Sök:

Sökresultat:

75 Uppsatser om Röda korset - Sida 4 av 5

Besöksverksamhetens inverkan i Àldreomsorgens sÀrskilda boenden i Karlskrona kommun

Bakgrund: MedelÄldern ökar i dagens samhÀlle, det uppskattas att cirka 17 % av Sveriges befolkning Àr 65 Är och Àldre. BerÀkningar visar att Är 2030 kommer antalet mÀnniskor över 80 Är vara cirka 750 000. Med en sÄdan utveckling stÀlls det högre krav pÄ vad samhÀllet har att erbjuda sina Àldre. HÀr har olika frivilligorganisationer börjat spela en viktig roll för Àldreomsorgen. Syfte: Syftet var att belysa personalens upplevelser av och uppfattning om vilken inverkan frivilligorganisationers besök har pÄ den Àldre och verksamheten i Àldreomsorgens sÀrskilda boenden i Karlskrona kommun.

UtvÀrdering av Röda Korsets besöksverksamhet

Det kom allt fler signaler att ensamheten bland Àldre har ökat, Àven att Àldres kÀnslor av ensamhet har blivit ett problem som pÄverkar den ensamme psykiskt negativt. Sveriges Àldre generation över 65 Är berÀknas att öka med ca 22 procent mellan Ären, 2005-2010. Ett ökat behov av socialt umgÀnge bland de Àldre i kommunen blev anledningen till att Röda Korset engagerade sig i uppsökande verksamhet. Detta sker med hjÀlp av frivilliga medmÀnniskor som besöker Àldre som lever i ensamhet. Syftet med studien var att utvÀrdera hur Röda Korsets uppsökande verksamhet har fungerat för de berörda Àldre i Karlskrona kommun.

NÀr halvmÄnen kastar ett sken över korset : kristna ledares förhÄllningssÀtt till islams etablering i samhÀllet

Detta Àr en kvalitativ studie som inspirerats av fenomenografisk metod som behandlar olika aspekter av islams etablering i Sverige som Àr ett kulturkristet samhÀlle. Intervjuer har gjorts med representanter för tre olika trosinriktingar: Svenska kyrkan, Pingstkyrkan samt en frikyrkoförsamling med anknytning till Evangeliska Frikyrkan.Syftet var att undersöka hur praktiserande kristna bemöter islam i samhÀllet. Fokus lÀggs pÄ kristna ledare och deras förhÄllningssÀtt med utgÄngspunkt i om de föresprÄkar polemik eller dialog, samt effekterna av dessa förhÄllningssÀtt. De teoretiska utgÄngspunkterna Àr dels en kunskapssociologisk teori av Berger och Luckmann, samt tvÄ olika religionsvetenskapliga teorier om dialog frÄn Kyrkornas vÀrldsrÄd samt Swanberg och Westerlund ur ett normativt teologiskt perspektiv. Resultatet och analysen visar pÄ att det finns en stor variation i förhÄllningssÀtt och attityd bland de kristna ledarna gentemot islam, beroende pÄ vilken grad av konfrontation som föresprÄkas, samt pÄ vilket plan i mötet man anser att tyngdpunkten ligger inom det sociokulturella, politiska eller teologiska..

NÀtverka gÄr (NG)O sÄ bra! En fallstudie av samarbete under de humanitÀra insatserna efter jordbÀvningen i Pakistan 2005

Under vilka förutsÀttningar kan ett effektivt samarbete komma till stÄnd vid humanitÀra insatser? Den omfattande jordbÀvningen i Pakistan 2005 kallade till sig ett stort antal aktörer, dÀribland Röda Korset, Oxfam och CARE, alla NGOs inriktade pÄ humanitÀra insatser, samt FN och den pakistanska staten. Vi framlÀgger i vÄr studie teorin att ett effektivt samarbete frÀmst kan komma till stÄnd om de inblandade aktörerna delar ett gemensamt mÄl, gemensamma vÀrderingar samt utbyter information och resurser.VÄr metod Àr teorianvÀndande nÀr vi applicerar Margaret E. Keck och Kathryn Sikkinks teorier angÄende nÀtverk av pÄtryckar NGOs pÄ vÄr studie av service NGOs. Studiens resultat visar att förutsÀttningar för effektiva samarbeten lÀttare kom till stÄnd mellan aktörerna nÀr ovannÀmnda antagande uppfylldes.

Steget ut i de Sociala NÀtverken med Social CRM : En studie i vad som motiverar företag till att anvÀnda Social CRM

Syftet Àr att fÄ insikt i vad som motiverar företag till att anvÀnda Social CRM, och hur de arbetar med detta för att kommunicera med sina kunder med hjÀlp av sociala nÀtverk. En kvalitativ ansats har anvÀnts dÀr tre företag inom olika branscher har blivit intervjuade; Röda Korset, Komplett ASA och Ving Sverige AB. Intervjuer har genomförts med tvÄ olika personer pÄ varje företag. Studien visar att företag som Àr verksamma i Sverige har börjat anamma de möjligheter som arbetet med Social CRM i sociala medier innebÀr. De möjligheter företagen tar upp Àr att de kan nÄ en större mÄlgrupp pÄ ett mer kostnadseffektivt sÀtt, underlÀtta dialoger och skapa en informell och personlig kontakt vilket kan leda till ökad varumÀrkeslojalitet och vÀrdefulla konkurrensfördelar.

Svenska Röda Korset-sjukhuset i Pusan 1950-58 : En studie av den svenska insatsen med avseende pÄ dess varierande verksamhetsfokus samt generella utveckling

The aim of this paper is two-fold. Firstly, it is the production of a historical and chronological narrative describing the development of the Swedish Red Cross Hospital in Pusan during the years 1950-58. Secondly, it is the investigation of the objectives and aspirations of the organisations and institutions involved and how they affected how the hospital developed during the wartime years and up until the inauguration of the Scandinavian educational hospital, the National Medical Centre, in Seoul. Shortly after the outbreak of the Korean War in 1950 Sweden, a neutral nation, offered to send a contingent for the establishment of a 200 bed mobile field hospital which was to be subjected to the command of the Eighth US Army in Korea. In the end a larger semimobile evacuation hospital was set up in Pusan where both UN soldiers and PoWs were treated, and it came to be known as the Swedish Red Cross Hospital. The decrease in and finally the cessation of hostilities in 1953 opened up for treatment of Korean civilian patients and such work was conducted not only at the Swedish hospital but all over Pusan, though initially it was not formally sanctioned by American and UN authorities.

En ledarfunktionell roll inför förÀndring : uppfattningar om den framtida rollen

Uppsatsen syftar till att analysera tÀnkbara konsekvenser av rödakorskonsulenters uppfattningar om en framtida rollförÀndring, samt diskutera lÀmpliga strategier för rödakorskonsulenten gentemot arbetsomrÄdet.Uppsatsen Àr av kvalitativ art och baseras pÄ sju stycken intervjuer med rödakorskonsulenter inom Röda Korset. För att kunna besvara vÄrt syfte har intervjuerna analyserats utifrÄn följande aspekter: förÀndring, arbetsberikning, handlingsutrymme, ledarskap och makt.Vi har kommit fram till att en förÀndring av rödakorskonsulentrollen troligtvis inte kommer att innebÀra en sÀrskilt stor förÀndring för rödakorskonsulenterna, eftersom de redan idag till stor del arbetar pÄ det sÀtt som den föreslagna förÀndringen föresprÄkar. Vi har dock kommit fram till att det Àr viktigt att rödakorskonsulenterna utvecklar specifika strategier för att kunna hantera och förstÄ sitt arbetsomrÄde bÀttre. Dessa strategier inbegriper olika typer av makt som rödakorskonsulenterna kan bygga upp i förhÄllande till de frivilliga, samt hur delaktighet, motivation och engagemang kan skapas. Vi presenterar en modell som ger rödakorskonsulenterna möjlighet att reflektera över hur dessa strategier samverkar.

ABM i SvenskTillverkningsindustri : En studie kring dess Spridning, AnvÀndande och Beroende till ABC

Bakgrund: I slutet av 1980-talet slog de aktivitetsbaserade tankegÄngarna igenom, i form av ABC-kalkylering. Dock visade sig metoden vara komplex att anvÀnda i praktiken och dÀrför introducerades tankegÄngar kring att istÀllet anvÀnda den aktivitetsbaserade informationen i styrningssyften, ABM. Trots detta Àr det ABC som har fÄtt störst genomslag i svensk tillverkningsindustri.Syfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka om svenska företag anvÀnder sig av ABM och i sÄ fall hur de anvÀnder ABM. Dessutom Àr syftet att studera hur sambandet mellan ABM och ABC ser ut för att utröna om det föreligger nÄgot beroende dem emellan.Metod: Denna uppsats har genomförts med en kombinerad forskningsdesign. Det har utförts bÄde en enkÀtundersökning och en fallstudie, dÀrmed har sÄvÀl kvantitativ som kvalitativ metod anvÀnts.Slutsatser: Resultatet av föreliggande studie visar pÄ att företag i svensk tillverkningsindustri inte kÀnner till begreppet ABM men trots det anvÀnds den aktivitetsbaserade informationen i styrningssyften.

PÄverkan pÄ den ackommodativa responsen med olika ackommodativa stimuli för BKC

Syfte: Studiens syfte var att undersöka om BKC-tavlans ackommodativa stimulus Àndras av att tillsÀtta optotyper av olika form, storlek och placering till den klassiska BKCtavlan.Metod: Fem olika tavlor tillverkades och jÀmfördes dels subjektivt med ett högneutralt BKC-test och dels objektivt med en vÄgfrontssensor av mÀrket Complete Ophtalmic Analysis System (COAS HD VR?). En av tavlorna var den traditionella BKC-tavlan, de andra hade optotyper med varierande storlek, form och placering. MÀtningarna utfördes pÄ 40 cm. MÀtningarna gjordes pÄ 30 personer mellan 18 och 40 Är.Resultat: De fem tavlorna visade ingen statistiskt signifikant skillnad i ackommodativ respons, vare sig med BKC eller COAS?.

Organisationsklimatet i en frivilligorganisation och dess koppling till psykosocial hÀlsa : - En fallstudie pÄ Svenska Röda Korset

Syftet med denna studie Àr att undersöka organisationsklimatet i en frivillig organisation och dess koppling till psykosocial hÀlsa. En kvalitativ ansats har anvÀnts och empirin samlades in med hjÀlp av personliga intervjuer med tolv medarbetare.MÀnniskans möjlighet att utöva kontroll över sin situation Àr av fundamental betydelse för hÀlsan, vilket innebÀr att delaktighet och inflytande pÄ arbetsplatsen Àr viktiga faktorer för god arbetsmiljö. Samtidigt finns det studier som visar att delaktighet i kombination med lösa strukturer och brister i ansvarfördelningen leder till hög sjukfrÄnvaro. Uppsatsens teoretiska referensram innebÀr sammanfattningsvis följande; NÀr delaktighet Ätföljs av tydliga strukturer, tydligt ledarskap samt vÀlutvecklad kommunikation innebÀr det goda förutsÀttningar för psykosocial hÀlsa hos medarbetarna.Resultatet i denna uppsats visar att intervjupersonerna upplever att organisationsklimatet Àr delaktigt med inslag av otydlighet nÀr det gÀller ledarskap och organisationsstruktur. De menar att det Àr snÀllt och trivsamt men med en viss konfliktrÀdsla.

Är slöjan ett tecken för kvinnoförtryck?: Religionsfrihet ur ett rĂ€ttsligt perspektiv

Den hÀr uppsatsen har behandlat religionsfrihet utifrÄn Regeringsformen (1974:152) 2 kap, och den Europeiska konventionen om skydd för de mÀnskliga rÀttigheterna och de grundlÀggande friheterna (EKMR) artikel 9(1-2). Religionsfriheten definieras enligt EKMR artikel 9 som en frihet att fÄ att ?utöva sin religion eller tro genom gudstjÀnst, undervisning, andaktsutövningar och iakttagande av religiösa sedvÀnjor?Religion och religionsutövning Àr mycket mer begrÀnsad Àn vad lagtexterna kan ge uttryck för. Vissa religiösa tecken som kan anses som sjÀlvklara rÀttigheter, som exempelvis slöjan och korset Àr inte alls garanterade skyddet enligt EKMR Artikel 9, tvÀrtom Àr det Àven fritt för staterna att begrÀnsa och förbjuda dessa. Syftet med uppsatsen har varit att klargöra för lagens syn pÄ den muslimska slöjan angÄende religionsfrihet samt att reda ut eventuella missförhÄllanden om den.BÀrandet av slöja Àr en form av religionsutövning.

Ideellt engagerade mÀnniskor : vad driver dem?

Ett stort fokus som vÀxt fram i dagens mÄngkulturella samhÀlle Àr kulturens betydelse inom organisationer samt hur denna kan anvÀndas som ett verktyg för styrning av anstÀllda. Efter att det inom organisationer skett ett skifte frÄn byrÄkratisk och hierarkisk kontroll till en normativ kontroll Àr det nu styrning av individers förestÀllningar och vÀrderingar som stÄr i fokus. Detta Àr en utgÄngspunkt för studien vars syfte Àr att undersöka anstÀlldas upplevelse av kulturen inom en organisation i försÀkringsbranschen. Ytterligare önskas belysa vilken pÄverkan kulturen inom organisationen har pÄ de anstÀlldas vÀrderingar och beteenden. En etnografisk ansats har tillÀmpats pÄ studien, vilket innebÀr att individers uppfattningar om hur de tÀnker och handlar i deras omgivning Àr centrala.

Projekt Anhörigstöd - en kartlÀggande studie av samarbetet mellan kommun och ideella

Under 1900-talet har synen pÄ ideella organisationer och deras roll i samhÀllet skiftat. FrÄn att ha varit de som i stort sett stod för samhÀllets sociala omsorg till att ha en marginal roll under vÀlfÀrdsstatens storhetstid Àr de nu Äter pÄ framfart. I slutet av 1990-talet och början av 2000-talet har det frÄn regeringens sida lagt allt mer fokus pÄ att stÀrka kommunernas stöd till anhöriga som vÄrdar Àldre och sjuka, och framförallt pÄ att ge de frivilliga en roll i detta. Det har avsatts stimulansmedel för ett utvecklat anhörigstöd och ett krav för att fÄ del av pengarna Àr att kommunerna ska anvÀnda minst en femtedel av bidraget till försöksverksamhet med nya eller fördjupade former för samverkan med frivilliga och ideella krafter. I en av SkÄnes kommuner bedrivs det sedan Är 2005 ett sÄdant projekt och uppsatsens syfte Àr att kartlÀgga hur kommunen och de frivilliga upplevt samarbetet i just detta projekt. Dessutom kommer samarbetet att analyseras utifrÄn teorier om frivilligsektorns roll och samverkan.

VÀlgörenhetsorganisationers anvÀndning av sociala medier för ökat givande via mobiltelefoner

Allt fler mÀnniskor anvÀnder sig av sociala medier via sina mobiltelefoner. Mobiltelefonernas egenskaper tillÄter anvÀndarna att kommunicera pÄ ett snabbt och platsoberoende sÀtt. Flera stora vÀlgörenhetsorganisationer i Sverige har börjat mobilanpassa sina hemsidor. DÀremot anvÀnds inte sociala mediers mobilanpassade funktioner för att tillÄta social interaktion. Denna uppsats undersöker hur vÀlgörenhetsorganisationer kan tillÄta anvÀndare av mobila sociala medier att dela med sig av sitt engagemang till sitt sociala nÀtverk, för att öka givandet via mobiltelefoner.

OmrÄdesbaserade insatser för att motverka segregation? ? Röda Korsets möjliga insatser i Norrliden i Kalmar

Bakgrund och problem: Inom VÀstra Götalandregionen (VGR) pÄgÄr idag en omfattande extern och intern handel. BestÀllningarna sker antingen via ett eller flera bestÀllningssystem, via telefon, fax eller e-post. Internhandeln och fakturaprocessen Àr i huvudsak manuell med en obefintlig automatisering. Med bakgrund av detta har det uppstÄtt ett behov av att effektivisera handelsflödena frÄn bestÀllning till betalning. Sedan en tid tillbaka drivs dÀrför ett projekt med syfte att utveckla e-handel inom VGR.

<- FöregÄende sida 4 NÀsta sida ->