Crowdequity och dess förhållande till svensk rätt - en finansieringsform värd lagstiftarens uppmärksamhet?
Crowdfunding är en relativt ny finansieringsmodell som vuxit i popularitet. Internationellt uppskattas crowdfunding till en miljardindustri. Generellt sätt innebär crowdfunding att en projektägare vänder sig till allmänheten, det vill säga en större krets finansiärer, via internet för att söka finansiering. Olika former av crowdfunding har utvecklats. Föremålet för den här uppsatsen har främst varit den form som baseras på ägarkapital, här kallat crowdequity, och den svenska rättens inverkan på finansieringsformen. Modellen används vanligen av små och medelstora företag i behov av kapital. Mot investeringar ger bolagen ut aktier, vilket leder till frågan om det är ett brott mot aktiebolagsrätten som förbjuder privata aktiebolag att sprida sina värdepapper. Är det lagstridigt riskerar aktörerna böter eller fängelse. Frågan har ännu inte prövats rättsligt. Vidare behöver bolagen beakta regler kring upprättande av prospekt, från vilket det finns relevanta undantag. Crowdequity-plattformar kan vara anmälnings- och tillståndspliktig samt därmed stå under Finansinspektionens tillsyn.Avseende det bolagsrättsliga förbudet för privata bolag att sprida värdepapper och dess tillämpning på crowdequity föreligger ett flertal rättsliga oklarheter. Undantag finns och det som främst är tillämpligt avser att bolag får vända sig till en obegränsad krets personer som förhandsanmält intresse, under förutsättning att förfarandet inte utgör annonsering Då paragrafen inte specificerar hur en anmälan ska ske bör en laglig modell kunna utformas. Troligen är dock förfarandet, som det ser ut på vissa plattformar idag, för öppet för att falla under lagens undantag. Särskilt med hänsyn till att spridning av kampanjer sker i andra sociala medier än på plattformen. Erbjudandet når då personer som inte har anmält intresse och ter sig likt annonsering. Även avseende ABL 1:8, att privata bolags värdepapper inte får bli föremål för organiserad handel, är rättsläget osäkert. Med hänvisning till börsverksamhet, som omfattas av lagrummet, ter sig crowdequity-förfarandet annorlunda. Emellertid finns ingen allmän definition av annan organiserad marknadsplats och i doktrin har uttryckts att en sådan marknadsplats kan uppstå genom mycket enkla medel vilket innebär en risk.Finansieringsformen kan bli betydelsefull för samhällsekonomin då den vänder sig till mindre bolag vilka starkt bidrar till skapandet av arbetstillfällen och tillväxt. Detta förutsätter emellertid tillgång till kapital, vilket ofta är en svårighet för mindre bolag. Därmed blir alternativa finansieringsmodeller som crowdequity viktiga. Crowdequity-investeringar är dock förenade med hög risk och då de riktas till allmänheten måste investerarskydd uppmärksammas. Eftersom crowdequity-erbjudanden är oreglerade och bolagen inte har någon informationsplikt föreligger idag sannolikt informationsasymmetrier och låg transparens. Utomlands har specifik lagstiftning införts såväl för att reglera investerarskydd som för att ändra utformningen av spridningsförbud vilket tyder på ett behov av specifik lagstiftning avseende finansieringsformen.