Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka hur lÀrarna i idrott och hÀlsa definierar hÀlsa samt hur de arbetar med hÀlsoaspekten i undervisningen. Vi valde att göra undersökningen pÄ grund av att ohÀlsa Àr ett stort samhÀllsproblem. Samt att lÀrarna i idrott och hÀlsa har chansen att nÄ ut till alla Sveriges ungdomar. Vi anser att hÀlsoaspekten Àr viktig i vÄr framtida yrkesroll och vi vill dÀrmed lyfta fram och synliggöra hÀlsans roll i undervisningen.I vÄr undersökning anvÀnde vi oss av en kvalitativ metod. DÀr vi gjorde semistrukturerade intervjuer med sex gymnasielÀrare i idrott och hÀlsa.

I arbetet undersöks lÀrarrollens yrkesroll inom skolans vÀrld hur man arbetar med elever som drabbats av OCD. OCD stÄr för ?obsessive compulsive disorder? och det innebÀr mÀnniskor som lider av ett tvÄngssyndrom och tvÄngstankar. FrÄgor som arbetet Àmnar besvara Àr: Hur mÀrker man om ett barn lider av OCD? Vilka Àr de utmÀrkande symptomen? Finns det nÄgon koppling kring OCD och andra psykiska sjukdomar? Hur bemöter skolan de elever som lider av OCD? Finns det nÄgon specifik handlingsplan för dessa elever? Hur bör skolan bemöta dessa elever? Vilka hjÀlpmedel finns? Hur kan man anpassa undervisningen efter behov? Arbetet bestÄr i att ta reda pÄ vilka symptom elever som drabbats av OCD kan ha, hur Barn och ungdomspsykiatri (BUP) arbetar för att bota och lindra syndromet, hur skolan och lÀrare jobbar för att gynna elevernas utveckling och lÀrande samt hur man kan kÀnna sig om man lider av syndromet. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod nÀr vi har intervjuat mÀnniskor som vi anser har haft en stor relevans för undersökningen. VÄr slutsats har varit att vi har fÄtt reda pÄ vad man ska ha i Ätanke nÀr man arbetar med barn som har OCD och psykisk ohÀlsa samt vad det innebÀr att lida av syndromet..

SammanfattningSyftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans reflektioner kring bemötande av patienter som har eller haft en psykiatrisk sjukdom, inom somatisk vÄrd. Sjuksköterskans reflektioner kring bemötande med en psykiatrisk patient inom somatisk vÄrd innefattade tre centrala begrepp sÄsom sjuksköterskornas upplevelser, sjuksköterskornas strategier och kunskapens pÄverkan. Sjuksköterskans strategier och upplevelser till dessa patienter bestod av bÄde negativa och positiva reflektioner som grundade sig pÄ patientens beteenden. Hur sjuksköterskan upplevde och hanterade mötet med denna patientgrupp berodde pÄ rÀdsla, frustration, medkÀnsla och trygghet hos sjuksköterskan. Ett tydligt samband fanns mellan sjuksköterskors upplevelser, strategier och kunskap.

Sammanfattning:Forskning har visat att myndigheters beslut och insatser pÄverkas av klientens könstillhörighet. FrivÄrden har deltagit i ett regeringsprojekt kallat JiM vilket syftar till att sÀkerstÀlla att myndigheters verksamhet prÀglas av ett jÀmstÀlldhetsperspektiv. Denna uppsats har utifrÄn ett genusperspektiv undersökt hur kön influerar personutredares förslag och motiveringar till pÄföljd. Genom en kvalitativ vinjettmetod har sex personutredare fÄtt bedöma en vinjett dÀr endast könstillhörigheten pÄ klienten har Àndrats. Resultaten analyserades sedan med hjÀlp av Yvonne Hirdmans genusteori vilket visade att könsrelaterade mönster framtrÀder i personutredarnas förslag och motiveringar samt att klientens könstillhörighet tycks inverka pÄ förslaget till pÄföljd.

Bakgrund: En vÀl fungerande psykosocial arbetsmiljö Àr den som anpassas efter individers behov och begrÀnsningar. Sjuksköterskan har genom historien utsatts för hÄrda prövningar dÄ yrket har setts som ett kall snarare Àn en profession, vilket har lett till hög arbetsbelastning och lÄg status. HÀlso- och sjukvÄrdslagen, arbetsmiljölagen och patientsÀkerhetslagen beskriver hur god vÄrd och bra arbetsmiljö ska samverka för att gynna bÄde vÄrdpersonal och patienter. Arbetsmiljöverket beskriver olika faktorer som kan skapa en dÄlig psykosocial arbetsmiljö, exempelvis högt arbetstempo, oklara roller och stÀndiga förÀndringar. En arbetsmiljö som Àr begriplig, hanterbar och meningsfull skapar arbetstillfredsstÀllelse och ökar vÀlmÄendet.

Abstrakt VÄrt syfte med studien Àr att belysa och problematisera i vilken omfattning blivande specialpedagoger och speciallÀrare pÄ hel- och halvfartsprogrammen uppfattar att IP-handledningens syfte uppnÄs. Studien utgÄr frÄn en positivistisk ansats med inspiration av hermeneutiken. Forskningsasatsen som vi anvÀnt oss utav Àr kvantitativ i form av en enkÀt och vÄrt urval Àr studenter vid Malmö Högskola, höstterminen 2011. VÄr intention med studien Àr att fÄ en vidare uppfattning frÄn studenterna av IP-handledningens form och innehÄll som Àr ett obligatoriskt utbildningsinslag i specialpedagog- och speciallÀrarutbildningen. Den totala bilden av resultatet i de bÄda utbildnings-programmen, bland hel-och halvfartsstudenter, visar att utbildningsinslaget Àr vÀl förankrat i utbildningen och att studenterna i hög grad uppfattar att IP-handledningens syfte uppnÄs. Studenterna uppfattar att IP-handledningen ger utrymme för reflektion i den yrkespersonliga processen som Àr kopplad till dels utbildningens innehÄll men ocksÄ övergÄngen frÄn en yrkesroll till en annan.

Aim: The aim of this qualitative interview study was to describe the nurse's professional role and the role as a patient during different time periods. Data were collected through semi-structured interviews, where respondents had a link to the nursing profession, either as a student, now working nurse or retired nurse. Method: The data were analyzed using a content analysis. Result: The older nurses believe that nurses today has a high status and is seen as a well-read and well informed person. Most respondents believe that collaboration between nurses and doctors has improved since past.

Bakgrund: Sjuksköterskor verksamma inom psykiatrisk vÄrd upplever svÄrigheter med att artikulera sin yrkesidentitet. Bakgrunden beskriver sjuksköterskans roll inom psykiatrisk vÄrd ur ett historiskt samt nutida perspektiv. Bakgrunden visar att sjuksköterskor tenderar att lÀmna den psykiatriska vÄrden nÀr de upplever att deras kompetens inte tas tillvara, vilket i förlÀngningen Àven drabbar patienterna.Syfte: Syftet var att beskriva hur sjuksköterskor yrkesverksamma inom psykiatrisk vÄrd uppfattar sin yrkesidentitetMetod: Fem sjuksköterskor intervjuades med hjÀlp av ostrukturerade intervjuer. Kvalitativ design anvÀndes i studien.Resultat: Resultatet presenteras i temat en komplex yrkesidentitet samt tre kategorier: att vÄrda unika mÀnniskor, att vara arbetsledare och den egna utvecklingen samt Ätta underkategorierDiskussion: Resultatet diskuteras utifrÄn Imogene Kings begrepp roll, organisationer, auktoritet, makt, status och stress, samt utifrÄn genusteoretiskt perspektiv..

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur kuratorerna pÄ gymnasieskolan upplever bemötandet med elever som provat eller anvÀnder narkotika. Fokus i undersökningen lÄg pÄ vilka kunskaper kuratorerna ansÄg sig behöva för att kunna bemöta eleverna pÄ bÀsta sÀtt, hur detta bemötande gÄr till samt om de ansÄg att nÄgot behövde förbÀttras eller förÀndras för att bemötandet skulle kunna fungera bÀttre. Jag valde att utföra semistrukturerade intervjuer med gymnasieskolans kuratorer i tvÄ kommuner i Norrbotten. De utförda intervjuerna har analyserats med hjÀlp av diskursanalys för att lyfta fram de diskurser som framkommit vid intervjuerna. Med hjÀlp av professionsteorin har jag, som bakgrund, beskrivit kuratorns framvÀxt.

Enligt mÄnga bedömare upplever vi nu en typ av samhÀlleligt paradigmskifte. Den moderna vÀrldsordningen byggd pÄ upplysningsfilosofin och industrialismens rationalitet ersÀtts med hjÀlp av tilltagande globaliseringsprocesser av vad somliga kallar ett postmodernt samhÀlle. Med utgÄngspunkt i ett socialkonstruktivistiskt forskningsperspektiv syftar denna studie till att undersöka hur tre gymnasielÀrare upplever sin yrkesidentitet i relation till dessa samhÀllsförÀndringar och hur detta kan förklaras. Undersökningen bygger pÄ en kvalitativ metodologisk grund och Àr utförd med hjÀlp av kvalitativa intervjuer. Som analytiska verktyg anvÀnds frÀmst de begrepp Anthony Giddens utvecklat i sin analys av senmodernitetens effekter pÄ individers sjÀlvidentitet.

Att vara första linjens chef inom vÀfÀrdstjÀnstesektorn förutsÀtter förmÄgan att kunna hantera organisatoriska pÄfrestningar och krav. Handledning i en arbetsplatskontext Àr ett verktyg som  innebÀr hjÀlp för lÀrande, utveckling och förÀndring. Studien syftar till att undersöka och beskriva hur personer med chefsbefattning upplever handledning som betydande för utvecklandet av yrkesrollen samt förÀndrade strategier och handlingar. Den metodologiska utgÄngspunkten var inspirerad av grundad teori och datan bestod av kvalitativa intervjuer med sex enhetschefer frÄn privata och kommunala verksamheter inom socialt arbete. Den teoretiska utgÄngspunkten var ett sociokulturellt perspektiv och situerat lÀrande ? legitimt perifert lÀrande.

Syfte: Syftet Àr att undersöka vad som pÄverkar att smÄbolag försÀtts i konkurs utifrÄn en revisors perspektiv.Metod: Vi har genomfört tio intervjuer med revisorer samt inhÀmtat data frÄn Bolagsverket.Slutsats: I denna studie har vi kommit fram till att det som framför allt pÄverkar att smÄbolag gÄr i konkurs Àr att de likvida medlen tar slut och att detta uppmÀrksammas i ett för sent skede. Dessutom Àr kunskap en viktig variabel. Vi kan dÀremot inte konstatera att avskaffandet av revisionsplikten för smÄbolag har inneburit fler konkurser. Vi kan inte heller konstatera att sÀnkningen av aktiekapitalkravet har nÄgon inverkan pÄ antalet konkurser för smÄbolag.Uppsatsens bidrag: Denna studie har bidragit med en ny konkursmodell som Àr applicerbar för smÄbolag, studien har Àven lyft fram revisorns roll i samband med konkurser.Vidare forskning: Förslag pÄ vidare forskning Àr att genomföra samma studie men utifrÄn andra yrkesrollers perspektiv. Det vore Àven intressant att forska kring vilken yrkesroll som Àr mest lÀmpad att hantera konkurser i framtiden. .

Vi studerar controllers dagliga arbete inom FoU-enheten pÄ ett stort svenskt företag. DÀrtill jÀmförs det dagliga arbetet i praktiken med controllerns egen samt chefens Äsikter om vad tid bör lÀggas pÄ, samt med den bild av den moderna controllerrollen som presenteras i litteraturen. För att Ästadkomma denna jÀmförelse har intervjuer utförts med tio controllers och enkÀtsvar har erhÄllits frÄn fem avdelningschefer. De avdelningar som har studerats Àr de största konstruerande avdelningarna pÄ Scanias FoU enhet lokaliserad i SödertÀlje. Studien visar att viss tidsbrist förekommer och att controllers lÀgger en betydande del av sin arbetstid pÄ rutinartade uppgifter.

The aim of this bachelor?s thesis is to gain deeper knowledge about how librarians in public libraries in Sweden view theirprofessional role with regard to the last decades of change in the library field. Especially concerning the technical evolution and towards a higher user orientation and market mindset, and in which ways this has influenced the librarians everyday working tasks. A particular focus has been placed towards the reference transaction, the use of computers and e-media, and the stock development. We believe that there currently is a changeover, from the libraries traditional line of function, towards them as more of service institutions.The method used in this study for answering the research questions and to gather empirical information is semi-structuredinterviews.

Syftet med detta examensarbete var att fÄ kunskap om vad nÄgra yrkesverksamma förskollÀrare har för uppfattningar kring bilder i barnböcker. I studien stÀlls fyra frÄgestÀllningar; Hur beskriver förskollÀrare en barnbok? Vad anger förskollÀrarna för skÀl till att anvÀnda barnboken i verksamheten? Vad anser förskollÀrare Àr viktigt innehÄll i en barnbok? Hur beskriver förskollÀrare bildens betydelse i barnböcker? Vi har samlat in information genom att genomföra kvalitativa intervjuer med Ätta förskollÀrare frÄn olika förskolor i norra Sverige. VÄra analyser av resultatet visade att lÀsstunden kan ha olika syften och barnen kan lÀra sig olika saker utifrÄn böcker. Syftet kan till exempel vara att barnen ska varva ner, utveckla sitt sprÄk eller ta del av ett budskap.