Det har talats en hel del i media om fritidspedagogers rÀtt till legitimation samt om fritidspedagogernas yrkesroller. Denna studies syfte Àr att undersöka hur fritidspedagoger ser pÄ sin egen professionalitet. Fokus riktas pÄ fritidspedagogernas egen syn pÄ deras centrala fÀrdigheter och kunskaper, hur de tror att lÀrarnas och förÀldrarnas syn Àr pÄ dem, hur fritidspedagogerna sjÀlva kan planera och genomföra sin verksamhet och hur avsaknaden av legitimation pÄverkar deras yrkesroll. Studien har anvÀnt sig av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Fritidspedagogernasintervjuer analyseras med hjÀlp av tidigare forskning samt utvalda begrepp och teori.

Sammanfattning: Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeutens roll viddemensutredningar. Inklusionskriterierna för deltagarna varyrkesverksamma legitimerade arbetsterapeuter som arbetar meddemensutredning. Deltagarna valdes genom ett ÀndamÄlsenligt urval ochÀven ett snöbollurval tillÀmpades. De sex arbetsterapeuterna som deltog istudien var verksamma inom primÀrvÄrd, slutenvÄrd och öppenvÄrd pÄminnesmottagning. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuermed stöd av en intervjuguide.

Studien handlar om ett klassmorfarprojekt, som syftar till att förÀndra elevernas förutsÀttning-ar att mÄ bra och lyckas med skolarbetet. Undersökningen gjordes för att lyfta fram hur klassmorfarverksamheten i praktiken kan leda till den önskade förÀndringen för eleverna.Min valda metod har karaktÀr av aktionsforskning. Med denna ansats som grund har jag till-sammans med personer som arbetar i klassmorfarprojektet genomfört en deltagarorienterad forskning av hur klassmorfar bemöter elever och lÀrare respektive sjÀlv blir bemött.Resultatet visar att klassmorfar har en oklar roll genom att det inte klargjorts i vilken mÄn han fÄr delta i ren undervisning. En del av de lÀrare som han avses stödja ser honom som en hjÀlp i undervisningen medan andra kÀnner sig hotade i sin yrkesroll. Eleverna uppfattar genomgÄ-ende klassmorfar som en sympatisk ?hygglig prick?.

AbstraktDenna studie har som syfte att undersöka skolbibliotek och dess betydelse för svenskÀmnets litteraturundervisning. Materialinsamlingen bygger pÄ kvalitativa intervjuer med fem skolbibliotekarier. Intervjupersonernas utsagor diskuteras utifrÄn teorier som behandlar ÀmnesomrÄdet ur olika infallsvinklar. Dessa teorier omfattar resonemang kring: skolbibliotekariens roll och uppgifter; skönlitteratur och frÀmjandet av lÀslust samt skolbibliotekariens sociala relationer med lÀrarna. I resultatdiskussionen framgÄr bland annat att skolbiblioteket kan utnyttjas för att lÄta eleverna komma i kontakt med annan litteratur Àn lÀroböcker, exempelvis skönlitteratur.

SammanfattningDet började med att vi var intresserade av vad kvalitet Àr och vad kvalitet innebÀr i fritidshemmet. Vi var Àven angelÀgna om att finna ut om kvalitet Àr en frÄga om resurser eller om pedagogen ocksÄ har en viktig roll i det sammanhanget. DÀrför blev det naturligt för oss att undersöka hur förutsÀttningarna för lÀrande ser ut i fritidsverksamheten. VÄra forskningsfrÄgor blev; Hur beskrivs en fritidspedagogs yrkesutövning? Och vad avses med kvalitet i fritidshem? För att undersöka detta valde vi att göra en textanalys som baseras pÄ Skolinspektionens granskning av kvalitet i fritidshem.

Syftet med studien var att beskriva vilka faktorer som hindrar och möjliggör följsamhet till handhygienrutiner hos vÄrdpersonal inom slutenvÄrden. Vidare var syftet att utreda hur urvalen och bortfallen beskrevs i litteraturen. Metoden som anvÀndes var beskrivande litteraturstudie. Datainsamlingen gjordes via databaserna: PubMed, Chinal och PsycINFO och gav 15 artiklar som resultatet byggdes pÄ. Resultatet sammanstÀlldes och gav de sex rubrikerna: Tidsaspekt; personalens kunskap och attityder; miljö och tillgÄng till material; hudkondition; vanor och kollegors inflytande.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur kuratorerna pÄ gymnasieskolan upplever bemötandet med elever som provat eller anvÀnder narkotika. Fokus i undersökningen lÄg pÄ vilka kunskaper kuratorerna ansÄg sig behöva för att kunna bemöta eleverna pÄ bÀsta sÀtt, hur detta bemötande gÄr till samt om de ansÄg att nÄgot behövde förbÀttras eller förÀndras för att bemötandet skulle kunna fungera bÀttre. Jag valde att utföra semistrukturerade intervjuer med gymnasieskolans kuratorer i tvÄ kommuner i Norrbotten. De utförda intervjuerna har analyserats med hjÀlp av diskursanalys för att lyfta fram de diskurser som framkommit vid intervjuerna. Med hjÀlp av professionsteorin har jag, som bakgrund, beskrivit kuratorns framvÀxt.

Syftet med studien Àr att undersöka hur specialpedagogens yrkesroll i sÀrskolan ser ut. Vi harutgÄtt frÄn frÄgestÀllningar kring specialpedagogens uppdrag och utbildning, slutligen har viundersökt hur den specialpedagogiska kompetensen tas tillvara i sÀrskolan. IlitteraturgenomgÄngen presenteras först ÀmnesomrÄdet specialpedagogik. SjÀlva begreppetförklaras och verksamheten diskuteras utifrÄn olika forskningsperspektiv. Sedan följer enbeskrivning av specialpedagogens kompetens.

MÀn och kvinnor framstÀlls pÄ olika sÀtt i massmedia. Mannen förekommer mer ityngre Àmnen i artiklar som handlar om politik, makt och seriösa krönikor medankvinnan figurerar mer i nöjen, feature och artiklar om skönhet. I nyhetsmedier Àrmannen den som fÄr ta mest plats och kvinnan Àr underrepresenterad. Eftersommedias bild av omvÀrlden pÄverkar samhÀllet och mottagarna kan medias version avgenus skapa en stereotyp bild av hur kvinnan och mannen ska vara.Studien bygger pÄ en kvantitativ- och en kvalitativ innehÄllsanalys dÀr fotografier itidningen Aftonbladet analyserades under en vecka. Undersökningens frÄgor byggerpÄ ett genusperspektiv och som analysredskap anvÀndes den semiotiskabildanalysmodellen.Resultatet visar att mannen Àr överrepresenterad i Aftonbladet och att kvinnan intefinns med i samma utstrÀckning.

Trots HÀlso- och sjukvÄrdslagens krav pÄ vÄrd pÄ lika villkor finns det studier som visar att det till stor del Àr individuella vÀrderingar och attityder som styr vilken vÄrd den enskilde patienten fÄr och det finns ett behov av att fÄ en djupare förstÄelse för hur dessa vÀrderingar ser ut inom akutpsykiatrisk vÄrd. Syftet med studien var att belysa personals vÀrderingar i omvÄrdnadsarbetet pÄ en akutpsykiatrisk avdelning. Studien har kvalitativ ansats och sju deltagare som arbetar pÄ samma akutpsykiatriska vÄrdavdelning intervjuades med semistrukturerade intervjuer. Materialet analyserades med tematisk innehÄllsanalys. Analysen resulterade i ett övergripande tema: ?Att vÀlja det som bekrÀftar en sjÀlv? och tre subteman: ?Att vilja Àgna tid Ät patienter som inte krÀver det?, ?Att vÀlja det konkreta och det som krÀver uppmÀrksamhet? och ?Att vÀlja de patienter dÀr ens engagemang gör skillnad?.

Syftet med den hÀr studien Àr att beskriva och fÄ insikter om hur en grupp kvinnor som nyligen utbildat sig till yrkeschaufförer ser pÄ sina villkor och möjligheter i det nya yrket utifrÄn ett genusperspektiv. Vidare beskrivs mer specifikt hur de ser pÄ sin arbetsmiljö och kompetens i yrket och hur genus anses pÄverka deras handlingsutrymme.UtgÄngspunkten i den hÀr uppsatsen tas i ett samhÀllsvetenskapligt, socialkonstruktionistiskt perspektiv, det vill sÀga i att det finns strukturer och interaktionsmönster som inte nödvÀndigtvis syns men som i allra högsta grad pÄverkar mÀnniskors upplevda handlingsutrymme och möjligheter. OmrÄden, strukturer, symboler och identitet ses som skapade i sammanhang som kan vara sociala, historiska eller kulturella.Det finns tidigare forskning som pÄvisar vad konsekvenserna blir nÀr mÀnniskor gÄr utanför ?sitt eget? köns territorium, att man riskerar bli ifrÄgasatt i sin roll som kvinna eller man. Forskning visar hur man till exempel genom anpassning eller utmaning av rÄdande genusordning kan hantera sitt genusbrott, oftast genom att man anpassar sig.MetodUndersökningen Àr gjord med en kvalitativ metod med halvöppna intervjuer.ResultatGenerellt sett Àr kvinnorna i studien positiva till sin yrkesroll.

SammanfattningDet började med att vi var intresserade av vad kvalitet Àr och vad kvalitet innebÀr i fritidshemmet. Vi var Àven angelÀgna om att finna ut om kvalitet Àr en frÄga om resurser eller om pedagogen ocksÄ har en viktig roll i det sammanhanget. DÀrför blev det naturligt för oss att undersöka hur förutsÀttningarna för lÀrande ser ut i fritidsverksamheten. VÄra forskningsfrÄgor blev; Hur beskrivs en fritidspedagogs yrkesutövning? Och vad avses med kvalitet i fritidshem? För att undersöka detta valde vi att göra en textanalys som baseras pÄ Skolinspektionens granskning av kvalitet i fritidshem.

Stress i vÄrden Àr ett aktuellt problem och innebÀr en ökad risk för psykisk och fysisk ohÀlsa hos omvÄrdnadspersonalen. PatientsÀkerheten och patienternas upplevelser av vÄrden blir lidande nÀr förekomsten av stress hos personalen Àr hög. MÄnga studier om stress i sjukvÄrden har genomförts, samtidigt som en ökad frekvens av sjukskrivningar hos sjukvÄrdspersonalen ses. Syftet med denna studie var dÀrför att sammanstÀlla kunskap om faktorer som har betydelse för att reducera stress hos omvÄrdnadspersonalen. Studien genomfördes som en integrerad litteraturöversikt dÀr aktuell forskning söktes i fem databaser, detta kompletterades med manuell sökning.

 Bakgrund: Redan pÄ 80-talet fördes diskussioner om anhörigas nÀrvaro under hjÀrt- och lungrÀddning (HLR) och vissa sjukhus hade som rutin att erbjuda anhöriga att nÀrvara. En HLR situation kan vara traumatisk och leda till krisreaktioner som Àr viktiga att beakta i bemötandet. Den anhörige som drabbas av krisreaktioner Àr i behov av stöd.Syfte: Studiens syfte Àr att beskriva hur vÄrdpersonal ser pÄ anhörigas nÀrvaro under HLR.Metod: Studien Àr gjorde som en strategisk litteraturstudie och analyserad med innehÄllsanalys. Systematiska sökningar gjorde i databaser för att hitta relevanta artiklar till uppsatsen syfte.Resultat: Att kÀnna trygghet och kunnande i sin yrkesroll pÄverkar vÄrdpersonalens attityd till anhörigas nÀrvaro. Erfarenheter av anhörigas nÀrvaro ger personalen en mer positiv bild och att de erbjuder anhöriga att delta vid fler tillfÀllen.

Distriktssköterskor kommer ofta i kontakt med patienter som lider och Àr i behov av tröst. Tröst Àr ett samspel som krÀver att bÄde distriktssköterskan och patienten medverkar. Studiens syfte var att studera distriktssköterskors erfarenheter av att förmedla tröst. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes. Distriktssköterskor (n=11) verksamma vid vÄrdcentraler alternativt inom kommunal hemsjukvÄrd intervjuades om sina erfarenheter av att förmedla tröst.