Ett av EU:s frÀmsta syfte Àr att skapa fri rörelse av kapital. Genom att kontinuerligt reducera handelshinder strÀvar de efter att skapa lika förutsÀttningar mellan medlemsstaterna. I och med den globalisering som skett och fortfarande sker blir det allt mer vanligt förekommande att svenska bolag konkurrerar och samverkar med andra europeiska bolag.Mycket har hÀnt pÄ redovisnings- och revisionsomrÄdet det senaste decenniet vilket har gjort att den svenska lagstiftningen delvis har skrivits om och anpassats efter EG:s direktiv. Internationella redovisningsstandarder har fÄtt stort inflytande pÄ framförallt de stora svenska bolagen. Dessa standarder var ursprungligen anpassade för börsnoterade bolag vilket har medfört att mindre svenska bolag under de senaste Ären Älagts orimligt omfattande redovisningsskyldigheter.

SammanfattningVi har undersökt hur kreditprocessen pĂ„verkas ur kredithandlĂ€ggarens perspektiv, av att det kreditsökande smĂ„företaget anvĂ€nder sig av en extern rĂ„dgivare eftersom tidigare forskning tyder pĂ„ att det blivit svĂ„rare för dessa företag ett erhĂ„lla finansiering frĂ„n banker. Ändringen i förmĂ„nsrĂ€ttslagen 2004 Ă€r en bidragande faktor till smĂ„företagens prekĂ€ra situation eftersom det försĂ€mrade bankens utdelning vid en eventuell företagskonkurs. NĂ€r en smĂ„företagares kunskaper inte rĂ€cker till, kan en extern rĂ„dgivare konsulteras för vĂ€gledning i kreditprocessen. VĂ„rt syfte med uppsatsen var att beskriva kredithandlĂ€ggarnas uppfattning om den externa rĂ„dgivarens olika funktioner i kreditprocessen samt att analysera hur kreditprocessen pĂ„verkas av att en extern rĂ„dgivare agerar i smĂ„företagets intresse. Vi har genom en kvalitativ undersökning och studerat fyra kredithandlĂ€ggare i fyra olika banker med erfarenhet av vĂ„rt stĂ€llda problem och fĂ„ngat deras respektive betraktelser.

Mineralkoncernen LKAB, Luossavaara Kiirunavaara AktieBolag, befinner sig för tillfÀllet i en expansiv period. Företaget opererar pÄ en marknad som under senare Är haft en ordentlig tillvÀxt. Denna tillvÀxt kan bland annat hÀrledas till att Kina utökar byggandet av masugnar och importerar stora mÀngder jÀrnmalm till dessa ugnar. I och med denna marknadssituation finns planer pÄ att öka produktionsnivÄerna. Dock finns det vissa hinder till den tÀnkta produktionsökningen.

Titel: Företagens behov av revision, efter avskaffandet av revisions-plikten för mindre företag i Sverige.NivÄ: C-uppsats i Àmnet företagsekonomiFörfattare: Jonas Lööw-Ohlson, Malin VestlundHandledare: Markku PenttinenDatum: 2013-02-20Syfte: Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur revisionspliktens avskaffande pÄverkat de olika aktörer som berörs av denna förÀndring och att utifrÄn detta identifiera de faktorer som styr behovet och valet av frivillig revision i smÄ aktiebolag i Sverige.Metod: Undersökningen har ett deduktivt angreppssÀtt med kvalitativ inriktning dÄ insamlandet av empirisk data utgÄtt ifrÄn den satta referensramen.Resultat och slutsats: Fördelar för företagen att vÀlja frivillig revision Àr frÀmst att revision anses tillföra tillförlitlighet till rÀkenskaperna och fungera som en kvalitetsstÀmpel för företaget i dess kontakter med yttre intressenter. Företagens behov av revision beror pÄ vilka krav och förvÀntningar som stÀlls pÄ deras redovisning frÄn olika intressenter och hur vÀl revisionen hjÀlper företagen att uppfylla dessa krav. Det avgörande Àr om företagen upplever att den nytta de fÄr av att vÀlja frivillig revision uppvÀger kostnaden. MÄnga av de farhÄgor och förhoppningar som de olika intressenterna hade inför avskaffandet har infriats. Det Àr dock Ànnu för tidigt att se hur skatteintÀkter, skattefel och ekobrottslighet pÄverkats, men det ser inte ut som att det ska fÄ sÄ stor inverkan som förvÀntat, om nÄgon alls.

Uppsatsen handlar om den ekonomiska brottsligheten i nÀringslivet med fokus pÄ penningtvÀtt. Syftet med uppsatsen Àr att redogöra för de senaste Ärens kamp mot ekonomisk brottslighet och penningtvÀtt genom myndigheternas samverkan, lagstiftning samt effektivare arbetssÀtt och metoder.Förutom att studera lagstiftningen pÄ omrÄdet har vi Àven utfört en empirisk undersökning av företagare som berörs av lagstiftningen. Genom intervjuer har vi fÄtt en insikt i hur lagstiftningen fungerar i verkligheten.Ekonomisk brottslighet Àr ett samlingsbegrepp för ett antal olika typer av brottskategorier som t.ex. skattebrott, bokföringsbrott och insiderbrott. Ekobrott Àr svÄra att upptÀcka och de kostar samhÀllet mycket pengar.

Uppsatsen handlar om den ekonomiska brottsligheten i nÀringslivet med fokus pÄ penningtvÀtt. Syftet med uppsatsen Àr att redogöra för de senaste Ärens kamp mot ekonomisk brottslighet och penningtvÀtt genom myndigheternas samverkan, lagstiftning samt effektivare arbetssÀtt och metoder.Förutom att studera lagstiftningen pÄ omrÄdet har vi Àven utfört en empirisk undersökning av företagare som berörs av lagstiftningen. Genom intervjuer har vi fÄtt en insikt i hur lagstiftningen fungerar i verkligheten.Ekonomisk brottslighet Àr ett samlingsbegrepp för ett antal olika typer av brottskategorier som t.ex. skattebrott, bokföringsbrott och insiderbrott. Ekobrott Àr svÄra att upptÀcka och de kostar samhÀllet mycket pengar.

Företagsrekonstruktion Àr ett speciellt insolvensrÀttsligt förfarande som ger en nÀringsidkare med betalningssvÄrigheter möjlighet att genom ett sÀrskilt förfarande rekonstruera sin verksamhet. Lagen om företagsrekonstruktion (1996:764), LFR, började tillÀmpas i september 1996 och har sÄledes varit i kraft i över tio Är.Vid en företagsrekonstruktion ska en utsedd rekonstruktör hjÀlpa företagets ledning att fÄ företaget pÄ ?fötter igen?. Rekonstruktören tar sÄledes inte över ledningen av företaget som en konkursförvaltare tar över och leder ett konkursbo.Konkurslagstiftningen bygger pÄ principen att alla tillgÄngar en skuldsatt gÀldenÀr har tas om hand i ett konkursbo och anvÀnds för att betala av skulder som gÀldenÀren har. Konkursinstitutets funktion Àr sÄledes att fördela gÀldenÀrens tillgÄngar bland borgenÀrerna sÄ att borgenÀrerna delar den uppkomna förlusten lika och proportionellt med hÀnsyn till fordringarnas storlek.GÀldenÀren förlorar genom konkursbeslutet rÄdigheten över sin egendom och sin rÀttsliga förmÄga att förfoga över egendomen genom att ingÄ förbindelser som kan göras gÀllande i konkursen.

REFERATUppfödarkÄren inom ASVH (Avelsföreningen för svenska varmblodiga hÀsten) har genomgÄtt ett generationsskifte ifrÄn den Àldre uppfödaren med lantbruksbakgrund och en gedigen erfarenhet av avel (d.v.s. uppvuxen pÄ landsbygden, med förÀldrar med intresse och erfarenhet inom hÀstavel), till uppfödaren som inte har nÄgon lantbruksbakgrund och saknar större avelserfarenhet. Det som kan skilja den Àldre mer erfarna uppfödaren mot dagens uppfödare Àr att den nyblivne uppfödaren oftast har en stor vilja och drivkraft att utbilda sig inom avel. Generationsskiftet kan komma att pÄverka den svenska varmblodsaveln negativt dÄ oerfarna uppfödare anvÀnder sig utav ej beprövat avelsmaterial, detta resulterar i att den svenska varmblodsaveln inte tar de framsteg som Àr önskvÀrda. För att fÄ klarhet i hur uppfödarstrukturen ser ut i dagens samhÀlle genomfördes denna studie.Syftet med denna studie var att i likhet med BÀckbergs (1995) studie (Marknadsstudie av svensk halvblodsuppfödning 1994-1995) studera uppfödarstrukturen, stostrukturen, stoÀgarnas kriterier för att sÀtta ston i avel samt utreda hur uppfödarkÄren har förÀndrat sig sedan dess.

REFERATUppfödarkÄren inom ASVH (Avelsföreningen för svenska varmblodiga hÀsten) har genomgÄtt ett generationsskifte ifrÄn den Àldre uppfödaren med lantbruksbakgrund och en gedigen erfarenhet av avel (d.v.s. uppvuxen pÄ landsbygden, med förÀldrar med intresse och erfarenhet inom hÀstavel), till uppfödaren som inte har nÄgon lantbruksbakgrund och saknar större avelserfarenhet. Det som kan skilja den Àldre mer erfarna uppfödaren mot dagens uppfödare Àr att den nyblivne uppfödaren oftast har en stor vilja och drivkraft att utbilda sig inom avel. Generationsskiftet kan komma att pÄverka den svenska varmblodsaveln negativt dÄ oerfarna uppfödare anvÀnder sig utav ej beprövat avelsmaterial, detta resulterar i att den svenska varmblodsaveln inte tar de framsteg som Àr önskvÀrda. För att fÄ klarhet i hur uppfödarstrukturen ser ut i dagens samhÀlle genomfördes denna studie.Syftet med denna studie var att i likhet med BÀckbergs (1995) studie (Marknadsstudie av svensk halvblodsuppfödning 1994-1995) studera uppfödarstrukturen, stostrukturen, stoÀgarnas kriterier för att sÀtta ston i avel samt utreda hur uppfödarkÄren har förÀndrat sig sedan dess.

Sedan 2003 har BokföringsnÀmnden (BFN) arbetat med ett projekt innehÄllande redovisningsförenklingar. 11 juni 2008 beslutade BFN att ge ut allmÀnna rÄd och vÀgledning för mindre företag, K2. (BFNAR 2008:1) De företag som innefattas i K2 Àr en stor grupp med 96 % av alla svenska aktiebolag. Kritik som BFN har fÄtt Àr att enheten jobbar under knappa resurser och att de största företagen inom K2 kommer att ha svÄrt att redovisa med en rÀttvisande bild.Hur Àr kunskapen om och behovet av BFNAR 2008:1 för det övre segmentet inom kategorin K2 i dagslÀget?Syftet med denna uppsats Àr att undersöka behovet hos företag i det övre segmentet inom kategorin K2 samt att se hur kunskapen och attityden Àr till BFNAR 2008:1.

Sedan 2003 har BokföringsnÀmnden (BFN) arbetat med ett projekt innehÄllande redovisningsförenklingar. 11 juni 2008 beslutade BFN att ge ut allmÀnna rÄd och vÀgledning för mindre företag, K2. (BFNAR 2008:1) De företag som innefattas i K2 Àr en stor grupp med 96 % av alla svenska aktiebolag. Kritik som BFN har fÄtt Àr att enheten jobbar under knappa resurser och att de största företagen inom K2 kommer att ha svÄrt att redovisa med en rÀttvisande bild.Hur Àr kunskapen om och behovet av BFNAR 2008:1 för det övre segmentet inom kategorin K2 i dagslÀget?Syftet med denna uppsats Àr att undersöka behovet hos företag i det övre segmentet inom kategorin K2 samt att se hur kunskapen och attityden Àr till BFNAR 2008:1.