Sammanfattning Specialpedagogstudenterna jag varit i kontakt med under min pÄbyggnadsutbildning har vÀldigt olika uppfattning om, och förutsÀttningar för, sin kommande yrkesroll och dÀrigenom olika grund till sin yrkesidentitet. Syftet med denna studie Àr att beskriva hur specialpedagoger upplever socialisationsprocessen in i sin yrkesroll som specialpedagog samt belysa de faktorer som utvecklar, respektive hindrar, att en yrkesidentitet skapas. Jag har förankrat min studie teoretiskt i Erving Goffmans dramaturgi, Berger och Luckmanns kunskapssociologi samt ytterligare forskning och artiklar kring socialisationsprocesser, yrkesidentitet och yrkesroll. Jag har valt en narrativ ansats vilket innebÀr att jag gjort fyra djupgÄende intervjuer ur en begrÀnsad period av specialpedagogernas liv. Det var specialpedagogernas upplevelser av den första tiden som yrkesverksamma specialpedagoger som jag varit intresserad av.

Syftet med denna uppsats Àr att belysa tre övergripande omrÄden rörande lekterapi och lekterapeuter. De tre omrÄdena Àr: Metoder och syften med lekterapi - Lekterapeuternas syn pÄ lek, terapi och pedagogik - Lekterapeuternas egen yrkesroll och funktion. Denna uppsats Àr en kvalitativ studie med halvstrukturerade intervjuer som metod. I uppsatsen vill jag ur ett inifrÄnperspektiv belysa lekterapeuternas uppfattning kring lek, pedagogik och terapi, samt lekterapins syfte och metoder. Lekterapeuternas yrkesroll kommer Àven att belysas i studien utifrÄn informanternas egna berÀttelser om sin roll och funktion.

Bakgrund Yrket som operationssjuksköterska Àr idag den Àldsta sjuksköterskespecialiteten men förblir frÀmst en dold yrkesroll pÄ grund av att det utövas bakom stÀngda dörrar. Yrkesrollen skildrades som komplex och kretsade omkring patienten, samarbetet och den tekniska utrustningen Patricia Benners teorier om sjuksköterskans yrkesutveckling anvÀndes som teoretisk förankring i studien. Syfte Studiens syfte var att belysa hur operationssjuksköterskan upplever sin yrkesroll. Metod Studien genomfördes med en kvalitativ ansats och tio semistrukturerade intervjuer utfördes med operationssjuksköterskor frÄn tvÄ sjukhus i Sverige under vÄren 2011. Alla intervjuer spelades in och transkriberades ordagrant.

Bakgrund: Ambulanssjuksko?terskans roll inneba?r bland annat att bedo?ma en patients tillsta?nd. I bakgrunden presenteras bedo?mningsprocessen ur ett psykiatriskt, prehospitalt och kombinationen prehospitalt/psykiatriskt perspektiv.Syfte: Syftet a?r att belysa pa? vilka grunder ambulanssjuksko?terskor go?r sina bedo?mningar i mo?tet med personer som kan antas lida av akut psykisk oha?lsa.Metod: Studien grundar sig pa? en kvalitativ forskningsansats. Data har insamlats genom semistrukturerade intervjuer och har analyserats med hja?lp av kvalitativa inneha?llsanalys som Granheim och Lundman beskriver den.Resultat: Utgo?rs av tre huvudkategorier; Patienten i fokus fo?r bedo?mningen, Omgivningens roll samt Va?rdarens tillva?gaga?ngssa?ttDiskussion: Resultatet har diskuterats utifra?n andra studerade arbetssa?tt och tankeprocesser bakom en bedo?mning.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vÀgledningssamtalet och vÀgledares yrkesroll pÄ högskolan. Undersökningen utgÄr frÄn rollteorier som genomgÄende stÀlls mot det empiriska materialet dÀr vÀgledarrollen pÄ olika sÀtt kommer in. Studien tydliggör Àven begreppet projekt som beskriver hur ett vÀgledningssamtal kan analyserar beroende pÄ vilka förvÀntningar och syften de olika deltagarna i samtalet har. Metoden som har anvÀnts Àr kvalitativ och studien utgÄr ifrÄn sammanlagt sex informanter, varav fyra med vÀgledningssökande och tvÄ med vÀgledare. Studien visar pÄ att samtliga vÀgledningssökande har rollförvÀntningar som till stor del handlar om att fÄ information, och det Àr just informationsbiten som de ser som viktigast nÀr det handlar om vÀgledningssamtalen. BÄda vÀgledarna berÀttar Àven att de huvudsakligen arbetar med just informationsbiten.

Alla delar i Ulrich och Brockbanks modell för HR- medarbetares roller ingÄr i relativt stor utstrÀckning i personalvetarens yrkesroll. Vanligast Àr rollen som strategisk partner och rollen som funktionsexpert. Att en stor del av respondenterna innehar majoriteten av Ulrich och Brockbanks roller visar Àven att yrkesrollen för en stor del av respondenterna Àr komplex. NÀr det gÀller det strategiska personalarbetets betydelse för yrkesrollen tenderar personalchefer att inneha en strategisk position, sett som del i ledningsgrupp. Strategiska arbetsuppgifter och roller har en stor del i yrkesrollen för samtliga personalvetare.

Vi har undersökt hur fritidshemmets och fritidspedagogens yrkesroll kan se ut och dess betydelse för barnen. Arbetet tar sin utgÄngspunkt utifrÄn George H. Meads (1976) tankar kring symbolisk interaktionism dvs. mÀnniskan formas av erfarenheter frÄn sociala gemenskaper. Studien har genomförts med hjÀlp av en kvalitativ metod som innefattar semistrukturerade intervjuer med barn och pedagoger.Det vi har kommit fram till Àr att fritidspedagogens yrkesroll Àr mÄngfasetterad, vilket kan innebÀra en stor variation i arbetsuppgifter.

Bakgrund: Tidig graviditetsf?rlust ?r en vanlig men ofta tabubelagd h?ndelse som kan medf?ra djup sorg, skuld och oro hos drabbade kvinnor. De har ofta ett stort behov av emotionellt st?d, tydlig information och ett empatiskt bem?tande fr?n sjuksk?terskan. Detta st?ller h?ga krav p? personcentrerad omv?rdnad.

Uppsatsen syftar till att studera Barnahus som verksamhet genom samverkan och den organisationsförÀndring som verksamheten innebÀr samt om yrkesrollen och yrkesidentiteten pÄverkas av detta. Vidare vill vi studera hur relationen till de utsatta barnen upplevs genom samverkan inom Barnahus. Studien har en kvalitativ ansats och Àr baserad pÄ elva stycken semistrukturerade intervjuer med representanter frÄn polis, Äklagare, socialsekreterare, psykolog, kurator samt samordnare frÄn tvÄ Barnahus. Resultatet visade pÄ att informanterna upplevde att deras yrkesroll stÀrktes genom förvÀntningar frÄn de andra myndigheterna. De gav Àven uttryck för att samverkan har gett dem en djupare förstÄelse för andra myndigheters uppdrag och arbetsuppgifter.

Kvinnliga polisers yrkesroll har varit huvudfokus i denna studie. Syftet med studien har varit att undersöka hur kvinnliga poliser i yttre tjÀnst upplever sin yrkesroll och hur de ser pÄ möjligheten till avancemang inom organisationen. FrÄgestÀllningen lyder som följer: Hur upplever de sex intervjuade kvinnliga poliserna sin yrkesroll? Hur beskriver de intervjuade kvinnliga poliserna sina möjligheter att avancera inom organisationen? Hur kan studiens resultat förstÄs utifrÄn teorier om genus? Kvalitativa intervjuer har genomförts med sex kvinnliga poliser pÄ huvudsakligen en polisstation i södra Stockholm. Svaren har analyserats utifrÄn en tematisk ansats.

Bakgrund: I Sverige f?ljs barns h?lsa av barnh?lsov?rden och elevh?lsan, arenor d?r distriktssk?terskor ?r verksamma. Distriktssk?terskor arbetar f?r att fr?mja folkh?lsa i livets alla faser och skall verka f?r god och j?mlik v?rd. Personcentrerad v?rd ?r ett arbetss?tt f?r att inkludera patienter, ?ven barn.

Bakgrund: Akutmottagningar tar emot patienter med varierande behov av akut sjukv?rd, d?r triage anv?nds f?r att prioritera v?rd utifr?n patientens medicinska angel?genhetsgrad. Triagesjuksk?terskor bed?mer patientens tillst?nd utifr?n symtom, vitalparametrar och sjukdomshistoria, ofta med st?d av triagesystem. Trots detta ?r sjuksk?terskans kliniska omd?me avg?rande f?r korrekt prioritering, vilket resulterar i att triagesystemen ibland bortses fr?n. Kliniskt beslutsfattande grundas p? observationer, kritiskt t?nkande och riskbed?mning, med m?let att ge individanpassad v?rd.

Vi lever i en förÀnderlig tidsperiod. Effektiviseringar och omstrukturering av den svenska förskolan sedan i mitten av 1990- talet har resulterat i större barngrupper och fÀrre personal enligt undersökningar som gjorts. Samtidigt som dessa effektiviseringar och omstruktureringar skedde fick förskolan en lÀroplan, Lpfö98, och lyder numera under Utbildningsdepartementet. Regeringens direktiv var att höja statusen och kvalitén ute pÄ förskolorna.Uppsatsen belyser hur pedagogerna i en mindre stad i södra Sverige tÀnker kring sin arbetssituation och sin yrkesroll pÄ förskolan. Syftet med arbetet Àr att fÄ fram pedagogernas tankar och upplevelser kring sin yrkesroll.

Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ vad fritidspedagoger vill nÄ med sitt arbete i halvklass. Vi vill veta vad som styr fritidspedagogernas val av aktiviteter och hur fritidspedagoger och klasslÀrare samarbetar. Vi vill Àven ta reda pÄ om utbildningen har nÄgon betydelse nÀr det gÀller synen pÄ samverkan och hur fritidspedagogen respektive klasslÀraren ser pÄ sin yrkesroll. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi skickat ut enkÀter till fritidspedagoger och genomfört intervjuer med fritidspedagoger och klasslÀrare. För att fÄ en större insyn i fritidspedagogernas yrke har vi samlat in vÄr empiri frÄn fyra olika skolor i olika kommuner. För att analysera empirin och se mönster har vi anvÀnt oss av historik kring fritidspedagogyrket, LÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94), lÀrarens yrkesetik, beskrivningar av yrkesroll och yrkesidentitet, samt nÄgra av Bourdieus teoretiska begrepp. Genom undersökningen fick vi fram att det fritidspedagogerna vill nÄ med sina aktiviteter Àr att fÄ bra sammanhÄllning i gruppen och att eleverna ska kÀnna glÀdje och trygghet i skolan.

Personliga trÀnarna Àr en yrkesgrupp som har vuxit fram och kan hjÀlpa individer pÄ olika nivÄer nÀr det handlar om fysisk och mental utveckling. Yrket har blivit mer etablerat, populÀrt och mÄnga utbildar sig idag till personlig trÀnare. Yrkesrollen har dock en otydlighet och det finns en stor variation i och av utbildningar till personlig trÀnare, och dÀrför kan det vara vÀsentligt att undersöka hur det talas om personliga trÀnare dÄ det konstruerar och reproducerar berÀttelsen om den verklighet de lever i och att det pÄverkar förstÄelsen av yrkesrollen. Syftet Àr att belysa vilka versioner som framtrÀder av hur personliga trÀnare talar om sin yrkesroll och kompetens. Studien Àr inspirerad av socialkonstruktivism har dÀrför en diskursanalytisk ansats samt tar en utgÄngspunkt i professions- och kompetensteori.