MÀnniskan Àr skapad för ett liv i rörelse och i dagens samhÀlle rekommenderas regelbunden fysisk aktivitet. Upplevda motiv och hinder till fysisk aktivitet pÄverkas av den livssituation man befinner sig i. Fysisk aktivitet upplevs betydelsefullt av fysioterapeutstudenter och majoriteten utför fysisk aktivitet regelbundet. Studiens syfte var att undersöka fysioterapeutstudenters upplevda motiv och hinder till fysisk aktivitet och om dessa pÄverkats av de fysioterapeutiska kunskaper som erhÄllits med utbildningen. FörfrÄgan om medverkande skickades ut via mail och sociala medier.

Randowo, Linnea och Sjöbeck, Emelie (2013) Skolans vÀrld i skönlitterÀra barnböcker Malmö: LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. Detta arbete Àr en studie om hur förskolan samt skolan gestaltas i skönlitterÀra barnböcker. Undersökningen har gjorts genom att lÀsa och analysera tjugoen skönlitterÀra barnböcker. Resultatet har visat pÄ hur den goda gentemot den mindre goda skolan och förskolan, lÀrare samt elever framtrÀder i de olika böckerna. Detta presenteras i kapitel fem, ?Resultat, analys och teoretisk tolkning?.

Syftet med uppsatsen var att undersöka Àldre personers upplevelser av att vara anhörigvÄrdare och att fÄ anhörigstöd samt stöd som efterlevande. Ett vidare syfte var att fÄ en uppfattning om vilket stöd deltagarna har fÄtt i sin sorgeprocess. Vi ville ocksÄ fÄ en uppfattning om anhörigkonsulentens erfarenheter av och tankar om anhörig- och efterlevandestöd. VÄra frÄgestÀllningar var: Vilka upplevelser och erfarenheter har deltagarna av att vara anhöriga och att fÄ anhörigstöd? Vad innebÀr deltagandet i efterlevandegruppen? Vilka upplevelser har deltagarna av stöd i sorg? Vilka upplevelser och erfarenheter har anhörigkonsulenten av anhörig- och efterlevandestöd genom sin yrkesroll?Vi genomförde fem intervjuer med deltagare i en efterlevandegrupp samt en intervju med den anhörigkonsulent som ansvarat för de anhöriggrupper deltagarna varit med i och möjliggjort nÀmnda efterlevandegrupp.

I uppsatsen analyseras grundskoll?rares befogenheter att ingripa fysiskt mot elever som p?verkar skolmilj?n negativt genom ordningsst?rande beteende. Utg?ngspunkten ?r den befogenhetsgivande best?mmelsen i 5 kap. 6 ? skollagen (2010:800).

Syftet med det hÀr arbetet har varit att undersöka hur lÀrare ser pÄ smartboard och lÀrande. DÄ smartboard Àr ett tekniskt redskap som finns i mÄnga klassrum anser vi att det Àr relevant för vÄr yrkesroll att kÀnna till dess pedagogiska fördelar och nackdelar. VÄr intention har varit att undersöka i vilken grad lÀrare Àr medvetna om och reflekterar över de pedagogiska konsekvenserna av att anvÀnda sig av ett tekniskt redskap i undervisningen. Vi har anvÀnt oss av lÀroplanen, relevant forskning som gjorts om smartboardanvÀndande i undervisning och nÄgra relevanta lÀrteorier till hjÀlp för att förstÄ hur ett tekniskt redskap som smartboard skulle kunna leda till pedagogiska konsekvenser samt vilka dessa i sÄ fall skulle kunna vara. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer som metod och vi har intervjuat fyra lÀrare som arbetar i grundskolans tidigare Är.

SammanfattningAtt hantera konflikter Àr nÄgot som mÄnga ledare/chefer stÄr inför i sin yrkesroll. Mitt syfte med studien,har varit att visa vilka ÄtgÀrder och resurser dessa chefer tar till nÀr de hanterar och löser konflikter, i de olika verksamheterna i den kommunala sektorn? För att kunna göra detta har jag med en induktivansats gjort en kvalitativ empirisk undersökning med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer. Jag har intervjuat sex stycken chefer pÄ olika nivÄer, vad det gÀller kön, Älder, och olika tid som chef för att fÄ en uppfattning av hur de ser pÄ konflikt. Detta har jag gjort för att identifiera de processer som sker vid konflikt och ge lÀsaren en förstÄelse av vad konflikthantering innebÀr bÄde för oss som mÀnniskor men ocksÄ i form av arbetstagare och av chefer.

Inom ledarskapsteori skrivs det mycket om ledarens roll vad gÀller organisationens framgÄng. DÀremot finns det mindre skrivet om kopplingen mellan ledaren som person och dennes framgÄng i ledarskapet. MÄnga mÀnniskor hamnar i en ledarroll till följd av stor skicklighet inom det de gör men Àr olÀmpliga som ledare, mÄnga mÀnniskor gör samtidigt ett fantastiskt jobb som ledare. Ledarrollen Àr inte en yrkesroll som gÄr att kliva i och ur utan ett förhÄllningssÀtt som personen lever med. LedarskapsförmÄgan gÄr dock att utveckla pÄ mÄnga sÀtt om ledaren har drivkraft och mod att vilja utvecklas.

HR yrket Àr en position som krÀver stor spÀnnvidd av kompetenser dÄ de ska tillgodose bÄde ledningen och medarbetarna. Deras yrkesroll Àr mÄngsidig dÄ de ansvarar för de anstÀlldas utvecklingsarbete parallellt med pressen att generera goda resultat för organisationsledningen. MÄnga gÄnger innebÀr detta motstridiga krav, vilket i vissa fall skulle kunna leda till stressutfall och otydliga roller. DÄ relativt fÄ studier behandlar HR rollen och dess stressnivÄ samt rollotydlighet ansÄg vi att det krÀvdes ytterligare dokumentation. Denna studie undersöker samband och skillnader mellan upplevd arbetsrelaterad stress, rollotydlighet och emotionella copingstrategier för HR chefer.

Planeraren har ett yrke som kan vara svÄrt att beskriva och flera olika benÀmningar anvÀnds för samma profession. Rollen har förÀndrats och planeraren har gÄtt frÄn att vara autonom expert till att i större omfattning agera samordnare styrd av politiska viljor. Jag anser att det finns en viss otydlighet kring planerarens uppgifter och hamnar ofta i diskussioner om stadsplaneringens mindre ÄtrÄvÀrda konsekvenser och önskar dÀrmed kunna ge en sÄ rÀttvis bild av min blivande yrkesroll som möjligt.Denna uppsats syftar till att ta del av debatten kring planerarens profession och utveckling i media, och uppsatsen berör huvudsakligen begreppen profession, roll och kompetens. Tidskriften PLAN utgör kÀlla för de artiklar som anvÀnds för att representera debatten. PLAN ges ut av Föreningen för SamhÀllsplanering och kan ses som planerarkÄrens interna organ.Resultat kan sammanfattas till att det rÄder enighet kring att planerarrollen förÀndrats i takt med att antalet aktörer i planeringen ökat och dÀrmed ocksÄ komplexiteten i processen.

Redovisningssystemet Àr ett system som mÄste tolkas eftersom redovisningssprÄket anses svÄrt och komplext. Tolkningarna skiljer sig revisorer emellan, trots att dessa har samma utbildning. Skilda tolkningar beror pÄ olika erfarenheter och skilda bakgrunder. Olika tolkningar bidrar till att det kan uppstÄ problem i sprÄket mellan ekonomer som missuppfattar varandra. Det Àr inte bara mellan ekonomer som sprÄkproblematik kan uppstÄ.

VÄr studie handlar om hur EU:s arbetstidsdirektiv har implementerats inom den svenska Àldreomsorgen, sett ur enhetschefens perspektiv. Syftet med studien Àr att förstÄ vilken betydelse implementeringen haft och hur enhetschefen hanterat implementeringen i förhÄllande till information, delaktighet och förÀndringsvilja. Dessutom vill vi veta om enhetscheferna har uppmÀrksammat nÄgra konsekvenser för personal och omsorgstagare. Vi har valt en kvalitativ intervjumetod och vÄra informanter Àr verksamma som enhetschefer inom Àldreomsorgen, med inriktning sÀrskilt boende. De resultat vi fÄtt fram har analyserats utifrÄn modeller som tidigare anvÀnts inom implementeringsforskning.

Med detta arbete har jag velat belysa hur studie- och yrkesvÀgledare pÄ grundskolenivÄ upplever sitt deltagande i elevvÄrdsteam. I intervjuer gjorda av Skolverket har det visat sig att studie- och yrkesvÀgledare ofta har en rad olika Ätaganden som inte rör vÀgledning. Ett av dessa Ätaganden Àr att delta i skolans elevvÄrdsteam. Ett elevvÄrdsteam pÄ grundskolenivÄ kan bestÄ av kurator, skolsköterska och studie- och yrkesvÀgledare samt nÄgon frÄn skolledning, men sammansÀttningen kan variera frÄn skola till skola. För att kunna ha en samlad kunskap om eleverna i skolan och deras behov av sÀrskilda insatser, har elevvÄrdsteamet regelbundna elevvÄrdsmöten.

In this pilot study, we have investigated what the two biggest newspapers Aftonbladet and Dagens Nyheter, and the two largest union affiliated journals LÀrartidningen/LÀrarnastidning and SkolvÀrlden has written about teachers in their professional roles, and investigated if and whether their reporting has changed over time. In the study, we have also examined what the newspapers and the union affiliated journals emphasize as status enhancing and status lowering factors for the Swedish teaching staff. We have furthermore analyzed our material through Leif Mathiassons theoretical framework in the anthology Uppdrag LÀrare ?En antologi om status, yrkesskicklighet och framtidsdrömmar, in which he describes the creation of the image of the school as a medial and political construction. To reinforce Mathiassons theoretical framework we have also presented and used the agenda theory, the gestalt theory and the priming theory in our concluding discussion.

En ny tvÄngsvÄrdslag trÀdde i kraft 2008 som gjorde det möjligt för psykiatrin att stÀlla sÀrskilda villkor till patienter som vÄrdats i psykiatrisk slutenvÄrd för att fÄ bli utskrivna. Detta öppnade upp möjligheten för att patienter kan fÄ villkor stÀllda till att ta emot kommunal hÀlso-och sjukvÄrd samt kommunala insatser. TvÄngsvÄrd fÄr enligt lag enbart bedrivas inom sluten psykiatrisk vÄrd och kommunen fÄr i hemmet enbart bedriva frivilliga insatser. Syftet med denna undersökning Àr att belysa hur psykiatrisjuksköterskorna i den kommunala hÀlso-och sjukvÄrden upplever att vÄrda utifrÄn en frivillighet, som Àr beslutad utifrÄn en tvÄngsvÄrdslag. Undersökningen Àr genomförd utifrÄn en kvalitativ metod, med intervjuer av psykiatrisjuksköterskor i kommunal hÀlso- och sjukvÄrd.

Den yrkesgrupp som tillbringar en omfattande tid med döende patienter Àr sjuksköterskor. I likhet med sjuksköterskorna kommer sjuksköterskestudenterna i kontakt med dessa patienter i samband med sin verksamhetsförlagda utbildning. Det stÀller krav pÄ att sjuksköterskestudenterna Àr förberedda inför vÄrdandet av patienter i livets slutskede. Studenterna kan utifrÄn tidigare erfarenheter reagera olika och de kan ha svÄrt att veta hur de ska hantera situationen och sina kÀnslor. För att studenterna ska kunna hantera situationen i sin framtida yrkesroll Àr det vÀrdefullt att belysa dessa upplevelser.