och hur de ser pÄ sin yrkesroll. Bakgrundsteorin baseras frÀmst pÄ framtrÀdande forskare inom omrÄdet och deras teorier samt svenska skolmyndigheters granskningar och stödmaterial. Resultaten grundar sig pÄ empiriskt material som har insamlats genom observationer av svenskundervisning och studiehandledning pÄ modersmÄlet samt intervjuer med klasslÀrare och studiehandledare i grundskolans tidigare Är. Resultaten utifrÄn forskningen visar att explicit undervisning, interaktion, specifik stöttning, höga förvÀntningar, framÄtsyftande respons och kognitivt utmanande uppgifter Àr frÀmjande för nyanlÀnda elevers sprÄk- och kunskapsutveckling. Vidare Àr trygghet och tid samt ett tillÄtande klimat avgörande för att nyanlÀnda elever ska vÄga anvÀnda det nya majoritetssprÄket. Resultaten belyser Àven att tillgÄngen till modersmÄlet och studiehandledning Àr avgörande för att nyanlÀnda elever kan erövra skolsprÄket och tillgodogöra sig den ordinarie undervisningen. Examensarbetet avslutas med en diskussion av de övergripande slutsatserna med koppling till vilka konsekvenser det kan ha pÄ lÀraryrket.

Olika sÀtt att lÀra - en utmaning i det pedagogiska uppdraget, av Birgitta Sundström och Caroline Wahlström, Àr en kvalitativ och beskrivande undersökning av sju lÀrares Äsikter om sin yrkesroll dÄ de tillÀmpar teorier om lÀrstilar i sitt arbete. Undersökningens fokus Àr riktat mot lÀrarperspektivet dÄ vi saknar detta i de tidigare examensarbeten vi tagit del av. Insamling av datamaterial till vÄr undersökning har bestÄtt av litteraturstudier samt genomförande av intervjuer med sju lÀrare som aktivt arbetar med lÀrstilar som ett redskap i sin undervisning. Av dessa Àr fem lÀrare verksamma inom grundskolan, frÄn Är tre till Är nio, och tvÄ Àr lÀrare inom gymnasieskolan och KomVux. Vi har ocksÄ dokumenterat klassrumsmiljöer samt konkret material som anvÀnds i undervisningen med lÀrstilar. Syftet med vÄr undersökning var att söka efter mönster och variationer i de intervjuade lÀrarnas Äsikter om tillÀmpning av teorier om lÀrstilar som ett pedagogiskt redskap.

BAKGRUND:Alla som arbetar som förskollÀrare ska följa lÀroplanen och har samma arbetsuppgifter oav-sett kön och Älder. DÀrför ska inte manliga förskollÀrare ha nÄgra för- eller nackdelar gent-emot sina kvinnliga kollegor anser de intervjuade. Enligt vissa undersökningar sÄ utgör mÀnnen cirka 3 procent av alla verksamma förskollÀrare.SYFTE:VÄrt syfte med denna uppsats har varit att ta reda pÄ nÄgra manliga förskollÀrares uppfatt-ning om hur det Àr att arbeta inom ett kvinnodominerat yrke. Vi har frÄgat om de manliga förskollÀrarna ser nÄgra fördelar eller nackdelar med att vara manlig förskollÀrare och om de bemöts annorlunda av förÀldrar och omgivning jÀmfört med sina kvinnliga kollegor.METOD:Vi har anvÀnt oss av kvalitativ metod med intervju som redskap. Alla de sex mÀn vi har in-tervjuat Àr utbildade förskollÀrare och arbetar i förskolan.

The purpose of this study was to examine how young managers (26-32 years old) in municipal old-age care organizations, in SkÄne and Blekinge, experience their professional roles as managers in relation to their age. One of the questions asked in this study was whether managers experienced that their age affected their managerial position, and in that case, how? In order to investigate this, a qualitative method was used, including interviews and observations. Seven interviews with young managers were conducted. My approach in the working process was influenced by Grounded theory as defined by Glaser and Strauss (1968).

Vi har som blivande kostekonomer, lÀrt oss hur viktigt det Àr med en bra sammansatt mÄltid. Det Àr intressant för oss i vÄr blivande yrkesroll, att studera i vilken utstrÀckning kommunerna följer Livsmedelsverkets riktlinjer för skolluncher. Syftet med studien Àr att undersöka matsedelsplanering inom skolmÄltiden. Detta för att fÄ en uppfattning om hur stor utstrÀckning de nuvarande riktlinjerna för skolluncher följs, i de svenska kommunala skolorna. För att kunna besvara syftet skickade vi ut frÄgeenkÀter till 100 skolmÄltidsansvariga för Ärskurs sex till nio.

Studiens syfte Àr att undersöka hur socialsekreterare inom barn och familj konstruerar sin yrkesidentitet utifrÄn de framstÀllningar som de uppfattar att media har kring yrket. FrÄgestÀllningarna utgÄr frÄn upplevelse av medias bild, hur detta pÄverkar socialsekreteraren, och hur de konstruerar sin yrkesidentitet utifrÄn framstÀllningen. Studien Àr en kvalitativ studie dÀr fem socialsekreterare inom barn och familj har intervjuats. Vad som framkommer i studien Àr att socialsekreterarna uppfattar medias framstÀllningar som negativa. De uppfattar det som att media ensidigt rapporterar om negativa hÀndelser och framstÀller socialsekreterare pÄ ett negativt sÀtt.

Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur sjuksköterskan kan stödja överviktiga barn och deras familjer till en hÀlsosam förÀndring samt beskriva vilket stöd dessa barn och deras familjer vill ha frÄn sjuksköterskan för att genomföra en hÀlsosam förÀndring. Vidare var syftet att granska de ingÄende artiklarnas kvalitet, avseende datainsamlingsmetod.Metod: En systematisk litteratursökning gjordes i databaserna Cinahl och Academic Search Elite. Dessa sökningar genererade 11 artiklar vilka resultatet baserades pÄ.Resultat: Barn som lider av övervikt och deras förÀldrar önskar ett utökat stöd frÄn sjuksköterskan och sjukvÄrden genom till exempel individuella viktminskningsprogram för hela familjen. Genom att anvÀnda ett neutralt sprÄk och att ta hjÀlp av tillvÀxtkurvan kan sjuksköterskan göra familjerna uppmÀrksammade pÄ barnens övervikt. En bra metod för sjuksköterskan att anvÀnda sig av för att kunna stödja familjerna Àr motiverande samtal.

I dagens globaliserade samhÀlle dÀr nationella grÀnser spelar allt mindre roll Àr utrikeskorrespondenternas rapportering en viktig del för vÄr förstÄelse av omvÀrlden. Man kan sÀga att de fungerar som publikens fönster ut mot vÀrlden. Syftet med undersökningen Àr att belysa kvinnliga korrespondenter som rapporterar för svenska medier. I uppsatsen stÄr kvinnornas berÀttelser och reflektioner i fokus för att ge en inblick i och förstÄelse för deras vardag. Genom kvalitativa intervjuer med tolv kvinnliga utrikeskorrespondenter undersöks hur de resonerar kring val av nyheter, vinklar och kÀllor samt hur kvinnliga korrespondenter upplever sitt yrke och sin yrkesroll.

Syftet med studien ?r att ?ka kunskapen om vilka undervisningsmetoder som klassl?rare, speciall?rare och logopeder beskriver att de anv?nder f?r att utveckla l?sf?rst?else hos elever med autism p? mellanstadiet. Vidare kommer vi att unders?ka hur klassl?rare, speciall?rare och logopeder beskriver sin och varandras yrkesroll, samverkan och utveckling av samverkan f?r att fr?mja l?sf?rst?else hos elever med autism p? mellanstadiet. Studien genomf?rdes med en fenomenologisk ansats och ett relationellt perspektiv samt sociokulturell teori som grund. Datainsamlingsmetoden utgjordes av sex semistrukturerade intervjuer med klassl?rare, speciall?rare samt logopeder.

Syfte:Syftet Àr att undersöka organisationsförÀndringar som kan behövas hos gymnasieskolor medgymnasieutredningens (SOU 2008:27) förslag som grund.Gymnasieutredningen stÀller mÄnga gymnasieskolor inför stora förÀndringar, bland annat sÄÀndras fokus och nÀringslivet intrÀder pÄ ett mer organiserat sÀtt pÄ skolans arena genomprogramrÄd och nationella rÄd. 15 veckors praktik (APU) blir obligatoriskt och möjligheternaatt ha specialutformat program och lokala kurser begrÀnsas kraftigt. Det intressanta Àr dÄ attundersöka hur dessa förÀndringar kan organiseras och hanteras. Hur bör skolorna arbeta föratt kunna nÄ intentionerna i gymnasieutredningen och vilka nya yrkesroller kommer attbehövas?Teori:Jag har anvÀnt en organisationsteoretisk modell som grund.Metod:Materialet har samlats in genom intervjuer av nÄgra personer som har skrivit remisser tillgymnasieutredningen.

Vi var intresserade av att utforska Àmnet psykisk ohÀlsa utifrÄn ett sjuksköterskeperspektiv. Vi fann det intressant att fokusera pÄ den lÀttare psykiska ohÀlsan eftersom den pÄ senare tid har uppmÀrksammats alltmer i media och Àven ökat som samhÀllsproblem. Som blivande sjuksköterskor var vi intresserade av omvÄrdnaden av dessa patienter och arbetet inriktades pÄ primÀrvÄrden eftersom de i första hand söker hjÀlp dÀr. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilken omvÄrdnad en sjuksköterska inom primÀrvÄrden bör ge till patienter med lÀttare psykisk ohÀlsa. Vi valde att göra en litteraturstudie med utgÄngspunkt frÄn en induktiv metod.

Det Àr viktigt med insikt och ökad kunskap om den Àldre individens behov och individuella upplevelser för att kunna bemöta individen och utforma vÄrden efter dennes egna villkor. Denna kunskap Àr viktig att ha med sig som socionom, dÄ ens yrkesroll kan komma att beröra Àldre individer som mÄlgrupp. Denna studie har genomförts i USA (Florida) med syfte att undersöka vad livskvalitet innebÀr för Àldre mÀnniskor pÄ över 65 Är, och vilka vardagliga situationer de kopplar livskvalitet till. I denna studie Àr livskvalitet beskrivet utifrÄn respondenternas egna personliga upplevelser av begreppet och dess innebörd. Sju semistrukturerade intervjuer har genomförts med individer mellan Äldrarna 71-94.