Sammanfattning Ämnet vi kommer att studera Ă€r hur den nĂ€ra förestĂ„ende upphĂ€vningen av revisionsplikten för smĂ„ aktiebolag kommer att pĂ„verka anvĂ€ndandet av revision. Hur kommer de berörda företagen att reagera nĂ€r revision blir frivilligt, vad kommer att vara avgörande i beslutet mellan att behĂ„lla eller sluta med revision? I första hand kommer vi att studera varför aktiebolagen antingen vĂ€ljer att sluta eller fortsĂ€tta med revision, finns det nĂ„got utom intressenters krav som pĂ„verkar detta? Kan tryggheten revisionen ger, rĂ„dgivningen eller relationen ha nĂ„gon betydelse i sammanhanget? Baserat pĂ„ det vi kommer fram till hoppas vi kunna utlĂ€sa vilken typ av tjĂ€nster aktiebolagen kommer att efterfrĂ„ga av revisionsbyrĂ„erna i framtiden, detta visar hur revisionsbyrĂ„erna kommer att mĂ„sta anpassa sitt utbud efter upphörandet av revisionsplikten. Lagförslaget om slopad revisionsplikt för smĂ„ aktiebolag antas försiktigt rĂ€knat innebĂ€ra en besparing pĂ„ 5,8 miljarder kronor för aktiebolagen, besparingen finns framför allt i att företagen nu skall kunna vĂ€lja vilka revisionstjĂ€nster de behöver. Dessa 5,8 miljarder Ă€r en direkt förlust för revisionsbyrĂ„erna. För att revisionsbyrĂ„erna ska kunna behĂ„lla sina kunder och minska eventuella förluster Ă€r det viktigt att i tid anpassa sitt utbud efter vad aktiebolagen kommer att efterfrĂ„ga.

Alla aktiebolag Àr i skrivande stund skyldiga att lÀmna en Ärsredovisning med revisionsberÀttelse. RevisionsberÀttelsen kan vara ren eller oren. Att den Àr oren innebÀr att den innehÄller en eller flera anmÀrkningar frÄn revisorn. Den hÀr uppsatsen Àmnar undersöka om hur ett företag inom restaurangbranschen pÄverkas av en oren revisionsberÀttelse. Vi Àr ocksÄ intresserade av vilken typ av anmÀrkningar som förekommer i branschen.

Hur m?nniskor definierar h?lsa varierar, m?nniskor prioriterar ?ven h?lsan p? olika s?tt. Idag ?r det m?nga som hoppar av tr?ningen innan en beteendef?r?ndring hinner ske. Det ?r viktigt att k?nna till hur motivation fungerar eftersom det ger en ?kning av kontroll, utveckling samt beteendef?r?ndring.

Aktiekapitalkravet har genom historien ansetts spela en roll som seriositetsspĂ€rr, borgenĂ€rsskydd samt underlĂ€ttat den externa kapitalanskaffningen för privata aktiebolag. Det senaste decenniet har dock diskussionen i Sverige handlat om huruvida aktiekapitalkravet Ă€rför högt och om det borde slopas helt. År 2014 tillsatte regeringen en kommittĂ© för att undersöka hur entreprenörskapet i Sverige kan frĂ€mjas, en del i detta var att utreda ifall det fanns anledning att slopa aktiekapitalkravet. MĂ„nga stora ekonomier i Europa har redan tagit detta steg medan Sverige hĂ„llit fast vid traditionen att alla aktiebolag mĂ„ste ha ett baskapital. Incitamentet till en förĂ€ndring i Sverige har varit att underlĂ€tta för aktiebolagsbildning sĂ„ att fler företagare fĂ„r möjlighet och rĂ„d att starta bolag av denna form.

1967 tog svensk idrott beslutet att avskaffa amato?rreglerna, vilket innebar att idrottare nu kunde ta emot pengar fo?r sitt idrottsuto?vande. Det dro?jde dock fram till slutet pa? 1980-talet innan svensk fotboll pa? allvar professionaliserades och da?r hela spelartrupper heltidsansta?lldes av fotbollsklubben. I och med TV:s och medias o?kade inblandning och intresse i fotbollen har sporten kommersialiserats allt mer och idag kommer stora delar av fotbollsklubbars inta?kter fra?n TV, reklam och sponsring.

Problembakgrund & Problemdiskussion: Revisionsplikten avskaffades i Sverige november 2010 och berörde framförallt smÄföretagarna, vilka nu fick möjligheten att frivilligt efterfrÄga eller avstÄ revision. För att ett svenskt aktiebolag skall fÄ undantas revisionskravet har regeringen arbetat fram egna grÀnsvÀrden utifrÄn Europakommissionen tidigare satta. Dessa grÀnsvÀrden för Svenska aktiebolag Àr (belopp i tkr); NettoomsÀttning 3 000, balansomslutning 1 500, och maximalt tre antal anstÀllda. För att ett svenskt aktiebolag enligt dessa grÀnsvÀrden skall undantas revisionsplikten fÄr de maximalt överstiga ett av tre satta grÀnsvÀrden. Svenska aktiebolag vilka överstiger tvÄ av dessa grÀnsvÀrden vart av de tvÄ senaste bokslutsÄren blir sÄledes revisionspliktiga.

Bakgrund: I takt med att lagar, redovisningsnormer och skattesystem Àndras, stÀller företagens intressenter allt mer krav pÄ den ekonomiska informationen. Detta bidrar till att förvÀntningarna pÄ revisorn stÀndigt Àndras liksom revisorns uppgifter vilket ger utrymme för ett gap mellan revisorns uppgifter och förvÀntningar som Àgare och andra intressenter har pÄ en revisor. Den 1 november 2010 avskaffades dock revisionsplikten för smÄ aktiebolag i Sverige. Detta innebar att ca 250 000 aktiebolag nu kan vÀlja bort revision.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att identifiera och förstÄ faktorer som pÄverkar förvÀntningsgapet mellan Àgare och revisorn, för att sedan kunna undersöka hur gapet skiljer sig Ät mellan företag med respektive utan revisionsplikt.Metod: För att uppnÄ syftet anvÀndes bÄde en kvalitativ metod i form av intervjuer och en kvantitativ metod i form enkÀt som skickades till drygt 2200 smÄ aktiebolag runt om i Sverige. I intervjun stÀlldes frÄgor dÀr vi bad respondenterna uttrycka sig om vilka förvÀntningar de hade pÄ revisorn och revisionen nÀr företaget startades och om dessa uppfylldes eller inte.

Plikten att revidera Àr i dagslÀget tvingande för alla aktiebolag i Sverige, oavsett företagets storlek eller omsÀttning. I övriga EU Àr lÀget ett annat dÄ revisionsplikten Àr avskaffad i alla lÀnder förutom de nordiska. Ett förslag pÄ att Àven avskaffa revisionsplikten för smÄ och medelstora aktiebolag ligger nu hos regeringen i Sverige, Finland och Danmark. Detta Àr ett debatterat Àmne och vi har i denna uppsats valt att studera vad ett antal mindre företag i Norrbotten anser om att slopa revisionsplikten, hur de tror styrelsens arbete kommer pÄverkas samt om detta skulle medföra nÄgra organisationsförÀndringar. Resultatet i uppsatsen blev att samtliga företag var tÀmligen omedvetna om att andra smÄ och mikro företag i EU inte har nÄgon plikt att revidera. Trots att det i dessa lÀnder visat sig fungera bra, var de flesta av de valda företagsledarna pessimistiska till ett avskaffande av revisionsplikten och efterfrÄgar Àven fortsÀttningsvis hÄrd kontroll i samtliga företag.

Plikten att revidera Àr i dagslÀget tvingande för alla aktiebolag i Sverige, oavsett företagets storlek eller omsÀttning. I övriga EU Àr lÀget ett annat dÄ revisionsplikten Àr avskaffad i alla lÀnder förutom de nordiska. Ett förslag pÄ att Àven avskaffa revisionsplikten för smÄ och medelstora aktiebolag ligger nu hos regeringen i Sverige, Finland och Danmark. Detta Àr ett debatterat Àmne och vi har i denna uppsats valt att studera vad ett antal mindre företag i Norrbotten anser om att slopa revisionsplikten, hur de tror styrelsens arbete kommer pÄverkas samt om detta skulle medföra nÄgra organisationsförÀndringar. Resultatet i uppsatsen blev att samtliga företag var tÀmligen omedvetna om att andra smÄ och mikro företag i EU inte har nÄgon plikt att revidera.

I denna uppsats undersöks finansiella nyckeltal och deras förmÄga att kunna förutse konkurs hos smÄ svenska privata aktiebolag inom tjÀnsteindustrin. Dessa nyckeltal erhÄlles frÄn Ärsredovisningar som hÀmtas frÄn affÀrsdata ett och tvÄ Är innan konkurs för att utreda eventuella skillnader i prediktionsförmÄgan mellan de tvÄ Ären bakÄt i tiden. Undersökningen innehÄller Àven en kontrollgrupp bestÄende av vÀlmÄende företag, sÄledes undersöks sammanlagt 60 stycken svenska privata aktiebolag med ett anstÀllningsantal pÄ 1-4 individer, varav 30 företag Àr konkursföretag och 30 företag Àr vÀlmÄende.Syftet med studien Àr att utvÀrdera tvÄ av Altmans reviderade Z-modeller, ZŽoch ZŽŽ, samt en för studien exklusivt framtagen modell och deras tillÀmpbarhet pÄ smÄ svenska företag gÀllande deras förmÄga att kunna predicera en konkurs. Studiens framtagna modell har sin grund i Altmans ursprungsmodell och benÀmns i studien som Z3. Altmans Z-modell presenterades 1968 som ett multivariat tillvÀgagÄngssÀtt för att förutsÀga konkurs.

1967 tog svensk idrott beslutet att avskaffa amato?rreglerna, vilket innebar att idrottare nu kunde ta emot pengar fo?r sitt idrottsuto?vande. Det dro?jde dock fram till slutet pa? 1980-talet innan svensk fotboll pa? allvar professionaliserades och da?r hela spelartrupper heltidsansta?lldes av fotbollsklubben. I och med TV:s och medias o?kade inblandning och intresse i fotbollen har sporten kommersialiserats allt mer och idag kommer stora delar av fotbollsklubbars inta?kter fra?n TV, reklam och sponsring.

Svensk redovisningslagstiftning bygger pÄ grundtanken att alla bolag skall kunna anvÀnda samma principer. Eftersom olika bolagsformer inte anvÀnder den finansiella informationen pÄ likartat sÀtt, mÄste reglerna anpassas för att möta de olika behoven. Redovisningen i större bolag Àr oftast mer komplex Àn i mindre bolag, dÀr informationen oftast anvÀnds för interna beslut. BokföringsnÀmnden och Skatteverket har tillsammans med andra organisationer fÄtt i uppdrag att utforma förslag till förenklade regler i mindre aktiebolag. Med utgÄngspunkt frÄn förslaget har BokföringsnÀmnden utarbetat ett utkast till allmÀnna rÄd avseende mindre aktiebolag.

I mars 2005 publicerade Svenskt NÀringsliv en rapport om revisionsplikten i smÄ och medelstora aktiebolag. Rapporten slog fast att Sverige bör avskaffa revisionsplikten i smÄ aktiebolag. Med den hÀr uppsatsen har vi utrett vilken slags information som kreditgivare kommer att anvÀnda vid kreditÀrenden för smÄföretag nÀr revision blir frivillig. Syftet med uppsatsen Àr att ur kreditgivarnas synvinkel beskriva och analysera vad för slags information som kommer att bli aktuell vid framtida kreditÀrenden, nÀr revision blir frivillig. Vi har Àven tagit reda pÄ vad bankerna kan se för konsekvenser med att revisionsplikten avskaffas.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att fÄ en uppfattning om vilken instÀllning smÄ aktiebolag samt deras intressenter i Sverige har gentemot revisionsplikten samt vilka positiva respektive negativa effekter en slopad revisionsplikt kan ha för företagen. UtifrÄn de intervjuer som görs vill vi kunna bilda oss en uppfattning om de olika aktörerna instÀllning till revisionsplikten.Metod: För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna i uppsatsen har vi anvÀnt oss av kvalitativ metod. Uppsatsen Àr baserad pÄ strukturerade intervjuer.Empiri: VÄrt empiriska material bestÄr av 10 intervjuer varav fyra företag, tre revisorer och tre intressenter.Slutsatser: VÄr undersökning kommer fram till att företagen anser kostnaderna för revisionen för höga smÄföretagen nÄgot som bÄde revisorerna och intressenterna hÄller med om. Detta menar vi leder till att företagen har svÄrt att se nyttan med revisionen. Dagens revisionsstandarder Àr anpassade för större företag och detta leder till de höga kostnaderna.

Syfte: Denna rapport syftar till att urskilja för- respektive nackdelar med revisionsplikten. Genom att analysera vÄra respondenters instÀllningar i frÄgan skall vi dra slutsatser om revisionsplikten i SME Àr tillrÀckligt motiverad för att den skall vidmakthÄllas. Undersökningen syftar ocksÄ till att dra slutsatser om varför Sverige Àr ett av de fÄ lÀnder som fortfarande har kvar revisionsplikten i samtliga aktiebolag. Avslutningsvis vill vi Àven ta reda pÄ om det finns nÄgot samband mellan detta faktum och respondenternas instÀllning i frÄgan. Teori: För att besvara vÄr frÄgestÀllning har vi tagit utgÄngspunkt i det viktiga begreppet förtroende, revision, den institutionella teorin samt den pÄgÄende debatten.