Stora delar av Nord-Norge prÀglas av bergslandskap. DÄ vÀgar byggs i denna landsdel blir det naturligt med ett stort antal bergslÀnter. Krav pÄ utformningen och metoderna har varit varierande. Förr i tiden var sjÀlva vÀgen det viktigaste, och hÀnsyn till utformning och förstÀrkning av slÀnterna lades det lite vikt pÄ. Huvudregeln var att slÀnterna skrotades under anlÀggningstiden samt bultar och nÀt anvÀndes sporadiskt.

Stora delar av Nord-Norge prÀglas av bergslandskap. DÄ vÀgar byggs i denna landsdel blir det naturligt med ett stort antal bergslÀnter. Krav pÄ utformningen och metoderna har varit varierande. Förr i tiden var sjÀlva vÀgen det viktigaste, och hÀnsyn till utformning och förstÀrkning av slÀnterna lades det lite vikt pÄ. Huvudregeln var att slÀnterna skrotades under anlÀggningstiden samt bultar och nÀt anvÀndes sporadiskt.

De kommunala bostadsfastighetsaktiebolagen har haft en fördel jÀmtemot de privata bostadsfastighetsbolagen nÀr det kommer till risker och konkurrens dÀr stora skillnader har varit tillgÄngen samt kostnaderna för finansiering. För att verka för en mer konkurrensneutral marknad genomfördes en omreglering som implementerades genom en ny lag 2011. Lagen 2010:879 om kommunala bostadsaktiebolag Äsidosatte det tidigare förbudet mot vinstdrivande verksamhet och inverkade konkurrensneutraliserande vad gÀller bland annat de kommunala bolagens möjligheter till förmÄnlig finansiering. UtifrÄn förÀndringarna antas följande problemformulering:Har omregleringen 2011, genom lagen 2010:879 om allmÀnnyttiga kommunala bostadsaktiebolag, lett till en förÀndring av de kommunala bolagens kapitalstruktur?Givet problemformuleringen kommer studien att undersöka tvÄ teorier som utvecklats genom Modigliani-Miller, vilka Àr trade-off teorin samt pecking order teorin.

Crowdfunding Àr en relativt ny finansieringsmodell som vuxit i popularitet. Internationellt uppskattas crowdfunding till en miljardindustri. Generellt sÀtt innebÀr crowdfunding att en projektÀgare vÀnder sig till allmÀnheten, det vill sÀga en större krets finansiÀrer, via internet för att söka finansiering. Olika former av crowdfunding har utvecklats. FöremÄlet för den hÀr uppsatsen har frÀmst varit den form som baseras pÄ Àgarkapital, hÀr kallat crowdequity, och den svenska rÀttens inverkan pÄ finansieringsformen.

Inom gemenskapen pÄgÄr idag ett harmoniseringsarbete betrÀffande bÄde de nationella bolagsstiftningarna, men Àven vad gÀller utvecklingen av överstatliga bolagsformer, dÀr ibland det liggande förslaget om SPE-bolag. I det gemenskapsrÀttsliga fördraget regleras genom art. 49 samt 54 EUF den grundlÀggande etableringsfriheten. Denna har under ett flertal Är varit uppe för diskussion dÄ det Àr oklart hur lÄngtgÄende denna frihet skyddas av fördraget.Inom gemenskapen bygger medlemsstaterna idag sina bolagsstiftningar antingen pÄ inkorporations- eller sÀtesprincipen. Det Àr skillnaden vid dessa principers tillÀmpning som har givet upphov till problematiken pÄ omrÄdet.

Sammanfattning I dagslÀget Àr Sverige tillsammans med Malta det enda landet inom EU som tillÀmpar lagstadgad revision för alla aktiebolag oavsett storlek. I syfte att tillÀmpa undantaget enligt EG-rÀttens fjÀrde bolagsdirektiv tillsattes en utredning av den svenska regeringen. Denna utredning syftade till att utreda vilka ÄtgÀrder som krÀvs för ett avskaffande av revisionsplikten för de smÄ aktiebolagen. Det före detta justitierÄdet Bo Svensson bland andra genomförde och presenterade denna utredning i mars 2008, vilken stödjer ett avskaffande av revisionsplikten. Majoriteten av de smÄ och medelstora företagens finansiering sker idag genom banklÄn.

Detta examensarbete utfördes vid Uppsala universitet i samarbete med Scania CV AB. Scania Commercial Vehicle Aktiebolag, Scania CV AB, Àr en tillverkare av tunga lastbilar, bussar samt industri- och marinmotorer. PÄ Scania transmission i SödertÀlje finns ett av företagets största och dyraste verktyg. I dragbrotschningsprocesser anvÀnds dragbrotschverktyg som per styck kostar allt frÄn 50 000kr och upp till strax över 1 miljon kronor beroende pÄ storlek och utformning.Uppdragets syfte Àr att kartlÀgga faktorer som styr ett dragbrotschverktygs livslÀngd och undersöka alternativ som bidrar till att sÀnka dragbrotschningsprocessens kostnad per producerad artikel. MÄl Àr att göra en beskrivning av nuvarande system och processer samt kartlÀgga vilka faktorer som styr dragbrotschverktygens livslÀngd.

Huvudprincipen i svensk skattelagstiftning Àr att juridiska personer Àr obegrÀnsat skattskyldiga, d.v.s. skattskyldig för alla sina inkomster. Undantagsregler har dock införts i lagstiftningen för att begrÀnsa inkomstskattskyldigheten och för detta krÀvs att man lever upp till vissa förutbestÀmda kriterier som innebÀr att man genomför verksamhet av allmÀnnyttig karaktÀr.De skattesubjekt som i första hand kommer ifrÄga för skattebefrielse Àr stiftelser, ideella föreningar, registrerade trossamfund och vissa andra juridiska personer. Skattebefrielse kan medges utifrÄn lite olika grunder och vid sidan om de generella bestÀmmelserna som gÀller för stiftelser, ideella föreningar m.fl. som bedriver allmÀnnyttig verksamhet kan skattebefrielse ocksÄ beviljas med tillÀmpning av olika undantagsregler som införts i skattelagstiftningen.

Generationsskifte i smÄföretag Àr ett aktuellt samhÀllsproblem som bland annat beskrivs i tvÄ rapporter frÄn Företagarna (Företagarna, 2005, 2009). I rapporten frÄn 2005 framkom det att man rÀknar med att en tredjedel av alla planerade Àgarskiften kommer att misslyckas, dels pÄ grund av bristande planering. Detta Àr en av de vanligaste anledningarna till att företag gÄr i konkurs. En konkurs drabbar inte bara företagsledaren utan givetvis Àven dess anstÀllda. Mot bakgrund av att en majoritet av alla yrkesverksamma svenskar Àr anstÀllda i smÄföretag Àr det en frÄga av stor samhÀllsbetydelse.

En av de mest fundamentala grunderna i redovisningsteorin Àr fortlevnadsprincipen going concern som belyser antagandet om att företaget ska förutsÀttas fortsÀtta sin verksamhet. Finns det betydande osÀkerhet kring huruvida fortlevnad kan antas krÀvs upplysning av revisorn i form av en anmÀrkning i revisionsberÀttelsen. En going concern anmÀrkning Àr ett mycket komplext beslut som Àr svÄrt att hÄlla objektiv dÄ det handlar om framtidsbedömningar. AnmÀrkningen följs ofta av förödande konsekvenser dÄ investerare och kreditgivare anser att det Àr allt för riskabelt med nytt eller vidare intresse i företaget. Bedömningen om fortsatt drift sÀtter Àven revisorn i en knivig situation dÄ denne ska göra en bedömning som tillfredstÀller bÄde intressenterna och klienten, vilket ofta Àr oförenligt. SamhÀllets ifrÄgasÀttande av revisorernas oberoende Äterspeglar sig Àven i den dubbla roll som revisorn ofta besitter bÄde som granskare och rÄdgivare.

Huvudprincipen i svensk skattelagstiftning Àr att juridiska personer Àr obegrÀnsat skattskyldiga, d.v.s. skattskyldig för alla sina inkomster. Undantagsregler har dock införts i lagstiftningen för att begrÀnsa inkomstskattskyldigheten och för detta krÀvs att man lever upp till vissa förutbestÀmda kriterier som innebÀr att man genomför verksamhet av allmÀnnyttig karaktÀr.De skattesubjekt som i första hand kommer ifrÄga för skattebefrielse Àr stiftelser, ideella föreningar, registrerade trossamfund och vissa andra juridiska personer. Skattebefrielse kan medges utifrÄn lite olika grunder och vid sidan om de generella bestÀmmelserna som gÀller för stiftelser, ideella föreningar m.fl. som bedriver allmÀnnyttig verksamhet kan skattebefrielse ocksÄ beviljas med tillÀmpning av olika undantagsregler som införts i skattelagstiftningen.

Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten för smÄ bolag i Sverige. Definitionen av smÄföretag i detta sammanhang Àr de aktiebolag som underskrider tvÄ eller tre av följande krav: 3 anstÀllda, 1,5 miljoner kronor i balansomslutning och 3 miljoner kronor i nettoomsÀttning SOU (2008:32).  Den nya lagen innebÀr att smÄföretagen idag har rÀtt att sjÀlv vÀlja om dessa önskar att ha en revisor eller ej till sin verksamhet. EU har varit en pÄdrivande faktor för denna lagÀndring dÀr nÄgra av mÄlen har varit att minska de administrativa kostnaderna för företagen, samt förenklade regler för revision och redovisningen och pÄ sÄ sÀtt Àven göra de europeiska företagen mer konkurrenskraftiga.Kapitalmarkanden karaktÀriseras av asymmetrisk information (Stiglitz & Weiss, 1981). För att motverka denna informationsasymmetri har vi finansiella mellanhÀnder som de olika lÄngivarna utgör, exempel pÄ dessa Àr banker och finansbolag m.fl.  Dessa mellanhÀnder specialiserar sig pÄ informationshantering för att bearbeta informationen och pÄ sÄ sÀtt balansera informationsasymmetrin (Kling, 1999). Kredit-/lÄngivning karaktÀriseras bl.a.

Syftet med denna uppsats Ă€r att utreda och analysera vilka villkor som skall vara uppfyllda för att uttagsbeskattning skall underlĂ„tas vid en blandad överlĂ„telse av lagerfastighet i enskild nĂ€ringsverksamhet och vilka skatteeffekter en underlĂ„ten uttagsbeskattning leder till för en enskild nĂ€ringsidkare.I uppsatsen utreds och analyseras den praxis som utvecklats för underlĂ„ten uttagsbeskattning vid blandade överlĂ„telser av lagerfastigheter fram tills det att underprislagen trĂ€dde i kraft. Genom upplĂ€gg har det varit möjligt för enskilda nĂ€ringsidkare att minska skattebelastningen vid överlĂ„telser av lagerfastigheter frĂ„n över 60 procent till runt 13 procent. Centrala förhandsbesked i utredningen Ă€r bland annat RÅ 1981 not. 709, RÅ 1981 not. 710 och RÅ 1989 ref.

Bakgrund och problem: I april i Är lÀmnade det före detta justitierÄdet Bo Svensson in denutredning till justitieministern som gjorts pÄ uppdrag av regeringen och som rör reglerna omrevision. I utredningen föreslÄs att Sverige skall utnyttja möjligheten att genom EG-rÀttenundanta mindre bolag frÄn revisionsplikten. GrÀnsvÀrdena som föreslÄs för undantagandetinnebÀr att endast fyra procent av Sveriges Aktiebolag skall vara tvingade att ha en revisor.Inom restaurangbranschen klassas majoriteten av alla företag som smÄ och dessa skulledÀrmed beröras av ett avskaffande av revisionsplikten om grÀnsvÀrdena blir sÄ somföreslagits. Restaurangbranschen Àr en bransch dÀr det rÄder en hög grad av ekonomiskbrottslighet och dÄ problemen Àr stora inom denna bransch har en ny lag om personalliggareinförts och en lag om certifierade kassaregister kommer ocksÄ att införas Är 2010. Samtidigtsom det införs mer kontroller av restaurangbranschen kommer revisorns funktion som ettkontrollorgan med största sannolikhet att bli ett frivilligt val för större delen av alla företaginom branschen i och med revisionspliktens avskaffande.

Generationsskifte i smÄföretag Àr ett aktuellt samhÀllsproblem som bland annat beskrivs i tvÄ rapporter frÄn Företagarna (Företagarna, 2005, 2009). I rapporten frÄn 2005 framkom det att man rÀknar med att en tredjedel av alla planerade Àgarskiften kommer att misslyckas, dels pÄ grund av bristande planering. Detta Àr en av de vanligaste anledningarna till att företag gÄr i konkurs. En konkurs drabbar inte bara företagsledaren utan givetvis Àven dess anstÀllda. Mot bakgrund av att en majoritet av alla yrkesverksamma svenskar Àr anstÀllda i smÄföretag Àr det en frÄga av stor samhÀllsbetydelse.