Redovisningskonsulter har tidigare inte haft en tydlig yrkesroll men den senaste tiden har förÀndringar skett i branschen och fler Àr att vÀnta inom en snar framtid. Studien syftar till att undersöka vad redovisningskonsulter anser om förÀndringarna och hur det kommer att pÄverka deras yrkesroll. FörÀndringarna studien behandlar Àr auktorisationen av redovisningskonsulter, slopandet av revisionsplikten och förÀndrade redovisningsregler. Den teoretiska referensramen ger lÀsaren en inblick i förÀndringarna och för att ta del av redovisningskonsulters Äsikter har fyra personliga intervjuer genomförts.Slutsatser som kan dras Àr att det i nulÀget Àr upp till redovisningskonsulten hur stor förÀndring den gör i sitt arbete dÄ de har valmöjligheter inom samtliga omrÄden som studien tagit upp. Auktorisationen Àr ett vÀlkomnat initiativ som ger redovisningskonsulterna en tydligare yrkesroll medan de förÀndrade redovisningsreglerna inte kommer tillÀmpas i stor utstrÀckning av respondenterna i studien.

Bakgrund: Venprovtagning kan orsaka sm?rta hos barn vilket kan leda till negativa upplevelser och undvikande av v?rd i framtiden. Virtual reality (VR) ?r en ny teknik inom h?lso- och sjukv?rd som bland annat b?rjat anv?ndas som distraktion f?r barn vid venprovtagning. Syfte: Denna studie syftar till att unders?ka effekten av VR som sm?rtlindring f?r barn i samband med venprovtagning.

AbstractEmma, F. & Ida, S. (2011). Hur uppfattar socialarbetaren sin yrkesroll? C-uppsats i pedagogik.

Detta arbete syftar till att undersöka hur fritidspedagogens yrkesroll formas utifrÄn ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv, det vill sÀga fritidspedagogens syn pÄ sig sjÀlv och hur han/hon tolkar andras uppfattning om rollen. För att kunna svara pÄ detta har vi valt att genomföra kvalitativa intervjuer med fem fritidspedagoger. Intervjuerna Àr utformade för att ge svar pÄ hur verksamheten ser ut, hur fritidspedagogen ser pÄ sig sjÀlv i sin yrkesroll och hur han/hon uppfattar omgivningens krav och förvÀntningar. Resultat visar att intervjupersonerna pÄverkas av samarbetet med lÀrarna pÄ sÄ sÀtt att ett gott samarbete gör att fritidspedagogsrollen att bli mer lik lÀrarens, medan ett mindre vÀl fungerande samarbete leder till att fritidspedagogen arbetar mer sjÀlvstÀndigt. Intervjupersonerna uppfattar inte att de har lÀgre status Àn lÀraren och vi kan dÀrför inte se att det har nÄgon negativ inverkan pÄ yrkesrollen, snarare borde minskade statusskillnader leda till en starkare fritidspedagogsroll.

Inom gymnasieskolan undervisar dagligen yrkeslÀrare lÀrlingselever. Detta innebÀr att olika yrkeslÀrare kommer i kontakt med olika elever och vice versa. Syftet med denna studie var att undersöka hur yrkeslÀrare pÄ gymnasial lÀrlingsutbildning uppfattar sin yrkesroll. VÄra frÄgestÀllningar var vad yrkeslÀrarna anser vara viktiga kunskaper, hur yrkeslÀrarna bedömer elevernas yrkeskunskaper och vilken betydelse har samarbetet mellan yrkeslÀrare och handledare i gymnasial lÀrlingsutbildning. De intervjuade var verksamma pÄ gymnasial lÀrlingsutbildning i en kommun i Norrland.

Denna forskning behandlar skrivande journalister och deras yrkesroll. ÄndamĂ„let med uppsatsen Ă€r att ge en klarare syn kring vad journalistrollen innebĂ€r och upplysa om att det inom denna roll finns mindre, men dock sĂ„ viktiga, biroller. Fokus ligger pĂ„ kvalitativa intervjuer med journalister frĂ„n tvĂ„ lokaltidningar och en rikstĂ€ckande tidningen varvid diskussionerna kretsar kring journalisternas syn pĂ„ sitt yrke, sin roll samt de möjligheter och begrĂ€nsningar som finns i deras arbete. Det som kan konstateras Ă€r att journalistik Ă€r en komplicerad yrkesroll dĂ€r grĂ€nserna för var rollen börjar och slutar Ă€r diffusa, men det gemensamma för samtliga journalister Ă€r det brinnande intresset för samhĂ€lle och politik, viljan att förĂ€ndra och att ha möjligheten att förbĂ€ttra. .

Bakgrund: Behovet av palliativ v?rd ?r n?got som ?kar allteftersom det blir fler m?nniskor p? jorden och som lever allt l?ngre. Globalt men ?ven i Sverige finns en ?nskan att f? d? hemma. Det finns en diskrepans med verkligheten d? de flesta m?nniskor d?r p? sjukhus eller institution s?som s?rskilt boende.

SammanfattningSyfteSyftet med studien var att genom fyra fotbollsinstruktörer undersöka hur eventuell stress upplevs i deras yrkesroll i specialidrott vid NIU-skolor (nationella idrottsutbildningar).FrÄgestÀllningar1. Vilka krav upplevs det, av instruktören, finnas i dennes yrkesroll?2. Hur upplever instruktören sig hantera de krav som stÀlls pÄ denne i sin yrkesroll?3.

Författare: Kroon, Helena (2011). Titel: I ingenmansland. En studie av specialpedagogens yrkesroll och samarbete i gymnasie- samt gymnasiesĂ€rskolan. Handledare: Kristian Lutz. Detta examensarbete syftar till att undersöka specialpedagogens yrkesroll i gymnasie- samt gymnasiesĂ€rskolan, sĂ„vĂ€l ur specialpedagogens eget perspektiv som ur andra aktörer verksamma i skolans perspektiv. Även samarbetet mellan specialpedagogen och tio enskilda aktörer belyses. Till den empiriska grunden har tio informanter frĂ„n tre olika skolor; varav tvĂ„ gymnasieskolor samt en gymnasiesĂ€rskoleverksamhet, bidragit. Det empiriska materialet baseras pĂ„ enskilda intervjuer, vilka analyserats utifrĂ„n en hermeneutisk tolkningsprocess.

SammanfattningSpecialistsjuksköterskans kompetens behövs för att kunna tillmötesgÄ de ökade kraven i mer och mer avancerad och specialiserad vÄrd. Specialistsjuksköterska i kirurgisk vÄrd Àr en ung specialitet som saknar konkreta arbetsbeskrivningar och dÀrmed kan uppfattas som diffus och oklar. Kompetens och förmÄga hos specialistsjuksköterskan har beskrivits i tidigare forskning. Dock saknas kunskap om hur specialistsjuksköterskan i kirurgisk vÄrd beskriver sin egen yrkesroll. Syftet med denna pilotstudie var att utifrÄn den professionsriktade SAUK-­?modellens perspektiv undersöka hur specialistsjuksköterskor i kirurgisk vÄrd beskriver sin yrkesroll.

Syftet med studien Àr att synliggöra rektorers uppfattning om fritidspedagogens yrkesroll under skolverksamheten. För att nÄ kÀrnan av vÄrt syfte utformade vi tre frÄgestÀllningar. FrÄgestÀllningarna lyfter rektorernas uppfattningar kring; anledningar till fritidspedagogens arbete i skolverksamheten, fritidspedagogens kompletterande uppgift samt deras befintliga arbetsuppgifter i samverkan med skolan. I studien har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer som metod. Studien Àr utförd med fem rektorer som alla Àr verksamma inom LuleÄ Kommun.

Denna studie behandlar hur studie- och yrkesvÀgledare, som arbetar pÄ flera skolor samtidigt, upplever sin yrkesroll. Detta studeras genom att titta pÄ vÀgledarens upplevelse om krav, resurser, förvÀntningar och stöd. Genom dessa faktorer fÄr lÀsaren en klarare bild över hur studie- och yrkesvÀgledare upplever sin arbetssituation. Den kvalitativa studien har genomförts pÄ sÄ sÀtt att sex studie- och yrkesvÀgledare, som arbetar inom grund- och gymnasieskolan, intervjuats. Vi har utgÄtt frÄn Krav-kontroll modellen för att undersöka hur faktorerna pÄverkar den upplevda arbetstillfredsstÀllelsen.

Bakgrund: En operation leder i vissa fall till on?digt lidande f?r patienten i form av postoperativa s?rinfektioner, hypotermi samt tryck- och nervskador. Forskning visar att det finns samband mellan dessa komplikationer och l?ng operationstid. F?r att undvika dessa beh?vs mer kunskap om vilka faktorer som kan f?rkorta operationstiden.

Under utbildningen av programmet för personal- och arbetslivsfrÄgorhar det framkommit en uppfattning om att yrket personalvetare saknaren tydlig bild vad gÀller innebörd pÄ arbetsmarknaden, men ocksÄ hosfolk i allmÀnhet. Syftet med denna studie var att undersöka huryrkesverksamma personalvetare upplever sin yrkesroll och sinyrkesidentitet samt hur andra mÀnniskors omdömen om yrket pÄverkardessa upplevelser. Materialet samlades in genom halvstruktureradeintervjuer med sex yrkesverksamma personalvetare. Intervjuernaanalyserades med hjÀlp av tematisk induktiv analys. Resultatet visar en tydlig personalvetarens roll och yrkesidentitet.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka om personalchefer upplever sitt yrke som en yrkesroll eller som en yrkesidentitet, om det Àr möjligt att skilja begreppen Ät i deras upplevelser av yrket och vilken betydelse upplevelsen av yrket som en yrkesroll och/eller yrkesidentitet har för hur yrket upplevs i relation till den personliga identiteten. FrÄgestÀllningarna Àr:oUpplever personalchefer sitt yrke som en yrkesroll eller som en yrkesidentitet och Àr det möjligt att skilja begreppen Ät i deras upplevelser av yrket?oHur upplevs yrket i relation till den personliga identiteten beroende pÄ om yrket upplevs som en yrkesroll och/eller som en yrkesidentitet?Eftersom upplevelsen av ett yrke, bÄde i relation till begreppen yrkesroll och yrkesidentitet och i relation till den personliga identiteten, Àr personlig och unik har studien en kvalitativ ansats. Metoden som anvÀnts Àr halvstrukturerade intervjuer med sex personalchefer vilka valts med avseende pÄ att fÄ jÀmn fördelning av kön, Älder och utbildningsbakgrund samt anstÀllda i privat och offentlig sektor. Intervjuerna transkriberades och tematiserades med hjÀlp av meningskategorisering vilken lÄg till grund för analysen.Det framkom i undersökningen att personalcheferna skapade en yrkesidentitet i samspel med omgivningen.