This work is a study of subject teachers in social studies and science understand the concept of sustainable development. The work uses a qualitative and a quantitative approach. Teachers in various schools and stages have been answering questions about how they perceive sustainability, how they implement it in teaching and if they feel that school is important for the future of sustainable development at large.The theoretical background is based on environmental ethics as well as the different meanings and definitions of the concept of sustainable development. These theories and definitions are coupled with the empirical results.The study concludes that all teachers throughout the study perceive the concept of sustainable development as something ecological, something that has to do with nature. A few teachers also state economic and social dimensions.Questions about how the teachers in the study implement the concept in their teaching can be seen as three different approaches.

Titel: Redovisning av FoU-utgifter ? val av regelverk för mindre onoterade aktiebolagNivÄ: Kandidatuppsats i företagsekonomiFörfattare: Adam Bergman och Alexandra HellströmHandledare: Arne FagerströmBitr. Handledare: Annika LakeDatum: 2014-05-26Bakgrund: Under 2000-talet har svensk redovisning genomgÄtt en stor förÀndring, och BokföringsnÀmnden (BFN) har varit ett drivande organ i denna frÄga. BFN beslutade 2004 att inleda ett projekt för att Àndra inriktning pÄ sitt normgivningsarbete, och projektet har de valt att kalla för kategoriseringsprojektet (eller förkortat, K-projektet). Mindre onoterade aktiebolag blir rekommenderade K2-regelverket, dock fÄr inte utgifter för immateriella tillgÄngar aktiveras som en tillgÄng i balansrÀkningen inom detta regelverk.

Bakgrund: K2-regelverket för mindre aktiebolag kom ut Är 2008 som ett frivilligt alternativ till de tidigare regelverken BFN/RR. Anledningen till framtagandet av K2-regelverket var pÄ grund av att det fanns en efterfrÄgan hos mindre företag av ett enklare och billigare regelverk.  Syfte: Syftet med vÄr studie Àr att undersöka om Agentteorin, Positiv redovisningsteori och Institutionell teori kan förklara vilka egenskaper som förklarar mindre företags val av att frivilligt redovisa enligt K2-regelverket.Metod: Vi har tagit fram fem hypoteser utifrÄn tre befintliga teorier. VÄr studie följer ett kvantitativt tillvÀgagÄngssÀtt dÀr information ur Ärsredovisningar frÄn 274 mindre aktiebolag som Àr verksamma i Halland samlats in. Informationen har sedan testats statistiskt genom korrelations- och regressionstester för att förkasta eller icke-förkasta hypoteserna.Resultat: UtifrÄn Agentteorin kommer mindre företag i större utstrÀckning att redovisa enligt K2-regelverket. Agentteorin sÀger Àven att det Àr de företag utan revisionsplikt och som vÀljer bort revisor som i större utstrÀckning redovisar enligt K2-regelverket.

Kvalité Àr viktigt i mÄnga sammanhang, vare sig det gÀller produkter, tjÀnster, konstnÀrliga verk eller kapital, för att nÀmna nÄgra. Det finns olika mÄtt att mÀta kvalitet sÄsom pÄlitlighet, prestanda, sÀkerhet, uppfyllelse av avtal och lÀmplighet. Sammanfattningsvis kan sÀgas att mÄnga ting uttrycks i termer av kvalité. Denna studie fokuseras pÄ omrÄdet redovisning, dÀr vi kommer att göra ett försök att mÀta kvalité inriktat mot att mÀta redovisningskvalité. Denna genom en kvantitativ metod som kallas Jones (1991) model, som kopplar ett företags faktiska och ovÀntade periodiseringar mot variabler som konsultarvodets storlek och dÀrigenom fÄ ett mÄtt pÄ redovisningskvalite. Problemformulering Finns det nÄgot samband mellan redovisningskvalité och andelen konsultarvode till revisionsbyrÄer i smÄ svenska aktiebolag?SyfteVÄrt syfte Àr att undersöka ifall redovisningskvaliteten i smÄ svenska aktiebolag har ett samband med storleken pÄ konsultarvodet i förhÄllande till det totala arvodet till revisionsbyrÄn.

SammanfattningSverige Àr idag ett av fÄ lÀnder inom Europa som fortfarande tillÀmpar en lagstadgad revision för smÄ- och medelstora aktiebolag. Med stöd i EG-rÀttens fjÀrde bolagsdirektiv tillsatte regeringen under 2006 en utredning med justitierÄdets Bo Svensson och Skatteverkets expert Urban Bjergert för att utreda vilka ÄtgÀrder som krÀvs för att avskaffa revisionsplikten för smÄ- och medelstora aktiebolag. Förslaget presenterades i slutet pÄ mars 2008 och stödjer ett avvecklande av revisionsplikten.Majoriteten av smÄ- och medelstora företags finansiering sker idag genom lÄn i bank. De fyra storbankerna Handelsbanken, Nordeà, SEB samt Swedbank stÄr idag för en klar majoritet av det utlÄnade kapitalet till allmÀnheten och sÄledes indirekt ocksÄ till svenska företag och aktiebolag. Den viktigaste aspekten att ta hÀnsyn till gÀllande kreditgivning Àr att enligt teorin att bestÀmma företags framtida ÄterbetalningsförmÄga.

Bakgrund: I Sverige rÄder lagstadgad revisionsplikt för samtliga aktiebolag. En auktoriserad eller godkÀnd revisor ska granska bolagets Ärsredovisning, bokföring och förvaltning. För nÀrvarande pÄgÄr dock en debatt om hur revisionsplikten ska avskaffas för smÄ företag.Syfte: Studiens syfte Àr att förklara vilka faktorer som har betydelse för svenska smÄ företag vid val av revisor.AvgrÀnsningar: VÄr studie inriktas pÄ svenska aktiebolag som har mellan 10 och 49 anstÀllda.Metod: Vi har valt att genomföra en enkÀtstudie som riktar sig till VD:ar eller ekonomichefer pÄ 100 slumpmÀssigt utvalda företag. VÄra empiriska data har behandlats statistiskt i statistikprogrammen Minitab och SPSS.Slutsatser: Vi har kunnat pÄvisa fyra faktorer som har betydelse för svenska smÄ företag vid val av revisor, vilka överensstÀmmer med vad tidigare forskning har visat för börsnoterade företag. Faktorerna utgörs av: revisionskvalitet, tillhandahÄllande av ytterligare tjÀnster, specifik branschkÀnnedom och geografisk nÀrhet.

Revision i samtliga aktiebolag infördes dels för att ge Àgare bÀttre kontrollmöjligheter samt för att hjÀlpa till att bekÀmpa den ekonomiska brottsligheten. Revision innebÀr en trygghet för företagets intressenter dÄ de vet att informationen Àr granskad av oberoende part. Tidigare studier visar att smÄ företag ofta har sÀmre kvalitet pÄ redovisningen jÀmfört med stora. En förklaring till detta Àr att smÄ företag saknar internkontroll och kunskap om hur redovisningen skall upprÀttas. Brist pÄ internkontroll leder Àven till att dessa företag Àr speciellt kÀnsliga för fel och bedrÀgerier.

I detta arbete genomförs en investeringsanalys pÄ ett mindre aktiebolag med en ensam Àgare. Syftet med arbetet har varit att upprÀtta investeringskalkyler som skall kunna ligga till grund för ett investeringsbeslut för företaget inom det nÀrmaste Äret. Företaget som analysen har utförts Ät Àr Munktorps TrÀförÀdling AB. Detta företag inriktar sig pÄ vidareförÀdling av trÀvaror genom hyvling och mÄlning. I dagslÀget produceras restprodukterna kutterspÄn frÄn hyvling och restbitar frÄn exaktavkapning som dÀrefter sÀljs direkt vidare till en extern vidareförÀdlare.

År 2010 infördes en ny lag dĂ€r de smĂ„ aktiebolagen inte lĂ€ngre behöver anvĂ€nda sig av revision. Aktiebolagen kan avskaffa revision dĂ„ verksamheten inte fĂ„r överstiga tvĂ„ av dessa tre grĂ€nsvĂ€rden;1 - 3 anstĂ€lldaUnder 1,5 miljoner kronor i balansomslutningUnder 3 miljoner i nettoomsĂ€ttningSyftet med studien Ă€r att noga undersöka vilka faktorer som Ă€r avgörande nĂ€r smĂ„ aktiebolag vĂ€ljer att avskaffa eller behĂ„lla revision samt att försöka se tydliga mönster och motiv av vilka faktorer samt omstĂ€ndigheter som varit avgörande vid bolags beslut rörande fri revision. Tio bolag som valt att behĂ„lla revision och tio bolag som valt att avskaffa revision har intervjuats, tillsammans med tre revisionsbyrĂ„er. Jag har endast anvĂ€nt mig av primĂ€rdata. Mina primĂ€rdata Ă€r de kvalitativa intervjuerna med bolagsĂ€garna och revisionsbyrĂ„erna.För att besvara mitt syfte och problemformulering har jag valt att anvĂ€nda mig av kvalitativa intervjuer som metod.

Eftersom intressenter visat sig anvÀnda revisionsberÀttelsen som beslutsunderlag, kan en reaktion pÄ den orena revisionsberÀttelsen innebÀra en negativ följd för företaget. DÀrmed har vi undersökt hur det reviderade företagets organisatoriska outcomespÄverkas av den orena revisionsberÀttelsen. Vidare syftar Àven studien till att förklara hur vidtagna ÄtgÀrder begrÀnsar effekten av den orena revisionsberÀttelsen. Med utgÄngspunkt frÄn tidigare forskning och teori skapadesegna hypoteser. Hypoteserna menar att den orena revisionsberÀttelsen pÄverkar organisatoriska outcomes och att dessa effekter kan dÀmpas genom vidtagna ÄtgÀrder.För att realisera syftet genomfördes en dokumentstudie.

Syfte: Med start Är 2009 genomförde den svenska regeringen flera ÄtgÀrder för att minska de administrativa kostnaderna för företagen, varpÄ revisionsplikten för mindre aktiebolag upphörde. Finansieringen för de mindre företagen Àr en viktig frÄga för ekonomisk tillvÀxt i Sverige, och för att kunna utöka verksamheten krÀvs kapital. Det vanligaste i Sverige Àr att all expansion sker med lÄnade pengar. För dessa företag Àr det av yttersta vikt att kreditprövningen sker med stor aktsamhet för att undvika framtida förluster. Vi stÀller oss dÀrför frÄgande till hur den frivilliga revisionen pÄverkar företagets möjligheter till lÄn och i förlÀngningen den expansion som Àr viktig ur ett samhÀllsekonomiskt perspektiv.

År 1983 infördes kravet om lagstadgad revisionsplikt för samtliga aktiebolag i Sverige. Lagens huvudsakliga uppgift var att motverka ekonomisk brottslighet i smĂ„ aktiebolag. EU skiljer pĂ„ revision i smĂ„ och stora aktiebolag. Det Ă€r upp till varje medlemsstat om revisionsplikt skall finnas för de allra minsta företagen. Sverige har valt att inte göra nĂ„gra lĂ€ttnader Ă€n men i ett uttalande i december 2006 ges klara direktiv om att regeringen har en önskan att underlĂ€tta för smĂ„företagarna.

Idag finns krav pÄ att alla aktiebolag i Sverige, oavsett storlek, ska ha en kvalificerad revisor. Anledningen Àr i första hand för att bekÀmpa ekonomisk brottslighet. Svenskt NÀringsliv tillsammans med den borgerliga alliansen föreslÄr nu att kravet pÄ revisionsplikt för smÄ aktiebolag ska försvinna. Motivet anses vara att underlÀtta för de mindre aktiebolagen.Syftet med denna uppsats Àr dÀrför att undersöka vilka konsekvenser, med avseende pÄ kostnader, tid, kunskap och tillförlitlighet, ett avskaffande av revisionsplikten skulle innebÀra för smÄ företag, utifrÄn kreditgivares, revisorers och Skatteverkets agerande vid ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten.TillvÀgagÄngssÀttet har varit att genomföra intervjuer med tvÄ revisorer, tvÄ bankchefer samt en specialist pÄ Skatteverket. Dessa intervjupersoner utgör de intressenter som vi tror kommer ha störst pÄverkan pÄ företagen.Undersökningen visar att ett avskaffande av revisionsplikten skulle kunna innebÀra förenklingar för företagen med avseende pÄ t.ex.

Revision Àr en granskning av ett företag. I uppsatsen avser revision granskningen av företagets finansiella information. Revision var lagstadgat i Sverige för samtliga aktiebolag till 2010 dÄ revisionsplikten togs bort för smÄ aktiebolag. Det finns en rad olika Äsikter om vilka effekter avskaffandet fick. Studien har för avsikt att undersöka hur instÀllningen till revision hos fyra intressenter har Àndrats sedan avskaffandet av revisionsplikten.

Inom alla verksamheter och organisationer finns det idag nÄgon form av informationssystem. För att effektivisera, förÀndra och stödja verksamheten har allt fler företag valt att anskaffa ett standardsystem som hjÀlpmedel. TyvÀrr innebÀr detta Àven att ett antal problem kan uppstÄ. Ett av de mest kritiska problemen som bör försöka undvikas Àr utebliven anvÀndaracceptans. Syftet med detta arbete var att undersöka vilka insatser som bör vidtas i arbetet med att anskaffa ett standardsystem, för att förbÀttra anvÀndaracceptansen.