AbstractDenna uppsats belyser förvÀntningar pÄ specialpedagogrollen samt undersöker om specialpedagogens tre uppdrag som undervisare, utredare och utvecklare efterfrÄgas. I litteraturdelen definieras begreppet specialpedagogik samt kunskapen om specialpedagogrollen i handledning, kartlÀggning och utveckling. Förskolan Àr till för alla barn, och de bör ses utifrÄn ett helhetsperspektiv. Detta beskrivs i ett utvecklingsekologiskt perspektiv. LÀrare i förskolan och skolledares yrkesroll belyses.

Syftet med studien Ă€r att belysa fritidspedagogers syn pĂ„ arbetet med frivilliga rastaktiviteter. Till grund för studien ligger frĂ„gor som vad fritidspedagoger ska arbeta och strĂ€va efter genom rastaktiviteter och deras tankar kring vad arbetet kan bidra till. Även tankar kring hur rastaktiviteter kan kopplas samman med fritidspedagogers yrkeskompetens finns med i studien. En surveyundersökning gjordes och utfördes med hjĂ€lp av en webbenkĂ€t utlagd i ett forum via Facebook "Rastaktiviteterna - Rasten som aldrig tar slut". Resultatet visar att rastaktiviteters grundlĂ€ggande mĂ„l och motiv berör elevernas behov av bĂ€ttre sammanhĂ„llning pĂ„ rasten och minskning av mobbning, konflikter och krĂ€nkningar.

Syftet med studien Àr att undersöka hur Lpo 94 pÄverkat lÀrarens yrkesroll i Idrott och hÀlsa. Undersökningsgruppen bestÄr av Ätta stycken lÀrare i södra SkÄne. HuvudfrÄgestÀllningen lyder enligt följande; Vad innebar Lpo 94 för lÀrarna i Idrott och HÀlsas arbete? FrÄgan följs Àven upp av tre stycken underfrÄgor; Hur upplever lÀrarna att tolkningen av mÄlen för Lpo 94 förÀndrats frÄn dess intÄg fram till idag? Vad innebar arbetslagen och den förÀndrade organisationen för lÀrarna i Idrott och HÀlsas arbete? Var lÀrarna i Idrott och HÀlsa redo för förÀndringen? Detta görs genom en kvalitativ intervjumetod. Resultatet visar pÄ att arbetet med Lpo 94 gÄtt vÀldigt lÄngsamt och fortfarande inte efterföljs pÄ mÄnga skolor.

Syftet med denna studie var att undersöka hemtjÀnstpersonalens erfarenheter av ett datoriserat kvalitetssÀkringssystem. Vi var intresserade av hemtjÀnstpersonalens kunskaper om kvalitetssÀkringssystemet samt vad systemet hade Ästadkommit. En del studier i tidigare forskning lyfte fram frÄgan om kvalitet kan mÀtas med anvÀndning av ny teknik. Andra studier hade visioner om att den nya tekniken skulle kunna förÀndra, utveckla och förbÀttra Àldreomsorgen. En kvantitativ metod anvÀndes med enkÀtformulÀr.

The aim of this thesis is to examine Social science teachers infor-mation seeking in their professional role.The focus in this study has been on what sources the teachers use for information seeking, examine and analyze their information practices and how they state their reasons for using different in-formation sources, and finally how these teachers experience con-ditions related to information seeking and how these conditions in-fluence their information seeking.This study is based on four semi structured qualitative interviews. The empirical material from the interviews has been compared to earlier relevant research and analyzed with a theoretical frame-work, which includes conceptions from a sociocultural perspec-tive, a matrix over different kinds of information sources devel-oped by Höglund och Persson and McKenzie?s model of infor-mation practices.The results of this study are:- These teachers use both formal and informal sources and external and internal sources. Digital sources are important and these have consequently been added to Höglund och Persson?s original matrix from 1985.- Information practices tend to overlap each other, for example ac-tive seeking (more specific and prepared information seeking) and active scanning (less specific), which are the two most common information practices among the teachers.

Egen erfarenhet av klinisk praktik inom sÄvÀl sjuksköterskeutbildning som intensivvÄrdsutbildning samt som handledare för studenter i grund och specialistutbildning inom intensivvÄrd visar pÄ att mötet och samspelet mellan hand- ledare och student Àr betydelsefullt för det fortsatta yrkeslivet. Hur kan den kliniska utbildningen förbÀttras? Jag anser att det Àr av största vikt att ta reda pÄ hur studenterna upplever sin situation för att hjÀlpa handledarna under den kliniska utbildningen att ge det stöd studenterna har behov av. Om studenthandledningen förbÀttras blir intensivvÄrdsjuksköterskorna tryggare i sin yrkesroll, detta kommer patienterna tillgodo genom förbÀttrad omvÄrdnad. I bakgrunden finns en miljöbeskrivning av intensivvÄrden, en beskrivning av student- handledning och tidigare forskning inom omrÄdet.Syftet Àr att belysa vad nyfÀrdiga intensivvÄrdsjuksköterskor upplever att de behöver stöd med för att utvecklas till intensivvÄrdsjuksköterskor under studenthandledning i den kliniska utbildningen.Studien har genomförts i form av intervjuer och analyserats utifrÄn en fenomenologisk ansats pÄ livsvÀrldsteoretiskgrund.

Syftet var att beskriva sjuksköterskors attityder gentemot patienter med alkohol- och/eller narkotikaproblem. Studien genomfördes som en litteraturstudie dĂ€r sökorden nurs* och attitudes kombinerades med alcohol, misus* och drug abuse i databaserna Cinahl och PubMed. Resultatet visade att sjuksköterskor hade fördomar gentemot patienter med alkohol- och/eller narkotikaproblem. Sjuksköterskor ansĂ„g att dessa patienter var oförutsĂ€gbara och farliga för andra och sjuksköterskor beskrev Ă€ven en rĂ€dsla för dessa patienter. Även positiva attityder hos sjuksköterskor framkom, dĂ„ vissa sjuksköterskor ville hjĂ€lpa patienter med alkohol- och/eller narkotikaproblem.

Studien syftar till att ge en bild av den verklighet som pedagoger beskriver genom sina egna erfarenheter. Deras arbete med elever utgör varje skolas kÀrnverksamhet. En skola som det stÀlls mÄnga skilda förvÀntningar pÄ frÄn det omgivande samhÀllet, pedagoger, förÀldrar och elever. De erfarenheter och uppfattningar som pedagogerna bÀr med sig bemöter de sina elever med i sin undervisning. Bemötandet pÄverkar i sin tur den syn som eleverna sedan ser pÄ sig sjÀlva med.

Nyutexaminerade arbetsterapeuter saknar ofta sjÀlvförtroende och Àr osÀkra pÄ sin kompetens dÄ de ska arbeta i team och med patienter. Intresset för kliniska utbildningsavdelningar har dÀrför pÄ senare tid vÀckts pÄ mÄnga hÄll. PÄ dessa avdelningar fÄr studenterna öva upp sina kunskaper samt öka förstÄelsen för teamarbete. AKVA-U pÄ Universitetssjukhuset MAS Àr en sÄdan avdelning. Syftet med studien var att undersöka hur arbetsterapeutstudenter upplever betydelsen av praktik pÄ AKVA-U, inför den kommande yrkesrollen.

Sjuksköterskan förvÀntas vara ett stöd för patienters nÀrstÄende i deras sorgeprocess efter att patienten dött. För att sjuksköterskan ska kunna göra detta krÀvs att sjuksköterskan sjÀlv kan hantera sina kÀnslor. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser nÀr en patient har dött. I denna litteraturstudie har Ätta kvalitativa vetenskapliga studier analyserats med hjÀlp av kvalitativ manifest innehÄllsanalys. Denna analys resulterade i fem kategorier: Att kÀnna förvÀntningar pÄ sin yrkesroll; Att beröras kÀnslomÀssigt och kÀnna skuld nÀr patienten dör; Att döden Àr en naturlig del av livet men kan vara svÄrt att acceptera; Att utveckla strategier för att kunna hantera patienters död; Att erfarenheter pÄverkar reaktionerna nÀr en patient dör.

Sammanfattning En studie- och yrkesvÀgledare i grundskolan mÄste lÀra sig ny kunskap hela tiden. Utan kunskap om omvÀrlden, samhÀllet och skolsystemet kan de inte utföra sitt arbete. Det övergripande syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur en studie- och yrkesvÀgledare pÄ grundskolan ser pÄ sitt lÀrande mot bakgrund av gymnasiereformen som implementerades under 2011/2012. Hur arbetar de med sitt lÀrande under en gymnasiereform? Hur blev de i sin yrkesroll utmanade under denna period? Hur ser de pÄ skollagens text om kompetensutveckling? Detta Àr de frÄgestÀllningar som stÀlls och besvaras i denna studie. Studien Àr en kvalitativ undersökning dÀr sex arbetande studie- och yrkesvÀgledare intervjuas.

Enligt arbetsmiljölagen ska arbete planlÀggas och anordnas rÀtt, sÄ att det kan utföras i en sÀker och sund miljö. Trots det intrÀffar arbetsplatsolyckor i Sverige av olika anledningar. Ett uppdrag har tilldelats författaren för att öka förstÄelsen för hur anstÀllda pÄ Peab AnlÀggning AB i Region Mellansverige anser att företaget kan nÄ sitt mÄl att halvera antalet arbetsplatsolyckor till Är 2017. Sex semistrukturerade intervjuer genomfördes med anstÀllda pÄ företaget. Intervjuerna transkriberades och analyserades genom en manifest innehÄllsanalys.

Syftet med det hÀr examensarbetet var att undersöka hur förskollÀrare vid tvÄ förskoloruppfattar begreppet "lÀrande för hÄllbar utveckling" samt hur det kommer till uttryck iverksamheten. Syftet var vidare att undersöka hur sociala aspekter av lÀrande för hÄllbarutveckling levandegörs i förskolepraktiken. De sociala aspekterna i denna studie Àr hur barn ges möjlighet till inflytande, hur barn ges möjlighet till kritiskt tÀnkande samt förskollÀrarens demokratiska förhÄllningssÀtt. Vi ville med studien ocksÄ uppmÀrksamma möjligheterna attarbeta medvetet kring dessa frÄgor i förskolan vars grund vi antog redan finns iverksamheterna. Vi valde att göra undersökningen som en fallstudie med en samtalsmetod som kallas stimulated recall, samt observationer av verksamheten med hjÀlp av ettobservationsschema.

Inskolningen Àr en stor omstÀllning för förÀlder och barn och inskolningsformerna kan se lite olika ut pÄ olika förskolor. I föreliggande studie har inskolningsformer pÄ tvÄ förskolor belysts genom att undersöka pedagogers förestÀllningar om och erfarenheter av inskolning. Mitt empiriska material utgörs av kvalitativa intervjuer med Ätta pedagoger pÄ tvÄ förskolor i Mellansverige. Uppsatsen inspirerad es av fenomenografi, vilket innebÀr att mÄlet var att identifiera variationerna i pedagogernas utsagor om fenomenet inskolning.I analysen av materialet framkom hur tvÄ olika inskolningsformer kan se ut, jag uppmÀrksammade dessutom tre teman; yrkesrollen, trygghet och förÀldrasamverkan. Yrkesrollen upplevdes som komplex och karaktÀriseras av en balansgÄng mellan lÀrande och omsorg.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att utreda hur fritidspedagoger och lÀrare ser pÄ samverkan mellan sina respektive verksamheter. Fokus ligger pÄ fritidshemmet och hur det har pÄverkats av det utökade samarbetet mellan de bÄda verksamheterna. ProblemstÀllningen Àr: vad anser fritidspedagoger och lÀrare om samverkan mellan skola och fritidshem, hur de anser att fritidshemmet influerats, samt hur de beskriver och framstÀller hur lokal, yrkesroll, och tid och planering pÄverkats av samverkan. Det teoretiska angreppssÀttet som anvÀnts Àr Nilssons (1996) teorier kring social identitet. Studien Àr en kvalitativ studie med intervjuer som huvudsakliga informationskÀlla.