Syftet med detta arbete Àr att ta reda hur eleverna upplever skolans undervisning inom ÀmnesomrÄdet naturvetenskap. Vad har de för upplevelse av sin naturkunskapsundervisning och ligger den i fas med hur den borde se ut med tanke pÄ de mÄl som finns uppsatta i dessa Àmnen? DÄ jag varit ute pÄ praktik, fÀltstudier, vikarierat eller mött elever pÄ annat sÀtt, har jag fÄtt uppfattningen av att mÄnga elever inte har den kunskap de borde ha i NO för den aktuella Ärskursen, och det Àr dÄ tankarna till detta arbete har vÀckts. Genom en enkÀt- studie har jag fÄtt ta del av ca 100 elevers syn pÄ sin NO- undervisning. Dessa resultat har jag kopplat till min litteraturstudie dÀr jag lyft fram de didaktiska frÄgorna vad, hur och varför.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur fem rektorer beskrev sina erfarenheter av att leda skolsocialt arbete i grundskolan. Detta Àr viktigt att studera dÄ elevers skolproblematik har ökat bÄde pedagogiskt och socialt. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med rektorer frÄn bÄde kommunala och fristÄende skolor undersöktes vilken betydelse rektorers erfarenheter hade för hur de sÄg pÄ det skolsociala arbetet. Studien omfattade Àven hur rektorer beskrev sin komplexa yrkesroll och om rektorerna hade upplevt nÄgon förÀndring inom det skolsociala arbetet över tid. I litteraturen som lÄg till grund för denna uppsats framstÀlldes det skolsociala arbetet som komplext och tidskrÀvande.

Yrket personlig assistent Àr relativt nyetablerat, mÄnga ser det som ett genomgÄngsyrke i vÀntan pÄ ett bÀttre arbete eller som ett extraarbete under till exempel studietiden. Att arbeta som personlig assistent innebÀr att hjÀlpa en annan mÀnniska till ett sÄ sjÀlvstÀndigt liv som möjligt. Den personliga assistenten Àr redskapet för att klara vardagen för mÄnga mÀnniskor. Syftet med denna uppsats var att se vilka erfarenheter personliga assistenter har av yrket.Genom intervjuer har fem personliga assistenter fÄtt berÀtta om sina erfarenheter av yrket. Resultatet visar att arbetet som personlig assistent innebÀr att i sin yrkesroll möta en del problem och utmaningar dÀr stor hÀnsyn mÄste tas till de etiska aspekterna i arbetet med mÀnniskor.

I detta examensarbete undersöks och beskrivs barns bildskapandes betydelse inom lekterapin. Syftet med undersökningen har varit att undersöka vilka möjligheter pedagogerna kan se med barns bildskapande samt hur de realiserar detta i sin verksamhet. Följande delfrÄgor har undersökts och besvarats: hur ser barns bildskapande ut i den lekterapeutiska verksamheten?, hur anvÀnds barns bilder inom lekterapin? samt Àr bildarbete en form av lek, i sÄ fall pÄ vilket sÀtt? Empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med lekterapeuter, studiebesök pÄ lekterapier samt insamlande av bilder skapade av barn (i Äldern tre till sex Är) pÄ dessa lekterapier. Resultatet visar pÄ den stora betydelse som barns bildskapande har inom den lekterapeutiska verksamheten.

Röntgensjuksköterskans yrkesroll har i tidigare forskning beskrivits utifrÄn tvÄ unikakompetenser: den vÄrdgivande och den radiografiskt tekniska. Behoven i den kliniska vardagenstyr den professionella utvecklingen och kan leda till en förskjutning av ansvarsomrÄden.Syftet med studien var att undersöka och identifiera vilken kompetens röntgensjuksköterskornaanvÀndning av kompetens vid ordination och prioritering.FrÄgestÀllningarna: Vilken kompetens anvÀnder sig röntgensjuksköterskan sig av vid utförandeav utökade arbetsuppgifter? Vilken kompetens anser sig röntgensjuksköterskan behöva vidutökade arbetsuppgifter? Har nya unika kompetensomrÄden tillkommit utöver de som tidigaredefinierat för professionen?Semistrukturerade intervjuer genomfördes med legitimerade röntgensjuksköterskor ochanalyserades med kvalitativ innehÄllsanalys.I resultatet framkom fyra kategorier: Medicinsk kompetens, Professionell kompetens,Individuella förutsÀttningar och Praktiska förutsÀttningar.Medicinsk kompetens Àr ett kompetensomrÄde för röntgensjuksköterskor som synliggjorts idenna studie. En gynnsam förskjutning av ansvarsomrÄden Àr inte enbart beroende av denenskilda röntgensjuksköterskans kompetens utan ocksÄ ett verksamhetsstöd i form av tid,tydlig delegering samt en arbetsmiljö, dÀr interprofessionell kommunikation och feedback Àren naturlig del, vilket krÀvs för att denna utveckling skall gynna alla inblandade..

I denna studie vill vi undersöka vilka förvÀntningar förÀldrar har pÄ lÀrare i grundskolans tidigare Är. Studien har anvÀnt sig av förÀldrar till barn i skolÄr fem. Genom gruppintervjuer inhÀmtades förvÀntningarna som sedan analyserades och stÀlldes i jÀmförelse med lÀroplanen för att se om de stÀmde överens eller inte. I lÀroplanens andra kapitel finns 27 punkter som beskriver vad lÀraren skall göra och vilka krav som stÀlls pÄ honom eller henne, det Àr dessa punkter som anvÀndes i jÀmförelsen med förÀldrarnas förvÀntningar. Det som framkommit i denna studie Àr att det finns olikheter mellan förÀldrars förvÀntningar och de krav som stÀlls pÄ lÀraren utifrÄn lÀroplanen.

Syftet med examensarbetet var att ta del av hur elever och pedagoger upplever lÀrandet vid korta avbrott för rörelseaktiviteter under matematiklektioner samt vilken inverkan det fick i klassrummet. Examensarbetet har utgÄtt frÄn vÄra egna erfarenheter som vi erhÄllit under den verksamhetsförlagda utbildningen (vfu) samt litteraturstudier, förelÀsningar och lektioner. Under vÄra respektive vfu-perioder observerade vi att barn som har rörelseaktiviteter i undervisningen Àr mer koncentrerade. Forskning visade hur viktig rörelsen Àr för lÀrandet, och dÀrmed kÀnde vi ett stort intresse av att ta del av denna forskning och ta den med oss i vÄr kommande yrkesroll. Undersökningen genomfördes vid tvÄ skolor, i tvÄ klasser, Äldrarna 7 - 11 Är i LuleÄ kommun.

Denna kvalitativa intervjustudie belyser förÀldrars uppfattning av förskolans uppdrag samt deras syn pÄ pedagogens roll och uppdrag. Genom sex stycken intervjuer med förÀldrar i förskolan har följande resultat trÀtt fram. Förskolans uppdrag, enligt respondenterna Àr att skapa trygghet för barnen samt att vara en plats för social trÀning. Pedagogens roll menar respondenterna bestÄr av att vara inspirerande, att vara en positiv förebild och att ha talang för yrket. Pedagogens uppdrag Àr enligt respondenterna att se barnet, att kunna möta förÀldrarna samt att följa lÀroplanen.

Syftet med studien Àr att intervjua ledare och klarlÀgga deras Äsikter: i) om hur de ser pÄ mÄngfald, ii) hur de anser att organisationen de arbetar i ser pÄ mÄngfald och iii) hur de sjÀlva ser pÄ sin chefs-/ledarroll. Uppsatsen Àr genomförd i en kvalitativ metod utifrÄn en fenomenologisk ansats. Sju inter­vjuer av ledare i en statlig kunskapsorganisation har genomförts. Intervjuerna har varit ostrukture­rade och har utgÄtt frÄn temana: mÄngfald, ledarskap och organisation. Resultatet visar ett ledarskap som frÀmst ser mÄngfald utifrÄn kön men Àven i viss mÄn Älder och etnicitet.

Syftet med denna studie Ă€r att studera varför nĂ„gra lĂ€rarstudenter vill bli lĂ€rare och att undersöka om de Ă€r beredda pĂ„ de olika krav som stĂ€lls pĂ„ lĂ€rare idag. Studien inleds med en litteraturgenomgĂ„ng dĂ€r olika teorier, vilka bland annat behandlar vilka krav och förvĂ€ntningar som finns pĂ„ lĂ€rare idag, presenteras. DĂ€refter följer en redovisning av Ă„tta intervjuer vilka genomförts med studerande vid lĂ€rarutbildningen i Linköping. I den efterföljande diskussionen har frĂ„gestĂ€llningarna nedan utgjort grund för jĂ€mförelsen mellan de empiriska resultaten och teorin. - Varför vĂ€ljer studenter att studera pĂ„ lĂ€rarutbildningen och vilka förvĂ€ntningar har de pĂ„ den? - Vad tror studenterna att det innebĂ€r att vara lĂ€rare? - ÖverensstĂ€mmer studenternas förvĂ€ntningar pĂ„ lĂ€raryrket med de krav frĂ„n samhĂ€lle och förĂ€ldrar som stĂ€lls pĂ„ lĂ€rare idag?I det avslutande kapitlet gĂ„r att lĂ€sa vilka slutsatser som kan dras av studien.

Revisorernas anmÀlningsskyldighet för centrala ekonomiska brott började gÀlla den första januari 1999. Enligt ett uttalande frÄn Ekobrottsmyndigheten (EBM) finns det ett intresse att utöka anmÀlningsplikten till att Àven omfatta redovisningskonsulter. Detta för att konsulterna arbetar nÀra företagen och har kontakt med företag av samtliga bolagsformer till skillnad frÄn revisorerna. Syftet med uppsatsen valdes dÀrför till att undersöka i vilka fall anmÀlningsskyldighet gÄr att införa för redovisningskonsulter, dÀr redovisningskonsulternas instÀllning till Àmnet anvÀnds som indikator. Undersökningen har huvudsakligen baserats pÄ fyra intervjuer med revisorer och redovisningskonsulter.

The discussion of the swedish treatment of offenders often revolves round the two contradictions punishment and care. Modern prison is described to be based on values such as humanity, care and respect, although the main task is to protect the society from criminals by keeping them locked up. This study focused on the role of the prison officer with the purpose of understanding how he sees his profesional role in an organisation influenced by punishment and care.Central questions are: How does the prison officer handle his role as caretaker in an organisation where he not only has the right to, but also is obliged to, controle and power his clients? How does the prison officer define his working role and does he find any dificulties in combining these?The research was realized during the months of April and May 2005 through qualitative interviews and conversations with prison officers working in a swedish prison. It also contained a minor fieldstudy in that same prison.The results showed that the principle conflict between punishment and care have an insignificant influence on the daily work of the prison officer.

Sjuksköterskor stÀlls ibland inför etiskt problematiska situationer. En etiskt problematisk situation uppkommer dÄ sjuksköterskor vÀrderingar inte stÀmmer överens med patientens, nÀrstÄendes eller kollegors vÀrderingar. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av sitt stÀllningstagande vid etiskt problematiska situationer. Nitton vetenskapliga artiklar analyserade med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys. Detta resulterade i tre kategorier: att tvingas agera mot egna principer och bli frustrerad nÀr patienter far illa, att avsaknad av professionellt stöd leder till rÀdsla vid etiska stÀllningstaganden samt att vara sÀker i sin yrkesroll och kunna se till patientens bÀsta.

Det nya speciallÀrarprogrammet, som infördes 2007, fick en klar inriktning mot det specialpedagogiska förhÄllningssÀttet som redan gÀllde för det befintliga specialpedagogprogrammet. Utöver detta fick speciallÀrarprogrammet en fördjupad ÀmneskÀnnedom i lÀs- och skrivutveckling samt matematikutveckling i ett specialpedagogiskt perspektiv (SFS 2008:132). De bÄda specialpedagogiska utbildningarna, specialpedagog- samt speciallÀrarprogrammet, bygger emellertid pÄ examensordningar som till stora delar Àr samstÀmmiga. Huvudsyftet med denna studie Àr att granska hur utbildningsansvariga vid tre lÀrosÀten har förhÄllit sig till sitt förÀndrade utbildningsuppdrag. Det görs utifrÄn studier av dokument och intervjuer, för att undersöka hur de utbildningsansvariga har tolkat examensordningarna för specialpedagoger och speciallÀrare och sedan utvecklat tvÄ specifika utbildningar, samt hur de ser pÄ de bÄda yrkesrollerna.

The point of departure for this thesis was an article written by Christer Hermansson (2008). He thinks that librarians, following the development of Library 2.0 and the change of public libraries, have strayed away from what he believes should be the focus of the library: Literature. The aim of this thesis is to study how librarians in six Swedish libraries perceive their occupational roles. How does the increased user control, which is seen as part of Library 2.0, affect the tasks of libraries and librarians? The material used in this study was acquired using a qualitative interview technique in which six librarians working in public libraries with experience of IT, mediation and purchase of literature partook.