Bakgrund: Anestesisjuksköterskor i Sverige har en unik roll i och med att de har ett eget yrkesansvar som ger behörighet att utföra anestesiarbetet sjÀlvstÀndigt. Det finns mÄnga utmaningar som en anestesisjuksköterska stÀlls inför vid sövning av barn, bÄde ur fysiologisk och psykologisk synvinkel. FÄ studier finns gjorda kring anestesisjuksköterskors erfarenheter av barninduktion.Syfte: Studiens syfte var att belysa anestesisjuksköterskors erfarenheter vid barninduktion.Metod: Studien genomfördes pÄ ett sjukhus i mellersta Sverige under vÄren 2011. En kvalitativ intervjumetod anvÀndes med innehÄllsanalys av materialet. Sammanlagt intervjuades 14 anestesisjuksköterskor med varierande yrkeserfarenhet.Resultat: Alla studiedeltagare ansÄg att det Àr en utmaning att söva barn.

Bakgrund. Den svenska förskolan förÀndras oavbrutet. Barns tidiga lÀrande uppmÀrksammas mer och mer. Barnantalet i grupperna har ökat och personaltÀtheten har minskat. Ekonomin har blivit stramare.

Hembesök hos nyblivna förÀldrar har sedan lÀnge varit en vanlig arbetsmetod inom barnhÀlsovÄrden för att lÀra kÀnna barnet och dess familj samt etablera en relation till nyblivna förÀldrar. En god relation mellan distriktssköterska och förÀldrar Àr en förutsÀttning för att kunna samarbeta kring barnet, vilket har betydelse för barnets hÀlsa och utveckling. Idag har hembesöket förflyttats till mottagningen pÄ flera hÄll i landet. Syftet med studien Àr att beskriva distriktssköterskans upplevelse av platsens betydelse för att kunna skapa en god relation vid första mötet med nyblivna förÀldrar. I studien har sju distriktssköterskor intervjuats och datamaterialet har analyserats utifrÄn kvalitativ innehÄllsanalys.

Studie- och yrkesvÀgledning Àr en profession vilken samtliga, som gÄtt i skolan i Sverige, har en relation till. Vi har samtliga nÄgon gÄng under skoltiden mött en vÀgledare. Lika mÄnga möten verkar generera lika mÄnga historier och de Àr inte alltid av god karaktÀr. Det hÀnger förhoppningsvis ihop med att det idag inte finns nÄgot krav pÄ behörighet för att fÄ arbeta som studie- och yrkesvÀgledare. Det gör att mÄnga möten med vÀgledare har skett utan de kunskaper, förförstÄelse och professionalism som en utbildad vÀgledare med behörighet medför.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att vi vill utveckla och fördjupa vÄra kunskaper om elevers lÀrande inom problemlösning i grupp. Detta sÄ att vi fÄr en djupare kunskap och som förberedelse inför vÄr kommande yrkesroll som lÀrare. I skolverket (2000) stÄr det att ett av mÄlen att strÀva emot i undervisningen i matematik i skolÄr 9 Àr att eleverna ska utveckla sin förmÄga att förstÄ, föra och anvÀnda logiska resonemang. För att elever skall kunna utveckla tillit till den egna förmÄgan och en god sjÀlvbild skall de fÄ möjlighet att utveckla sin förmÄga att kommunicera och interagera med omgivningen. VÄr matematiska uppgift Àr ett sÄ kallat ?öppet problem? dÀr eleverna tillsammans mÄste komma med förslag och kompromissa fram till en gemensam lösning.

 I kompetens beskrivningen stÄr det att sjuksköterskan ska medverka vid handledning, undervisning och bedömning av nya sjuksköterskor. Som sjuksköterska/ handledare Àr du ansvarig för patientsÀkerheten och avgör om den som handleds har tillrÀckligt goda kunskaper att utföra vÄrdhandlingar. Tidigare studier visar att brist pÄ tid, brist pÄ stöd, bristande erfarenheter och kunskaper har stor betydelse för att kunna ge en bra handledning. FrÄgan Àr hur vi kan pÄverka handledarna till att kunna ge ett bÀttre handledarskap. Syftet med denna studie Àr att beskriva anestesisjuksköterskans upplevelser av att handleda studenter.

Syftet med denna studie var att ta reda pÄ hur nÄgra pedagoger uppfattar beröringens betydelse i skolan i relation till eleverna och utifrÄn sin yrkesroll. Vilka möjligheter och hinder upplever de med beröring i sin gÀrning som lÀrare? I ljusets av lÀrarens uppdrag presenteras i bakgrunden tidigare forskning om beröring och dess effekter pÄ relationsskapande och kommunikation. Vidare avhandlas dess betydelse för neurologisk- och social utveckling samt kontextens betydelse för hur beröringen uppfattas. Forskningsansatsen Àr fenomenografisk med inledande observationer av pedagogers beröringsbeteende följt av fyra kvalitativa intervjuer.

SAMMANFATTNING I detta examensarbete har vi genom kvalitativa intervjuer undersökt hur studie- och yrkesvÀgledare pÄ kommunala och fristÄende gymnasieskolor i SkÄne upplever den konkurrens som finns mellan skolor och hur den eventuellt pÄverkar deras arbete. För att fÄ en förstÄelse för studie- och yrkesvÀgledares yrkesroll och arbetssituation har vi bl.a. gett en beskrivning av styrdokument, etiska regler och konkurrenssituationen mellan skolor. Vid vÄr tolkning har vi utgÄtt frÄn begreppen organisationskultur, skolkultur, syokultur och psykologiskt kontrakt. De slutsatser vi kan dra av vÄrt resultat Àr att samtliga vÀgledare menar att det finns en konkurrens mellan gymnasieskolor. Hur omfattande den Àr finns det inget entydigt svar pÄ.

Kuratorer inom hÀlso- och sjukvÄrden har lÀnge kÀmpat för en legitimering. I Socialstyrelsens rapport (2014) anses nu att en yrkeslegitimation Àr nödvÀndigt för att stÀrka patientsÀkerheten samt att höja yrkeskompetensen. Denna studie Àr en pilotstudie i Kuratorsklinikens forskningsprojekt som handlar om evidensbaserad praktik. Studien handlar om vilka insatser samt arbetsmetoder som kuratorer arbetar efter dÄ de genomför stödsamtal. Vidare Àr syftet att fÄ en ökad förstÄelse om kuratorers praktik Àr mer evidensbaserad eller erfarenhetsbaserad.

Syftet med detta arbete Àr att fÄ en inblick i hur lÀrare och elever tÀnker kring barnlitteraturens pÄverkan och betydelse för barns syn pÄ genus. Jag undersöker Àven hur barn uppfattar karaktÀrer som bryter stereotypa könsmönster i böcker. Det som jag fÄr djupare förstÄelse för genom arbetet hoppas jag sedan kunna ta med mig i min kommande yrkesroll som lÀrare.Metod som jag anvÀnder mig av Àr av kvalitativ sort, vilket innebÀr att man försöker hitta sÀrskilda kvaliteter och egenskaper i det man undersöker. Fokus ligger pÄ deltagarnas uppfattningar och perspektiv i kvalitativa undersökningar. Jag har valt att utföra intervjuer med elever i Ärskurs 1 och Ärskurs 6, samt av lÀrare.Arbetets viktigaste resultat Àr att det finns ett tydligt samband mellan barnlitteratur och genus.

Det arbetar vÀldigt fÄ mÀn i förskolan idag och det har det alltid gjort, vilket medför att de Àr i minoritet bland alla kvinnor som arbetar inom yrket. Detta gjorde oss intresserade av att ta reda pÄ hur manliga pedagoger tÀnker om sitt yrke i förskolan och metoden vi anvÀnde oss av blev intervjuer. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur sex mÀn som arbetar i förskolan upplever sitt yrke. I bakgrunden har vi utgÄtt ifrÄn tidigare forskning om manliga pedagogers yrkesval, yrkesroll samt bemötande frÄn omgivningen. Dessa delar var Àven utgÄngspunkten för vÄr undersökning.

Med den relationella ansatsen som grund syftar studien till att unders?ka hur fritidsl?rare arbetar med relationer och omsorg i fritidshemmet f?r att skapa en trygg milj?. Genom en kvalitativ intervjustudie med sex fritidsl?rare unders?ks deras erfarenheter, perspektiv och strategier f?r att skapa en omsorgsfull och st?djande milj?. Fokus ligger p? hur fritidsl?rarna ser p? vikten av att bygga och uppr?tth?lla tillitsfulla relationer med barnen, samt hur de hanterar sv?righeter och utmaningar.

Verksamheter som bedriver effektivt Systematiskt Arbetsmiljöarbete (SAM) har visats ha friskare ochnöjdare arbetstagare, bÀttre anseende, och större monetÀra framgÄngar, Àn verksamheter som inte gördet. Det saknas emellertid förstÄelse för vilka arbets- eller förhÄllningssÀtt som bidrar eller leder till attvissa verksamheter lyckas bedriva SAM effektivt. Hitintills har fallstudier fokuserat pÄ hur SAM bedrivsi sin helhet eller pÄ vilka brister som finns, oavsett om företaget bedriver SAM effektivt eller inte. Kortsagt saknas relevant underlag. I detta arbete studeras en verksamhet inom ÀldrevÄrden (ett yrke medöverlag bristande arbetsmiljö och stort behov av effektivt SAM) som bedriver effektivt SAM, i syfte attförstÄ hur och varför de har lyckats.

Syftet med denna C-uppsats Àr att genom samtalsintervjuer med sportjournalister med utlÀndsk bakgrund fÄ en bild av hur sportjournalisterna uppfattar sig i sin yrkesroll i kombination med sin utlÀndska bakgrund. Dessutom har vi genomfört samtalsintervjuer med redaktionschefer pÄ sportredaktioner. Detta för att fÄ en bild av hur redaktionschefer ser pÄ förekomsten av sportjournalister med utlÀndsk bakgrund pÄ redaktionerna. Vi har Àven i en kartlÀggning undersökt förekomsten av sportjournalister med utlÀndsk bakgrund pÄ Ätta rikstÀckande medieföretag i Stockholm. KartlÀggningen visade att andelen sportjournalister med utlÀndsk bakgrund pÄ sportredaktionerna Àr underrepresenterade gentemot andelen journalister med utlÀndsk bakgrund generellt.Samtalsintervjuerna som vi genomförde var kvalitativa och semistrukturerade.

Abstrakt:Denna uppsats Àr en kvalitativ studie med kritisk realism som vetenskapligt perspektiv och dÀr syftet Àr att fÄ en djupare förstÄelse för rekrytering och förstÄ pÄ vilka grunder rekryteraren fattar beslut om den arbetssökandes lÀmplighet. FrÄgestÀllningarna lyder; Hur ser företagens rekryteringsprocess ut? Och pÄ vilka grunder fattar rekryteraren beslut om den arbetssökandes lÀmplighet? För att besvara frÄgestÀllningarna har sju semistrukturerade intervjuer med rekryterare genomförts. VÄra teoretiska utgÄngspunkter har varit Bourdieus kapitalteori och Giddens struktureringsteori. Slutsatserna blev att annonsen har betydelse i rekryteringsprocessen genom att den attraherar lÀmpliga sökande.