Tidigare forskning om förekomsten av hot, vÄld och trakasserier inom kriminalvÄrden pÄvisar att detta Àr en förekommande faktor inom kriminalvÄrdens verksamhet. Genom policys om hur man skall arbeta ?personligt men inte privat? skapas ett ?vi och dem? perspektiv som pÄverkar den dynamiska sÀkerheten. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur anstÀllda inom kriminalvÄrden upplever sin sÀkerhet pÄ jobbet och pÄ sin fritid. Studien Àr baserad pÄ de övergripande frÄgestÀllningarna: Hur upplever kriminalvÄrdarna sin sÀkerhet pÄ jobbet? Hur upplever kriminalvÄrdare sin sÀkerhet pÄ fritiden, Àr det lÀtt för före detta intagna att komma i kontakt med dem i ?det fria?? UtifrÄn en kvalitativ studiedesign utformade vi intervjufrÄgor som stÀllts till fem kriminalvÄrdare, i syfte till att undersöka deras upplevelse av hot, vÄld och trakasserier pÄ deras arbetsplats.

Ronden Àr en benÀmning pÄ en arbetsform som sedan lÀnge anvÀnts pÄ vÄrdavdelningar inom sjukhusen. Syftet med studien har varit att undersöka patientens upplevelse av delaktighet vid ronden pÄ en onkologavdelning för att öka förstÄelsen för individuella uppfattningar om kÀnslan av delaktighet hos patienten. Avdelningens patienter har delats in i en Röd respektive BlÄ grupp. Den Röda gruppen har fungerat som försöksgrupp för en ny metod att genomföra ronden pÄ. Metoden har inneburit att patienterna i den Röda gruppen personligen varit nÀrvarande under en sÄ kallad socialrond.

Uppsatsen syftar till att belysa begreppet helhetssyn i Lpo 94, och lÀrarnas uppfattning om fenomenet. BÄde som det Àr och hur den skulle kunna vara, samt att genom litteraturstudier skapa insikt om arbetsstrukturer som kan ligga i fas med lÀroplanens uppstÀllda kriterier.Under arbetet med uppsatsen har jag granskat forskarnas Äsikter, Lpo 94, kursplaner, och intervjuat lÀrare om helhetssyn och lÀrande i senare skolÄren. Jag valde intervjuer som metod dÀrför att mitt intresse kretsade kring individens upplevelse av ett fenomens kvaliteter. Den intervjutyp som jag anvÀnde mig av var den riktat öppna. UpplÀgget var fyra nyckelbegrepp med tillhörande underfrÄgor.

Bakgrund: I dagens sjukvÄrd Àr det mer regel Àn undantag att besparingar genomförs. Detta kan leda till att arbetssituationen försÀmras för sjuksköterskor. För att kunna ge god omvÄrdnad till patienter Àr det viktigt att sjuksköterskor ges möjlighet till utbyte av erfarenheter, fÄr bekrÀftelse, kÀnner trygghet, blir stÀrkta i sin yrkesroll och fÄr ökad sjÀlvkÀnsla. Litteraturen beskriver att detta kan uppnÄs om sjuksköterskorna fÄr tillfÀlle att delta i grupphandledning, men Àven handledningens förutsÀttningar och begreppet handledning som process. Syftet Àr att identifiera och beskriva effekter av grupphandledning för yrkesverksamma sjuksköterskor.

Denna utvÀrdering av UmeÄ universitetsbiblioteks (UB) övergÄng till RFID-teknik (radio frequency identification) tar upp hur personalen har upplevt konverteringstiden och övergÄngen. Syftet var att undersöka den involverade personalens Äsikter och attityder kring omstÀllningen och de eventuella konsekvenser och effekter som RFID-övergÄngen fört med sig.Undersökningen genomfördes med korta uppsökande intervjuer vars frÄgor utformats i samrÄd med UmeÄ universitetsbiblioteks projektledare för RFID-konvertering. FrÄgorna resulterade i kvantitativa svar men respondenterna gavs möjlighet att utveckla sina svar med egna reflektioner. Av de totalt 17 respondenterna var nio mÀn och Ätta kvinnor i Äldrarna 32-64 Är. Resultaten visar pÄ en till stora delar nöjd respondentgrupp, majoriteten tycker att övergÄngen till RFID har fungerat bra, de flesta kÀnner sig opÄverkade i sin yrkesroll efter införandet och endast ett fÄtal har lÀmnat konverteringstiden med nÄgra bestÄende men som drabbat deras arbete eller de sjÀlva. Bland respondenterna finns det en generellt positiv instÀllning till RFID-teknikens framtid pÄ arbetsplatsen och ett flertal hoppas pÄ en vidareutveckling och utbyggnad av tekniken..

Mötet med döden berör nÄgon gÄng alla som jobbar inom vÄrden och i synnerhet sjuksköterskorna som arbetar nÀra den sjuke. Att arbeta nÀra döende kan ses som glÀdjefullt men santidigt hotfullt och skrÀmmande. Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser i arbetet med den döende. 10 vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ manifest innehÄllsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier: Att ha en nÀra relation och bli en del av familjen, Att kÀnna sorg och skuld i arbetet med döende, Att vara ensam och frustrerad i sin yrkesroll, Att lindra smÀrtan genom att distansera sig och vara i behov av stöd.

I denna uppsats behandlar vi Àmnen som relationer, emotioner och sociala band som Àr baserar pÄ verksamheter inom vÄrden i VÀstra Götalandsregionen. Vi har undersökt hur man som sjuksköterska, undersköterska och lÀkare förhÄller sig till patienter som Àr dödligt sjuka pÄ ett professionellt och medmÀnskligt sÀtt. Vi vill belysa hur sjuksköterska, undersköterska och lÀkaren hanterar eventuella svÄra emotioner i mötet med sjuka patienter. Ytterligare en aspekt pÄ vÄr studie Àr förhÄllandet mellan individ och gruppnivÄ i dessa yrken samt hur stödet mellan kollegorna ser ut nÀr det gÀller ventilering av emotioner. Vi har Àven studerat hur arbetsliv och privatliv interagerar med vartannat i detta fall.

Som blivande socionom kan man kÀnna att det hÀr med makt och myndighetsutövning Àr nÄgot stort och ansvarsfullt. Detta Àr det nÄgot som mÄnga av oss kommer att ha som framtida arbetsuppgifter. I vÄrt arbete har vi försökt lyfta fram hur bistÄndshandlÀggare upplever och hanterar makten och myndighetsutövningen i sitt arbete. För att uppnÄ vÄrt syfte har vi intervjuat fyra bistÄndshandlÀggare om deras tankar och upplevelser inom detta Àmne. VÄra informanter har arbetat som bistÄndshandlÀggare mellan tre och tjugo Är.

För att kunna besvara vÄra frÄgor har vi med hjÀlp av tidigare forskning fÄtt fram att yrkesrollen har varit svÄrdefinierad och att genom Ären har uppdraget förÀndrats. Fritidshemmet Àr en pedagogisk verksamhet som ska vara ett komplement till skolans arbete. Studien har gjorts pÄ tvÄ fritidshem varav ett av fritidshemmen ligger i en by och den andra i en storstad. Vi har arbetat utifrÄn kvalitativ metod och har valt att arbeta med intervjuer och observationer för att kunna slutföra vÄr studie. För att besvara vÄr första frÄgestÀllning om fritidshemmet som plats har vi anvÀnt oss av observationer.

Kronisk smÀrta drabbar mÄnga personer och kostar samhÀllet stora summor pengar varje Är. Det Àr inte bara den kroniska smÀrtans inskrÀnkningar i den drabbades rörelseapparat, utan ocksÄ dess pÄverkan pÄ den psykiska hÀlsan. Syftet med detta arbete Àr att utreda pÄ vilket sÀtt den psykiska hÀlsan pÄverkas hos personer med kronisk smÀrta. Metoden som anvÀnts Àr litteraturbaserade studier med kvalitativa artiklar och bygger pÄ GranskÀr & Höglund?Nielsen (2008).

Studien fokuserar pa? de implikationer som skolans marknadsanpassning har fo?r la?rares arbete. Syftet har varit att underso?ka hur la?rare upplever sitt yrke och sin yrkesroll i ljuset av att svensk skola och utbildningssystem sedan 1980-talet genomga?tt omfattande fo?ra?ndringar. Studien a?r en kvalitativ intervjustudie baserad pa? sex semistrukturerade intervjuer med gymnasiela?rare inom den kommunala skolan.

Barnskötares och förskollÀrares uppdrag har i och med den reviderade lÀroplanen för förskolan (Utbildningsdepartementet, 2010) förÀndrats och förtydligats. För att kunna anstÀllas som förskollÀrare, krÀvs numera en yrkeslegitimation. Hur uppfattas dessa förÀndringar av förskolepersonalen och hur har de pÄverkat relationerna mellan de tvÄ yrkeskategorierna? Har arbetsfördelningen mellan barnskötare och förskollÀrare pÄverkats? Syftet med studien Àr att undersöka hur förskollÀrare respektive barnskötares uppfattningar av hur deras yrkesroller har förÀndrats ute i verksamheterna efter att den reviderade lÀroplanen samt yrkeslegitimationen trÀdde i kraft sommaren 2011, vad gÀller ansvarsfördelning, resurser samt befogenheter. För att undersöka detta utförs individuella intervjuer med barnskötare, förskollÀrare samt förskolechefer.

Syftet med studien var att studera förskollÀrares roll pÄ sjukhusens lekterapier. Det ledde mig fram till följande frÄgestÀllningar: Vad Àr förskollÀrarens roll pÄ sjukhusens lekterapi samt hur arbetar förskollÀraren för att ta vara pÄ det friska hos barn och hur arbetar förskollÀrarna med att se helheten runt barnen i verksamheten? Genom intervjuer vilka har genomförts med förskollÀrare pÄ totalt tre olika lekterapier i södra Sverige, har förskollÀrarna fÄtt chansen att dela med sig av sin egen syn pÄ deras roll pÄ lekterapin. Det visade sig tydligt att förskollÀrarna hade ungefÀr samma syn pÄ sina respektive roller, att de var noga insatta i lekterapins mÄl samt att de tidigare arbetat ute i förskola, förskoleklass eller fritidshem under flera Är för att samla pÄ sig erfarenhet inför denna yrkesroll. Resultatet pekar pÄ vikten av att som förskollÀrare kunna lÀsa av och se varje barns individuella behov samt hur viktigt det Àr för barns tillfrisknande att förskollÀrarna finns pÄ sjukhuset och kan erbjuda en god fysisk förskoleinspirerad miljö samt en frizon frÄn all tÀnkbar sjukvÄrd. Nyckelord: lek, terapi, lekterapi, terapeutisk lek, förskola, förskoleklass, fritidshem .

Syftet med vÄr undersökning Àr att belysa hur pedagoger i grundskolans tidigare Är arbetar med den tidiga lÀs- och skrivundervisningen. Vi vill fÄ kunskap om hur pedagogerna vÀljer sin metod samt redogöra för hur pedagogerna motiverar sitt metodval. Vidare vill vi undersöka vad konsekvenserna av metodvalet blir. Vi har valt att skriva inom detta omrÄde dÄ vi anser att lÀsning och skrivning Àr baskunskaper i livet. I vÄr kommande yrkesroll kommer vi att behöva vÀlja metod.

Studiens syfte var att undersöka byrÄanstÀllda art directors och originalares olika perspektiv pÄ och förhÄllningssÀtt till sin yrkesroll med sÀrskilt fokus pÄ kreativitet och kundrelationer.Nio semi-strukturerade djupintervjuer genomfördes med sex art directors och fyra originalare. Respondenterna valdes ut genom ett kombinerat strategiskt bekvÀmlighetsurval frÄn nio reklambyrÄer.Professionalism inom yrkesrollen visade sig vara nÄgot som respondenterna inte reflekterat över men det framkom att det frÀmst handlar om hur art directors och originalare förhÄller sig till kunden. Dessutom framkom det att respondenterna sÄg variation i arbetet som en positiv aspekt av yrket medan de sÄg prestationsÄngest och utomstÄendes oförstÄelse av yrket som negativa.Det framkom Àven att art directors och originalare i första hand ser pÄ kreativitet som problemlösning, dock sÄg de olika pÄ problemlösning i sina respektive roller. De anvÀnde sig av samma metoder för att finna inspirationsamt hanterade Ängest pÄ liknande sÀtt.Studien visade Àven att kunden och kundrelationen spelade en stor roll för yrket och Àmnet berördes Äterkommande i respondenternas svar under intervjuernas gÄng. De anvÀnde sig av samma metoder för att finna inspiration.