MiljöfrÄgor har fÄtt en allt större betydelse i dagens samhÀlle, sÄ Àven i fastighetsbranschen. Dagens nyproducerade byggnader Àr lÄngt mer energieffektiva Àn byggnader som uppfördes för bara nÄgot Ärtionde sedan. Utrymmet för ytterligare miljöbesparingar pÄ de enskilda fastigheterna minskar dock i takt med att byggnaderna blir allt mer energisnÄla, vilket leder till att de största miljövinsterna finns att hÀmta i energin som tillförs fastigheten.För att kunna erbjuda sina kunder garanterat grön energi undersöker Skanska nu möjligheterna för gemensamt Àgd energiproduktion för el via vindkraft och vÀrme via solfÄngare som ansluts till den befintliga infrastrukturen. PÄ det sÀttet kan man uppnÄ större volymer, minska energiförluster och fÄ en mer rationell energiproduktion med stordriftsfördelar jÀmfört med fastighetsspecifika energilösningar sÄ som exempelvis bergvÀrme.Skanska tÀnker sig att dessa anlÀggningar pÄ ett eller annat sÀtt lÄngsiktigt ska vara bundna till de fastigheter som Àr anslutna till anlÀggningen. Det har dock efter granskning av gÀllande fastighetsrÀttslig lagstiftning samt efter intervjuer med sakkunniga, visat sig att denna koppling skulle vara svÄr att Ästadkomma rent fastighetsrÀttsligt.

Examensarbetet har utförts i samarbete med SJ AB i Stockholm. SJ AB Àr ett statligt aktiebolag som levererar persontrafik pÄ jÀrnvÀg. Planering av transportsystem Àr komplext eftersom det ingÄr mÄnga resurslag och planeringen dessutom begrÀnsas av den mÀngd spÄrkapacitet som finns att tillgÄ. Det finns hjÀlpmedel tillgÀngliga för produktionsplanering för jÀrnvÀgssystem i form av systemstöd. SJ AB beslutade för en tid sedan att byta ut ett flertal förÄldrade systemstöd mot ett nytt med mÄlsÀttningen att fÄ en mer integrerad produktionsplanering.

Revisionsplikten i Sverige avskaffades för nÄgra Är sedan för de minsta aktiebolagen och idag Àr det ett omdiskuterat Àmne. Det Àr dock först nu som effekterna börjar visa sig. Idag Àr det cirka 80 procent av de minsta bolagen som inte anlitar en revisor. Studien har utförts ur företagens perspektiv och syftet med vÄr studie har varit att undersöka om bolag som inte anlitar en revisor har fattat ett ekonomiskt rationellt beslut. För att genomföra studien har vi anvÀnt oss av kvantitativ metod med deduktiv ansats som utgÄtt frÄn positivistisk kunskapssyn. Vi har bland annat undersökt om ett antal nyckeltal skiljer sig mellan reviderade och oreviderade bolag.

Bakgrund: EU försöker, genom bland annat avskaffandet av revisionsplikten för de allra minsta aktiebolagen, att minska administrationskostnaderna för dessa bolag. Syftet Àr att göra de europeiska bolagens sÄ konkurrenskraftiga som möjligt för att stimulera Europas ekonomi. Fram till och med 31 oktober 2010 var alla svenska företag oavsett storlek tvungna att anlita revisor för granskning av sin redovisning. Det har numera Àndrats sÄ till vida att de allra minsta företagen ej lÀngre Àr tvungna att anlita revisor enligt lag. Grundtanken med förÀndringen var att den totalt sett skulle vara mer omfattande, det vill sÀga omfatta fler företag.

SammanfattningBörsintroduktion eller IPO (Initial Public Offering) Àr nÄgot som sker nÀr ett företag vÀljer att notera sig pÄ en marknad. NÀr detta sker visar forskning bl.a. att aktien stiger kraftigt under första dagen pÄ börsen, vilket leder till slutsatsen att aktierna varit prissatta för lÄgt innan börsintroduktionen och att aktierna i genomsnitt Àr underprissatta innan de noterats pÄ börsen. Vissa svenska studier indikerar att denna underprissÀttning i genomsnitt Àr sÄ stor som 34,10 % nÀr ett svenskt företag introduceras pÄ börsen. Varför det Àr pÄ det hÀr sÀttet har forskningen inte kunnat svara pÄ, flertalet förklaringsmodeller har framlagts, utan att nÄgon vunnit konsensus.

En akties pris pÄverkas av mÄnga olika faktorer. SÄvÀl företagets verksamhet som externafaktorer har betydelse för akties utveckling. Denna studie undersöker specifikt huruvida enoren revisionsberÀttelse pÄverkar priset pÄ aktien. VÄr problemformulering lyder:PÄverkas aktiekursen av informationen i ett noterat aktiebolagsorena revisionsberÀttelse?Syftet med vÄr studie Àr att redogöra för hur aktiekursen pÄverkas dÄ ett noterat aktiebolagsrevisor skriver en oren revisionsberÀttelse.

SammanfattningKandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan, VÀxjö universitet, Ekonomistyrning, EKR 362, VT 2006Författare: Henrik Nilsson och David PetersénHandledare: Anders JerrelingExaminator: Rolf G LarssonTitel: Hur och i sÄ fall varför skiljer sig budgetprocessen Ät mellan ettaffÀrsföretag och en offentlig organisation?-En praktikfallstudie av Visma Spcs och Àldreomsorgsenheten inom Tingsryds kommunBakgrund: Det finns ingen lag om att affÀrsföretag ska upprÀtta budgetar. DÀremot skall kommuner och landsting upprÀtta budgetar varje Är. Budgetprocessen har ingen gemensam definition utan den skiljer sig Ät mellan olika författare. Vi vÀljer att utgÄ ifrÄn följande moment i budgetprocessen: uppstÀllande, uppföljning, analys av avvikelser och revidering av budgetar.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att beskriva budgetprocessen i ett affÀrsföretag och i en offentlig organisation och att i förekommande fall förklara skillnaderna mellan de tvÄ organisationernas budgetprocesser.AvgrÀnsningar: Vi har enbart studerat organisationernas budgetprocesser för resultatbudgetar, och har dÀrmed inte berört deras likviditetsbudgetar och de budgeterade balansrÀkningarna.Metod: Vi har valt att göra en praktikfallsstudie pÄ ett affÀrsföretag och en offentlig organisation.

PÄ senare tid har finansiella skandaler fÄtt ett allt större utrymme i media, vilket skapat en debatt bland allmÀnheten och nÀringslivet om revisorns förtroende. Revisionsbranschen utgör en av de viktigaste grundstenarna i samhÀllsekonomin och ett minskat förtroende för dem Àr problematiskt. DÄ förtroende Àr viktigt, Àr det nödvÀndigt att kÀnna till hur revisorer skapar ett förtroende och vad det pÄverkas av. Uppsatsen avser att beskriva hur revisorer skapar förtroende, vad som pÄverkar revisorernas förtroende samt att belysa de konsekvenser och risker som finns med minskat förtroende. Studien anvÀnder sig av beskrivande metoder, dÀr primÀrdata bestÄr av intervjuer med respondenter och sekundÀrdata tillhandahölls av vetenskapliga artiklar, böcker, tidningsartiklar och webbsidor. Studien har genomförts med en kvalitativ metod, dÀr verkligheten studerades genom att tillÀmpa abduktion. Igenom studien kontrolleras det att uppsatsen hÄller en hög reliabilitet, validitet och objektivitet. Denna empiriska studie visade att revisorns kompetens Àr centralt för att dess klienter och intressenter ska kunna lita pÄ denne.

Bakgrund och problem: Sedan millenieskiftet har flera uppmÀrksammade företagskonkurser Àgt rum bÄde i Sverige och utomlands, med efterföljande rÀttegÄngar dÀr bolagens revisorer stod anklagade. Vi ville undersöka vad revisorns skadestÄndsansvar innebÀr och om det kunde tolkas pÄ olika sÀtt av olika rÀttsliga instanser. DÀrför tyckte vi att det skulle vara intressant att undersöka Àmnet genom att titta bÄde pÄ litteratur och rÀttslig praxis. Vi valde nÄgra rÀttsfall och studerade dem utifrÄn hur olika rÀttsliga instanser dömde i fall dÀr revisorerna fick skadestÄndsansprÄk.FrÄgestÀllning och syfte: Hur uttrycks revisorns skadestÄndsansvar i lagstiftningen och rÀttspraxis? Vad kan eventuella skillnader i utfallen i olika rÀttsinstanser bero pÄ? Syftet Àr att identifiera och beskriva de olika komponenterna i begreppet revisorns skadestÄndsansvar.

Sedan 2005 sÄ har Svenska börsnoterade aktiebolag redovisat under IFRS. Det redovisningsmÀssiga ramverket förutsÀtter att listade bolag redovisar dess skogstillgÄngar i enlighet med IAS 41. Redovisning av skog förutsÀtter att skogstillgÄngar vÀrderas till verkligt vÀrde i enlighet med den vÀrderingshierarki som presenteras i IAS 41. I praktiken innebÀr detta att publika skogsÀgande bolag vÀrderar sin skog enligt interna kassaflödesmodeller. Experternas Äsikter om precisionen och relevansen i dessa vÀrderingarna gÄr isÀr.Flertalet studier har gjorts dÀr forskare försökt att ta reda pÄ mer om skogsÀgande  bolags syn pÄ vÀrdering till verkligt vÀrde enligt framtida diskonterade kassaflöden.

Revision anvÀnds som ett medel för att utomstÄende intressenter, exempelvis aktieÀgare, ska fÄ en kvalitetsstÀmpel pÄ den information som förmedlas av ett företags ledning. Om revisorerna vill pÄpeka nÄgonting angÄende företagets redovisning eller förvaltning utfÀrdar de en sÄ kallad oren revisionsberÀttelse. I denna studie undersöker vi om denna orena revisionsberÀttelse fÄr nÄgon effekt pÄ företagets aktiekurs. Den problemformulering som besvaras Àr:Har en oren revisionsberÀttelse nÄgon effekt pÄ svenska publika företags aktiekurser?Tidigare forskning pÄ omrÄdet har nÀstan enbart genomförts i utlandet.

Bakgrund: Sedan 2010 Àr revisionsplikten avskaffad för de allra minsta bolagi Sverige. Vid avskaffandetidpunktenfanns det drygt 250 000 aktiebolag som omfattades av frivilligheten. Medan ca 53,5 procent av de bolag som var registrerade som revisorspliktiga vid avregleringstidpunkten fortfarande har kvar sina revisorer Àn idag, Àr det enbart 35 procent av de nystartade bolagen som frivilligt vÀljer att ha en kvalificerad revisor.Avregleringen har lett till att revisors tjÀnster har blivit mer efterfrÄgestyrda. DÀrför flyttar fokusen kring revisionens nytta frÄn intressenternas perspektiv till företagarnas perspektiv. De flesta studier undersöker revisionen utifrÄn ekonomiskt perspektiv, dÀr utgÄngspunkten Àr att de olika aktörerna pÄ marknaden Àr rationella i sina antaganden och fattar beslut utifrÄn avvÀganden mellan nytta och kostnad.

Extern redovisning behövs bland annat för att öka tilliten mellan olika parter vid företagsaffÀrer men kan Àven anvÀndas som en kontrollpunkt och som beslutsunderlag för den interna verksamheten. Det finns dock tecken pÄ att den ekonomiska informationen inte anvÀnds av smÄ företag för dessa ÀndamÄl. Det kan tÀnkas att smÄföretagare inte kÀnner sig motiverade till detta, om de inte besitter den kunskap som kan tÀnkas krÀvas samt om informationen inte kommuniceras till dem pÄ rÀtt sÀtt. Redovisningskonsulter kan bidra till att öka smÄföretagarnas kunskaper inom Àmnet, men ett dilemma kan hÀr uppstÄ för dem dÄ ökade kunskaper hos smÄföretagaren kan innebÀra förlorade intÀkter för konsulten pÄ lÄng sikt. Detta kan dock tÀnkas ske först dÄ informationens vÀrde inte lÀngre överstiger dess kostnad eftersom mÀnniskor vÀljer det alternativ som ger störst ekonomisk vinst för henne sjÀlv.

Denna studie har sin bakgrund i den lagförslagsÀndring som Ànnu ej Àr genomförd angÄende ett slopande av revisionsplikten. Det författarna haft som syfte med studien har varit att se om revisionsbyrÄerna förberett sig med ökad efterfrÄgan pÄ andra tjÀnster Àn revision inför avskaffandet av revisionsplikten, och i och med det studera om de tror pÄ ökad efterfrÄgan pÄ andra tjÀnster. Syftet Àr Àven att studera om företagarna kommer att efterfrÄga andra tjÀnster. Genom att jÀmföra med lÀnder som tidigare avskaffat revisionsplikten ska författarna försöka förutse vilka tjÀnster som nu kommer att efterfrÄgas av revisionsbyrÄerna. Vidare har författarna en ambition om att försöka ge revisionsbyrÄerna en bild av vad som kan tÀnkas komma att efterfrÄgas av dem i och med avskaffandet, i termer av olika tjÀnster.

SammanfattningSedan 1983 har alla aktiebolag i Sverige haft revisionsplikt, numera Àr Sverige ett av fÄ lÀnder som fortfarande har revisionsplikt för alla bolag oavsett storlek. Revisionsplikt innebÀr att en revisor med en professionell, skeptisk instÀllning skall planera, granska, bedöma och uttala sig om företagets Ärsredovisning, bokföring och förvaltning. Efter att Sverige 1995 gick med i EU kom Àven EG:s bolagsdirektiv att styra över revisionen, dÀr det i det fjÀrde bolagsdirektivet finns möjlighet att undanta smÄföretag frÄn revisionsplikten. Diskussionerna kring revisionspliktens existens i Sverige förs dock intensivt.Det jag i denna uppsats valt att undersöka Àr:Vilka konsekvenser fÄr ett avskaffande av revisionsplikten för bankers kreditbedömning av smÄföretag?Syftet med min studie Àr att genom intervjuer förstÄ vilken betydelse det reviderade materialet har vid bankers kreditbedömning av smÄföretag.