Pedagoger berör
om beröringens betydelse i skolan ur lärarperspektiv
Syftet med denna studie var att ta reda på hur några pedagoger uppfattar beröringens betydelse i skolan i relation till eleverna och utifrån sin yrkesroll. Vilka möjligheter och hinder upplever de med beröring i sin gärning som lärare? I ljusets av lärarens uppdrag presenteras i bakgrunden tidigare forskning om beröring och dess effekter på relationsskapande och kommunikation. Vidare avhandlas dess betydelse för neurologisk- och social utveckling samt kontextens betydelse för hur beröringen uppfattas. Forskningsansatsen är fenomenografisk med inledande observationer av pedagogers beröringsbeteende följt av fyra kvalitativa intervjuer. Empirin genomfördes på en liten gymnasieskola i en kommun i norra Sverige. Av resultatet framkom att läraren i högsta grad personaliserar såväl beröring som dess utrymme och funktion i skolan. Pedagogerna ser beröringen som ett användbart verktyg för att skapa och upprätthålla både goda relationer till eleverna och sin auktoritet i klassrummet. Det finns dock en ängslan att missförstås på grund av den ökade sexualiseringen i samhällsdebatten, i synnerhet manliga pedagogers beröring av flickor problematiseras. Lärare efterlyser någon form av struktur för att säkra både beröringens närvaro och positiva effekter i skolan. I diskussionen förs ett vidare resonemang om hur en sådan struktur skulle kunna komma att se ut och hur beröring påverkar känslan av säkerhet i yrkesrollen.