Vårt syfte med detta examensarbete är att undersöka vilket synsätt pedagoger och elever har på den fysiska aktiviteten i fritidshemmet. Vi undrar hur pedagoger och elever resonerar kring den fysiska aktiviteten och vad den kan bidra till gällande elevernas koncentrationsförmåga, kunskapsutveckling, rörelseförmåga samt hur miljön är utformad för att främja tillgång till elevers fysiska aktivitet i förhållande till ett genusperspektiv. För att kunna besvara ovanstående forskningsfrågor har vi utgått ifrån tidigare forskning samt empiriskt undersökningsmaterial. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer med både pedagoger och elever. Intervjuerna innehöll bland annat frågor som berör miljön, rörelsens betydelse, könsroller, rörelseanpassat material och tid till fysisk aktivitet. Resultatet visar att både eleverna och pedagogerna anser att en fysisk aktivitet är betydelsefull i fritidshemmet. Pedagogerna försöker lägga upp ett arbete i verksamheten där den fysiska aktiviteten synliggörs.

Idag a?r invasiv koronarangiografi (IKA) fo?rstahandsmetoden fo?r att hitta och a?tga?rda stenoser i hja?rtats kranska?rl. En alternativ underso?kning och en relativt ny metod a?r datortomografisk koronarangiografi (DTKA). Kranska?rl har tidigare varit sva?ra att avbilda med datortomografi (DT), men tack vare den snabba tekniska utvecklingen inom DT bo?rjar metoden bli allt mer vanlig, eftersom den a?r icke-invasiv och kan ge patienten mindre stra?ldos a?n IKA.

Med erfarenhet från lärarutbildningen har vi utvecklat ett intresse för friluftsliv. Inom slöjdundervisningen skulle det kunna finnas fler inslag av utomhuspedagogik och denna studie belyser om utomhuspedagogiken kan tillföra slöjdämnet någonting. Utomhuspedagogik är ett ungt utbildningsområde och i likhet med slöjd finns det ganska lite forskning inom området. Både utomhuspedagogiken och slöjdämnet har karaktäristiska kvalitéer och här framhävs bland annat att lära sig i verklighetsförankrade situationer, växelverkan mellan teori och praktik och att de är utpräglat kommunikativa. Inom både utomhuspedagogiken och slöjden berikas eleverna av sinnliga upplevelser samt fysisk aktivitet vilket påverkar vårt välmående positivt.

Syftet med arbetet är att undersöka vilken matematik pedagogerna upptäcker att de yngsta barnen använder sig av i lek inomhus såväl som utomhus. Vidare är jag intresserad av hur pedagogernas anpassning av miljön påverkar de yngre barnens matematiska intressen. Hur gör man för att stimulera dessa? .

En förskolas profilering och dess påverkan på barnens fria utelek..

Under 2000-talet har begrepp som E-Government och 24-timmarsmyndighet kommit att fo?ra?ndra offentliga myndigheters sa?tt att erbjuda tja?nster och interagera med medborgare. Att genom e-tja?nster erbjuda medborgare alternativ till de traditionella kanalerna a?r na?got som de flesta svenska myndigheter och kommuner stra?var mot. Skelleftea? Kommun tog redan i bo?rjan av 2000-talet initiativ att erbjuda service inom ramen fo?r begreppet 24- timmarsmyndighet och erbjuder i nula?get en rad e-tja?nster riktade mot kommunens medborgare.

Jag har gjort min praktik inom förskolan och jag har upptäckt att utomhusmiljön, enligt mig, har liten plats i förskolans bild- och formskapande. Utomhusmiljön har en viktig plats i mitt liv och förhoppningsvis även i mitt kommande yrke som förskollärare. I denna studie undersöks vilken syn det finns hos förskollärare angående estetisk verksamhet utomhus, och då främst med fokus på bild- och formskapande. Genom kvalitativa intervjuer i fokusgrupper på tre olika förskolor i Norrbotten och Västerbotten har jag undersökt olika synsätt hos pedagoger. Jag använde mig av en semistrukturerad intervjumetod.

Jag har gjort min praktik inom förskolan och jag har upptäckt att utomhusmiljön, enligt mig, har liten plats i förskolans bild- och formskapande. Utomhusmiljön har en viktig plats i mitt liv och förhoppningsvis även i mitt kommande yrke som förskollärare. I denna studie undersöks vilken syn det finns hos förskollärare angående estetisk verksamhet utomhus, och då främst med fokus på bild- och formskapande. Genom kvalitativa intervjuer i fokusgrupper på tre olika förskolor i Norrbotten och Västerbotten har jag undersökt olika synsätt hos pedagoger. Jag använde mig av en semistrukturerad intervjumetod.

AbstraktI detta arbete underso?ks den spra?kliga fo?ra?ndring som skett i ungdomsbo?cker fra?n 1950- och 60- talet med ungdomsbo?cker fra?n 2000- och 2010-talet. Jag ja?mfo?r ungdomsbo?ckernas fo?ra?ndring med fo?ra?ndringen hos deckarbo?cker under samma period. I underso?kningen sammansta?lls ca 60 grafiska meningar ur vardera 17 bo?cker fo?rdelat pa? fyra kategorier: Fyra ungdomsbo?cker fra?n 1950-1965 samt fyra ifra?n 2000-2015.

Syftet med uppsatsen var att unders?ka de strategier som skapar l?nsamhet f?r ett influencergrundat f?retag, samt de faktorer som p?verkar kundens k?pbeslut, kundlojalitet och uppfattning. I tidigare forskning ses skapandet av starka varum?rken med influencers som grund och kundens uppfattning av dessa som tv? skilda forskningsomr?den. Vi s?g d?rf?r en lucka g?llande kombinationen av dessa tv?; hur man skapar framg?ngsrika influencergrundade f?retag, och hur dessa f?retag uppfattas av kunder. Rapporten behandlar en kvalitativ unders?kning i form av insamlad sekund?rk?lla d?r information har tagits fr?n offentliga uttalanden i media och podcasts.

I takt med att städer fortsätter att växa och stadsplanerares medvetenhet om grönskans positiva effekter på omgivningen väcks, ökar intresset för att använda ännu outnyttjade vertikala ytor på byggnader till välgörande växtlighet. Mycket är känt kring nyttan med gröna fasader. Dess isolerande inverkan mot buller och temperaturväxlingar, den luftrenande inverkan (Perini et al., 2011) och de estetiska möjligheterna. Den praktiska erfarenheten kring växtväggar i vårt nordiska klimat är emellertid fortfarande begränsad. Den bristande erfarenheten gör osäkerheten stor rörande möjligheten att satsa på gröna fasader i form av växtväggar, exempelvis vid planering av nya byggprojekt. En stor osäkerhetsfaktor kring växtväggar är dess skötsel. Syftet med det här arbetet är att klargöra vilka faktorer som är avgörande för det övergripande skötselbehovet hos växtväggar, samt att hitta ett sätt att förutsäga och/eller jämföra och kvantifiera faktorerna. För att kunna komma fram till vad dessa faktorer består i har jag besökt platser där växtväggar är uppförda samt gjort intervjuer med personer som har stor kunskap i ämnet växtväggar i nordiskt klimat. Eftersom det inte finns mycket litteratur att finna kring ämnet skötsel av växtväggar i nordiskt klimat, har informationen som framkommit vid intervjuerna haft en central betydelse. De faktorer som framkommit som betydelsefulla för skötselbehovet hos växtväggar har sammanställts i ett bedömningsverktyg där de delats upp i dels faktorer hos väggen, dels faktorer hos växtvalet.

Jag har gjort min praktik inom förskolan och jag har upptäckt att utomhusmiljön, enligt mig, har liten plats i förskolans bild- och formskapande. Utomhusmiljön har en viktig plats i mitt liv och förhoppningsvis även i mitt kommande yrke som förskollärare. I denna studie undersöks vilken syn det finns hos förskollärare angående estetisk verksamhet utomhus, och då främst med fokus på bild- och formskapande. Genom kvalitativa intervjuer i fokusgrupper på tre olika förskolor i Norrbotten och Västerbotten har jag undersökt olika synsätt hos pedagoger. Jag använde mig av en semistrukturerad intervjumetod.

Marknaden av smarta mobila enheter blir sto?rre och sto?rre och det kan vara ett bra sa?tt att na? ut med sin tja?nst eller produkt till den breda massan genom att driftsa?tta en mobilapplikation. De applikationer som kan installeras pa? de mobila enheterna och som anva?nder sig av enhetsspecifika funktioner kallas native-applikationer och a?r bundna till en plattform. De kan da?rfo?r bara anva?ndas av de enheter som anva?nder sig av den plattformen.

SammanfattningSyftet med arbetet har varit att utveckla och formge ett utekök i materialet trä, för en mångsidig matlagning utomhus, anpassat till företaget Opa Muurikkas produkter och varumärkesprofil, både till form och funktion. En viktig del i utvecklingsarbetet var att köket skulle främja samarbete och samvaro medan matlagning sker. Köket skulle även få ett visuellt uttryck som harmoniserar med trädgårdar och naturen. Därför har trä varit det huvudsakliga materialet. Egna resonemang byggda på vardagliga företeelser som jag sett, läst eller upplevt har dokumenterats för att ge läsaren förståelse för besluten i utvecklingsarbetet.

Vårt syfte med studien är dels att belysa hur förskollärare kan arbeta med utomhuspedagogik och att undersöka vilka fördelar och nackdelar förskollärare ser på utomhuspedagogik. I studien valde vi att utföra en kvalitativ studie där vi intervjuade sex förskollärare.Studien visar att den pedagogik som sker inomhus kan bedrivas utomhus. Resultatet visade att förskollärarna utgick ifrån läroplanen för förskolan Lpfö98 även utomhus. Förskollärarna betonade att Läroplanen för förskolan Lpfö98 med fördel kan beröra planerade aktiviteter och spontana händelser i utemiljön. Vi fann att motorik var något samtliga förskollärare ansåg främjar barns utveckling genom att vistas ute.