This essay is about the development process I have undergone during my experience-based preschool teacher education. I write about my internal process, about how I as a childcare worker go from assertiveness and believing in myself into fighting doubts, thoughts and feelings as a preschool teacher. The purpose with this essay is to make the difficulties with managing new knowledge and practicing it in real life visible, and at the same time overcome your uncertainty in a new professional role. The essay is based on two stories from my professional life where I, in the first one portray my actions and behavior as a childcare worker and in the second one as a preschool teacher. Based on my stories I try to answer questions as what does the individual learning process look like when going from one professional role to another in the same profession? What impact does theoretical knowledge have on practical knowledge?I have used reflection and writing as methods for my paper.

Att möta nÀrstÄende vid vÄrd av akut sjuka och skadade barn prehospitalt kan vara en svÄr utmaning för ambulanssjuksköterskor och stÀller stora krav pÄ kompetens och kreativitet. Behovet av pediatrisk akutsjukvÄrd Àr inte vanligt förekommande men nÀr det vÀl behövs Àr det viktigt med effektiva och omedelbara ÄtgÀrder för att förbÀttra utfallet för det akut sjuka eller skadade barnet och deras nÀrstÄende. Syftet med studien var att beskriva ambulanssjuksköterskors upplevelser av att möta nÀrstÄende vid vÄrd av akut sjuka och skadade barn prehospitalt. Studien har en kvalitativ ansats och data samlades in genom individuella, semistrukturerade intervjuer med nio specialistutbildade ambulanssjuksköterskor med mellan 5 och 18 Ärs erfarenhet av prehospital ambulanssjukvÄrd. Dataanalysen genomfördes med en tematisk innehÄllsanalys och ett övergripande tema: Att tillgodose nÀrstÄendes enskilda behov, och fem kategorier framkom: Att kÀnna trygghet i sin yrkesroll, Att etablera en vÀrdefull relation med nÀrstÄende, Att möta och hantera svÄrigheter i mötet med barnets nÀrstÄende, Att bli kÀnslomÀssigt berörd och Att kÀnna behov av att bearbeta jobbiga hÀndelser.

Syftet med uppsatsen Àr att fÄ redogörelser frÄn behandlingsassistenter, som gÄtt MIutbildningvia Social resursförvaltning, om deras tankar kring MI-metoden i förhÄllande tillsitt arbete.FrÄgestÀllningar i uppsatsen:? Hur redogör behandlingsassistenterna för sina erfarenheter och kontakter med MImetodeni sitt dagliga arbete?? Hur beskriver behandlingsassistenterna sitt arbete och hur vÀl tycker de att metodenpassar in i den lokala praktiken?? Vad tycker de om MI som metod och MI-utbildningen de fick?? Hur upplever de att MI-utbildningen följts upp, vilket stöd och engagemang kÀnner deatt de fÄtt frÄn sina chefer att anvÀnda MI?I uppsatsen anvÀnds kvalitativ forskningsmetod. Genom sex stycken semistruktureradeintervjuer med sex olika behandlingsassistenter ges behandlingsassistenternas bild av det somfrÄgestÀllningarna i denna uppsats vill klarlÀgga.De teoretiska utgÄngspunkterna i uppsatsen anvÀnds för att belysa pÄ vilket sÀtt mÀnskligarespektive organisatoriska faktorer pÄ olika sÀtt kan pÄverka om och hurbehandlingsassistenterna anvÀnder MI. Den första teorin, lÀrandeprocessen i platÄer ochproblemlösningsspiralen, anvÀnds för att försöka komma Ät och förstÄ behandlingsassistenternas inifrÄn perspektiv och hur processen att börja tillÀmpa MI metoden ser ut inomdem. Teorier kring implementering som betonar viktiga faktorer för att en ny metodlyckosamt ska kunna implementeras i en verksamhet anvÀnds ocksÄ i analysen.Resultatet i uppsatsen visar att ingen av de intervjuade behandlingsassistenterna har haft nÄgotrenodlat MI-samtal med en klient.

I vÄr kommande yrkesroll kommer vi att möta mÀnniskor som var och en har en unik livsberÀttelse. Vi har i vÄr studie fÄtt ta del av fyra personers beskrivningar av just deras unika vÀgar in i polisutbildningen. De hÀr berÀttelserna utgör stommen i vÄr studie. Vi har intervjuat fyra studenter vid polisutbildningen för att sedan analysera deras berÀttelser och söka svar pÄ frÄgor som Àr aktuella i vÀgledningsperspektiv. Vad gjorde att de valde just polisutbildningen? Vad har de för bakgrund? Vad har de för sjÀlvbild? Uppsatsen vill sÀtta fokus pÄ olika vÀgar till polisyrket.

Ett flertal av de mÀnniskor som identifierar sig som transpersoner eller könsöverskridare har beskrivit ett upplevt obehag och rÀdsla i mötet med vÄrden. De kan ha blivit utsatta för krÀnkningar, diskriminering eller dÄligt bemötande etc. För att förbÀttra vÄrdmötet Àr det dÀrför viktigt att sjuksköterskor redan i utbildningen har fÄtt information om könsöverskridande identiteter och vad det kan innebÀra. Syftet med studien var att ta reda pÄ om sjuksköterskestudenterna (termin 3-5) anser att Malmö högskola belyser och ger information om könsöverskridande identiteter, samt om studenterna vill ha detta inkluderat i utbildningen. Studien avsÄg Àven fÄ svar pÄ om studenterna anser att ett ökat medvetande kring olika könsidentiteter Àr viktigt för deras framtida yrkesroll.

FörÀndringar tenderar att stÀlla individer inför olika frÄgestÀllningar vilka kan uttrycka sig pÄ olika sÀtt beroende pÄ vilka möjligheter individen har att delta i förÀndringen.Uppsatsens grundlÀggande intresseomrÄde Àr att belysa hur de olika aktörerna utifrÄn plats i organisationen, enhetschefer och baspersonal upplever den förÀndring de stÀlls inför i och med införandet av kundval. Syftet Àr att beskriva hur enhetschefer och baspersonal inom Àldreomsorgen i KungÀlvs kommun upplever förÀndringen som kundval innebÀr, och om deras upplevelser stÀmmer överens med varandra och om de skiljer sig Ät. VÄr huvudfrÄga som vi vill ha besvarad Àr: hur upplevs förÀndring i en offentlig verksamhet vid införandet av kundval? VÄra underfrÄgor Àr: hur upplever baspersonalen denna förÀndring samt hur upplever enhetscheferna denna förÀndring?Vi har anvÀnt oss av den kvalitativa metoden dÄ styrkan med denna Àr att den ser till helheten och försöker beskriva individens subjektiva upplevelse av ett fenomen Som teoretisk ram för undersökningen har vi anvÀnt oss av ett interaktionistiskt perspektiv samt organisationsteori.VÄrt resultat pekar pÄ Àr att det finns skillnader i hur informanterna upplever den förÀndring kundval innebÀr. En stor betydelse för detta Àr yrkesroll och position i organisationen.

Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka arbetssÀtt förskollÀrare pÄ en sprÄkförskola och förskollÀrare pÄ traditionella förskolor anvÀnder för att frÀmja, stödja och stimulera barn med sprÄksvÄrigheter, samt att undersöka hur förskollÀrare ser pÄ sin yrkesroll i arbetet med sprÄkutveckling. Vi avsÄg Àven att betrakta och knyta an vÄrt resultat till Àmnet specialpedagogik. Vi hade med oss tvÄ frÄgestÀllningar dÀr den ena kan likstÀllas med syftet, d.v.s. första frÄgan Àr vilka arbetssÀtt anvÀnder förskollÀrare i en sprÄkförskola och förskollÀrare i traditionella förskolor för att frÀmja, stödja och stimulera barn med sprÄksvÄrigheter? Likheter och skillnader.

Bakgrund Förskolan ska anpassa den pedagogiska verksamheten Ät alla barn. Förskolans personal ska kunna samspela med barnet och skapa ett förtroende med förÀldrarna sÄ att det blir en god vistelse och stöd för barnet. SÀrskilt för de barn som Àr i behov av sÀrskilt stöd. Barn i behov av sÀrskilt stöd behöver bemötas för vem de Àr och inte för vad de gör. Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka hur pedagoger i förskolan bemöter barn i behov av sÀrskilt stöd.

Fytoremediering kallas metoden som utnyttjar vÀxters naturliga förmÄga att ta ta upp, omvandla eller stabilisera Àmnen för att sanera föroreningar. Det Àr en mycket miljövÀnlig metod som endast bygger pÄ naturliga processer. Idag nyexploateras i hög grad hamn- och industriomrÄden, vilka ofta krÀver stora saneringsinsatser. Dessa ligger ofta i stadsnÀra lÀgen dÀr det generellt finns ett behov av grönytor. Till detta hör att parkmark sÀllan anlÀggs pÄ förorenad mark, dÄ det inte bÀr samma möjlighet till lönsamhet som annan exploatering. Fytoremediering Àr en lÄngsam saneringsmetod och förbises dÀrför ofta som ett alternativ dÄ det krÀvs snabba lösningar inför exploatering, men i jÀmförelse med andra saneringsmetoder har fytoremediering en mÀngd fördelar. En aspekt som gör metoden högst intressant för oss i vÄr yrkesroll Àr möjligheten att under saneringens gÄng kunna skapa betydelsefulla gröna ytor av tidigare otillgÀngliga omrÄden. Tidsaspekten vÀnds frÄn nÄgot negativt till positivt genom att skapa estetiskt tilltalande, intressanta och rekreativa uterum.

Syftet med denna studie var att beskriva svenska egenföretagande tandhygienisters (EfTH) arbetsförhÄllanden för att studera om dÀr fanns samband mellan fysisk och psykosocial arbetsmiljö och arbetstillfredsstÀllelse i gruppen. Samliga tandhygienister i Sveriges tandhygienistförenings sektion för egna företagare (n = 179) inbjöds att deltaga i studien vilken gjordes med hjÀlp av ett frÄgeformulÀr grundat pÄ en förkortad version av the General Nordic Questionnaire for Psychological and Social Factors at Work, QPSNordic 34+. Sextiofem procent (n=108) svarade pÄ enkÀten. Resultaten visade att Àldre tandhygienister och de som hade fler Àn 19 yrkesÄr upplevde högre grad av arbetsskicklighet, var sÀkrare i sin yrkesroll och kÀnde sig mindre stressade Àn yngre. Stress var relaterat till fler Àn trettio arbetstimmar per vecka.

Studiens syfte Àr att fÄ kunskap om hur arbetet med en klientgrupp som avviker frÄn normen pÄverkar socionomers sÀtt att förhÄlla sig till det som avviker frÄn normen. Vi vill tydliggöra hur man anvÀnder olika strategier för att hantera det avvikande. Genom att anvÀnda perspektiv frÄn sociologi och kulturteori vill vi Àven placera den professionella rollen i ett större sammanhang. VÄra frÄgestÀllningar Àr:Hur upplever socionomer som arbetar med funktionshindrade respektive missbrukare, att de förhÄller sig till vad som Àr normalt? Hur har förhÄllningssÀttet förÀndrats sedan man började arbeta med sin klientgrupp? Kan vi se nÄgon skillnad i förhÄllningssÀtt och i hur det utvecklats beroende pÄ vilken klientgrupp man arbetar med? Hur kan en sÄdan eventuell skillnad förstÄs? För att förstÄ socionomers förhÄllningssÀtt till normalt/avvikande, har vi intervjuat en grupp kuratorer pÄ en habilitering och en grupp socialsekreterare som arbetar med missbrukare.

Hbt Àr ett samlingsbegrepp för homosexuella, bisexuella och transpersoner, som introducerades i Sverige i början av 2000-talet. Studier beskriver att hbt-personer undviker kontakt med hÀlso- och sjukvÄrden pÄ grund av tidigare negativa erfarenheter av diskriminering eller fördomsfulla attityder. I den etiska koden för sjuksköterskor stÄr det beskrivet att sjuksköterskor i sitt omvÄrdnadsarbete bland annat inte skall begrÀnsas av patientens trosuppfattning, kön eller sexuella lÀggning. Vidare förklaras det i studier hur hbt-personer efterfrÄgar en större kunskap gÀllande hbt hos sjuksköterskor. Syftet med denna studie Àr att beskriva hur sjuksköterskor reflekterar kring hbt inom slutenvÄrden.

Abstract Sofia Petrisi (2010) JÀmstÀlld förskola? ? En studie om pedagogers syn pÄ genus. Malmö högskola. Detta examensarbete belyser pedagogers syn pÄ och kunskap om genus och jÀmstÀlldhet. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur tre arbetslag pÄ en förskola ser pÄ sitt arbete med genus. Förhoppningen Àr att arbetet vÀcker tankar kring genus och att det startar upp diskussioner i Àmnet. FrÄgestÀllningarna i arbetet Àr: Hur ser pedagoger pÄ sina kunskaper om genus i sin yrkesroll och i stort? Hur ser pedagoger pÄ jÀmstÀlldhet pÄ förskolan? Hur upplever pedagoger behovet av kunskap om genus i arbetet pÄ förskolan? I den teoretiska delen anvÀnds tidigare forskning och teorier om genus med inriktning pÄ förskolan och som sen kopplas till det empiriska materialet. Vad gÀllande tidigare forskning anvÀnds Maria Hedlin och Ingegerd Tallberg-Bromans resonemang om kön och genus, dÀrefter presenteras Yvonne Hirdmans teori om genusordningen.

Syftet med studien Àr öka kunskapen om sjukhuskuratorns profession och kurativt arbete inom geriatrisk vÄrd. För att uppfylla syftet har jag utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar: Vad kÀnnetecknar kuratorns arbete inom geriatrisk vÄrd, vilken kompetens behövs för kurativt arbete inom geriatrisk vÄrd, hur upplever sjukhuskuratorn sin yrkesroll i teamwork, och vilka faktorer gynnar kÀnslomÀssiga svÄra situationer. Studien bygger pÄ kvalitativ metod med fem individuella intervjuer med sjukhuskuratorer verksamma inom geriatrisk vÄrd. Intervjuerna gjordes utifrÄn en semistrukturerad frÄgeguide som utgick frÄn teman. Resultatet visar att vara kurator inom geriatrisk vÄrd innebÀr egentligen att arbeta med hela samhÀllet.

Enligt skollagen och lÀroplanen skall alla vuxna inom skolan arbeta aktivt för att motverka krÀnkande behandling. LÀraryrket Àr dessutom ett av de yrken dÀr de flesta Àr stressade och upplever höga krav. Syftet Àr dÀrför att undersöka hur lÀrarna anser sig bemÀstra de krav som finns angÄende att aktivt arbeta för att förebygga och stoppa krÀnkande behandling och om dessa faktorer har nÄgon relation till lÀrares upplevda stress. UtifrÄn detta syfte har följande frÄgestÀllningar utkristalliserats: (a) Upplever lÀrarna att deras arbete ofta Àr förenat med alltför hög arbetsbelastning och stress? (b) Vilka specifika faktorer Àr mest framtrÀdande nÀr det rör stress bland lÀrarna? c) Vilka begrÀnsningar och möjligheter anser lÀrarna och rektorerna att det finns i arbetet med att förebygga och stoppa krÀnkande behandling? d) Anser lÀrarna att kraven som stÀlls pÄ att arbeta mot krÀnkande behandling Àr rimliga i relation till de resurser och möjligheter som Àr kopplade till lÀrarnas yrkesroll? Uppsatsen har en kvantitativ del och en kvalitativ del.