I denna uppsats undersöks huruvida ungdomar anser sig pÄverkas av sina förÀldrar nÀr de gör sina gymnasieval och dessutom om det finns nÄgra skillnader i denna eventuella pÄverkan beroende pÄ vid vilken skola eller vilken inriktning ungdomarna studerar vid. Undersökningen har gjorts med ungdomar som studerar vid Ärskurs tre vid tvÄ gymnasieskolor, en friskola samt en naturbruksskola. Den metod som anvÀndes var bÄde en kvalitativ en kvantitativ metod, detta i form av intervjuer och enkÀter, vilket innebÀr en metodtriangulering. Som teoretiskt perspektiv anvÀndes Pierre Bourdieus teorier om kapital, habitus och fÀlt för att se om det har nÄgon betydelse för hur ungdomar vÀljer, hur deras förÀldrar eventuellt pÄverkar dem och om det har nÄgon betydelse för eventuella skillnader som kan finnas mellan hur ungdomar vid olika skolor eller inriktningar vÀljer. Sedan finns Àven en förförstÄelse angÄende att det finns en skillnad i hur ungdomar har pÄverkats av sina förÀldrar beroende pÄ vid vilken skola eller inriktning de studerar.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka ensamkommande flyktingungdomars sociala nÀtverk i Sverige, samt vad de upplever kan försvÄra respektive frÀmja upprÀttande av sociala nÀtverk. I studien anvÀndes kvalitativ metod och semi-strukturerade intervjuer genomfördes med fem ensamkommande flyktingungdomar i Äldrarna 17-18. Under intervjuerna anvÀnde vi oss av visuell elicitering i form av en nÀtverkskarta. Det empiriska materialet analyserades med social nÀtverksteori, socialantropologisk nÀtverksteori, Robert Putnams distinktion i överbryggande respektive sammanbindande socialt kapital samt rasifieringsteori. Resultatet pekar pÄ att samtliga ungdomar i föreliggande undersökning har ett socialt nÀtverk i Sverige som de kan vÀnda sig till för sÄvÀl kÀnslomÀssigt som praktiskt stöd. Deras sociala nÀtverk bestÄr frÀmst av professionella vuxna samt ungdomar av samma etnicitet som dem sjÀlva, alternativt annan etnicitet Àn svensk.

Under början av 2000 ? talet har fondsparandet och antalet fonder ökat markant i Sverige. FrÄn början var det bara bankerna som erbjöd denna sparandeform i Sverige och i takt med att fonderna har blivit fler har ocksÄ antalet kapitalförvaltare blivit fler.Sverige Àr det land i vÀrlden dÀr flest sparar kapital i fonder och dÀrför fyller dessa kapitalförvaltare en vÀldigt viktig funktion i samhÀllet. Valet av fond och kapitalförvaltare blir vÀldigt viktigt dÄ det skiljer stort mellan fonders prestationer.Vi vill med denna studie undersöka om bankers fonder generellt sÀtt har presterat bÀttre Àn fonder förvaltade av fondbolag under femÄrsperioden 2003 ? 2007.

Den hÀr uppsatsen utgÄr ifrÄn Pierre Bourdieus teorier om intellektuella fÀlt för att se pÄ kulturdebatten i de stora dagstidningarna som medskapare av kulturens vÀrde. Analysen bygger pÄ en jÀmförelse med en undersökning som Donald Broady & Mikael Palme gjorde i början av Ättiotalet dÀr de betraktar litteraturkritiken i huvudstadstidningarna som ett intellektuellt fÀlt. De kommer dÀr fram till att litteratur ges vÀrde genom referenser till annan litteratur och att vÀrdet Àven skapas genom vilka kritiker som uttalar sig i olika frÄgor. PÄ samma vis ser den hÀr uppsatsen pÄ hur kulturen ges vÀrde i kulturdebatten. Analysen Àr begrÀnsad till att se pÄ kulturdebatten kring Nya Slussen och den efterföljande vÀnster-högerdebatten kring kulturen.

Syftet med denna undersökning har varit att ta reda pÄ hur skapandet pÄverkas av att arbeta med nÄgon annans koncept eller idé i den initiala idéfasen av slöjd- och skapandeprocessen, samt att finna inspiration till nya möjligheter i mitt eget kommande yrkesutövande. FrÄgestÀllningarna som legat till grund för arbetet har varit: Vilka kvaliteter uppfattar elever/studenter att de utvecklar genom att arbeta med nÄgon annans idé eller koncept? Hur pÄverkas skapandeprocessen av att arbeta med nÄgon annans idé? Hur kan jag didaktiskt koppla resultatet till mitt kommande yrke? I undersökningen stÀlldes enkÀtfrÄgor kopplade till syftet till gymnasiestudenter och högskolestudenter som arbetade inom tvÄ olika projekt med begrÀnsningar i inledningsfasen. Resultatet visade att begrÀnsningarna ledde till nya perspektiv pÄ skapandet och en lyhördhet inför andra. SÀttet att arbeta visade sig ocksÄ vara mer konkret Àn det sÀtt de vanligtvis arbetade pÄ.

Our purpose is to report on a few of the internal and external factors that influence a person to choose and dare to start his own company, instead of being employed. We would also like to get an insight on what is of strong importance when you establish a new company. This will be done with a theoretical and empirical study..

Utformningen av varumÀrken har traditionellt sÀtt bestÄtt av ett ord, en figur eller en kombination av de tvÄ. Idag finns istÀllet en ökad förfrÄgan frÄn företagens marknadsföringsavdelningar att arbeta med mer okonventionella varumÀrken sÄsom hologram, doft, ljud och liknande kÀnnetecken som pÄverkar sinnena hos konsumenterna. Eftersom dagens rÀttsliga reglering för att registrera ett varumÀrke krÀver en grafisk Ätergivning försvÄras registreringen av okonventionella varumÀrken. Uppsatsens syfte Àr dÀrför att analysera kravet pÄ grafisk Ätergivning med bakgrund av kommissionens förslag pÄ Àndring av definitionen av vad som kan utgöra ett registrerbart varumÀrke. Uppsatsen avser ocksÄ att utreda om gÀllande rÀtt utgör ett harmoniserat omrÄde pÄ EU-rÀttslig nivÄ sÄvÀl som internationellt. Det Àr idag möjligt att registrera ett okonventionellt varumÀrke om Ätergivningen uppfyller Sieckmannkriterierna.

Hur ÄterberÀttar man ett minne frÄn sin tidiga barndom? Vilken gestaltning ger publiken bÀst inblick i minnet och fÄr dem sjÀlva att tÀnka tillbaka pÄ deras egen barndom? Detta arbete utgÄr frÄn dessa frÄgestÀllningar och undersöktes genom en testgrupp som fick se det eget skapade material och sedan svarat pÄ en frÄgeenkÀt. Svaren ifrÄn enkÀten har sedan analyserats och resultaten redovisas i detalj i detta arbetes sista kapitel.För att kunna göra ett bildmaterial sÄ trovÀrdigt som möjligt för arbetets undersökningsgrupp att se pÄ sÄ utgick jag frÄn ett eget minne, mer specifikt, ett minne frÄn det Är jag och min familj bodde i Albanien. Jag var dÄ 5 Är gammal och dÀr gick jag lucia för första gÄngen. Det skapade materialet blev tvÄ filmer av samma minne, en utifrÄn mitt perspektiv, film X, och ett utifrÄn mina förÀldrars, film Y, och undersökningen kretsade kring vilken gestaltning som passar bÀst för frÄgestÀllningen.Arbetets hypotes Àr att den gestaltningen, som pÄ ett genomgÄende sÀtt visar att minnet Àr Àkta Àr den som vidare ska anvÀndas i liknande arbete.

Det hÀr arbetet kommer att utreda hur det kan gÄ till nÀr man bygger ett varumÀrke Ät bandet Projektet. Syftet med arbetet Àr att bygga upp och stÀrka vÄrt eget bands varumÀrke för att ge ettmer engagerat och intryck inför bÄde vÄr publik och branschfolk.Vi har med enkla medel gjort stora förÀndringar och definierat bandets personlighet..

De allra Àldsta i samhÀllet Àr mÀnniskor med lÄng livserfarenhet och med nÀstan ett helt liv bakom sig. Hur resten av deras liv kommer att gestalta sig beror mycket pÄ dem sjÀlva, deras anhöriga och pÄ samhÀllets insatser. Det Àr av största vikt att samhÀllet ger de insatser som gör att de allra Àldsta kÀnner sig ansvariga, sjÀlvstÀndiga och trygga.Syftet Àr att ta reda pÄ vad de allra Àldsta sjÀlva uppfattar Àr betydelsefullt för dem, nÀr det gÀller att bo kvar i sitt eget hem. Tio personer deltog i en kvalitativ intervjustudie.De allra flesta i vÄr studie vill fortsÀtta bo kvar i sitt hem och de kÀnner sig trygga, fria och tillfreds dÀr. De beskriver pÄ olika sÀtt hur de tar ansvar för sina liv och att de gör det de kan sjÀlva, med hjÀlp av teknik och hjÀlpmedel.

VÄr tid prÀglas av valmöjligheter, kunskap och reflexivitet dÀr mÀnniskans identitetsprocess tyck relatera till livsstilsplanering. Syftet för denna studie Àr att undersöka hur utvalda företag genom sina hemsidor uttrycker och presenterar en identitet kopplad till företaget. För att söka synliggöra min problemstÀllning Àr teoretiska utgÄngspunkter för denna studie Giddens (2002) teori om mÀnniskans reflexiva identitetsskapande samt Goffmans (2009) teori om presentation och idealisering. Det som studeras i denna studie Àr fyra olika företag som utgörs av Manpower, Poolia, Billabong samt Louis Vuitton och deras tillhörande hemsidor. De tvÄ förstnÀmnda företagen representerar tjÀnsteföretag och de tvÄ sistnÀmnda varuföretag.

Eftersom den offentliga sektorn blir mer och mer privatiserad vÀcktes vÄrt intresse för att studera entreprenörskap inom detta omrÄde. Genom att konkurrensutsÀtta olika delar inom den offentliga sektorn öppnar det upp för nya privata aktörer. Vi intresserade oss för vÄrdmarknaden och valde att titta pÄ sjukgymnaster vilket Àr en grupp som finns som privata aktörer i olika former pÄ denna marknad.Syftet med denna rapport Àr att fÄ en förstÄelse för hur det Àr att vara egen företagare inom sjukgymnastik samt beskriva egenskaper som Àr viktiga för privat praktiserande sjukgymnaster för att lyckas som företagare.Vi har intervjuat Ätta sjukgymnaster, varav sex Àr privat praktiserande med en sÄ kallad ersÀttningsetablering. Vi har Àven intervjuat en som har privat praktik men som valt att inte vara knuten till landstinget och en som tidigare varit privat praktiserande men som valt att sÀlja företaget och istÀllet arbeta kvar som verksamhetschef.NÄgra av de teorier som har anvÀnt oss av utifrÄn vÄrt resultat Àr Schumpeters entreprenörskapsteori, Johannisson som skriver om drivkrafter till att starta eget företag och Nilssons studie "Forskare som startar eget för att kommersialisera egen idé" som handlar om smÄ företagarens identitetsarbete. Vidare har vi anvÀnt oss av marknadsföringsteorier inom nÀtverk, word of mouth och diversifiering.Slutsatsen av studien Àr att respondenterna anser sin identitet som sjukgymnast vara starkare Àn den som företagare.

Fokus i denna antologi kommer att ligga pĂ„ individens engagemang inom fyra olika organisationer i en mellanstor stad i Sverige. Vi kommer att undersöka drivkraften bakom individernas engagemang. Ämnet för denna antologi har vi valt pĂ„ grund av att vi besitter en fascination för den drivkraft som engagerade individer tycks besitta. VĂ„ra gemensamma teoretiska utgĂ„ngspunkter rör identitetsprocesser och socialt kapital. För att samla empiri har vi anvĂ€nt oss av kvalitativa intervjuer samt observationer.

Tjejer/damer har i regel sÀmre ekonomiska förutsÀttningar i jÀmförelse med killar/herrar nÀr det gÀller idrott, nÄgot vi sjÀlva har upplevt dÄ vi har varit aktiva pÄ hög nivÄ en lÀngre tid. Angelica Lorsell berÀttade för oss om en företagsidé, som skulle kunna gynna elitidrottande tjejer. Idén gÄr ut pÄ att förmedla ett medlemskort, "Elitkortet", dÀr olika samarbetspartners erbjuder mÄlgruppsinriktade rabatter som skulle underlÀtta vardagen för elitidrottande tjejer. Angelica bad oss om synpunkter och hjÀlp för att lyckas genomföra denna affÀrsidé.VÄrt syfte med uppsatsen Àr att stÀlla drömmen om att starta företagsverksamheten Elitkortet mot vad som krÀvs av oss som företagare för att förverkliga detta, dröm stÀlls mot vardag.Litteraturen beskriver vissa personlighetsdrag som en entreprenör bör ha för att lyckas: prestationsbehov, riskbenÀgenhet och kontrollbehov. Att skriva ner sin affÀrsidé beskriver teorierna som viktigt för att lÀttare sÀtta upp mÄl att strÀva efter.

BAKGRUND Den hÀr studien fokuserar pÄ studenternas syn och uppfattningar av sjÀlvstÀndigt arbete i högskolestudier. Först ges en överblick över sjÀlva begreppen och vidare förs diskussioner om dess innebörd. DÀrefter beskrivs olika teorier som bas för sjÀlvstÀndigt agerande. Vidare redogörs vad lÀrostilarna djupinlÀrning och ytinlÀrning som kunskapssyn handlar om, och Àven den kognitiva processen enligt tidigare forskning. Studien handlar om hur motivation vÀcks till ett intresse att lÀra.