Bakgrund: Hopp är ett fenomen som är svårt att definiera. Hopp upplevs på olika sätt och i olika omfattningar av patienter med en dödlig sjukdom. Upplevelsen av hopp samspelar med upplevelsen av hopplöshet. Hopp är betydelsefullt för patienter i palliativ vård och kan ge patienter förmåga att uthärda lidandet och det betraktas som en inre resurs som är viktig för att uppnå livskvalitet. Syfte: Att studera patienters upplevelser av hopp i livets slutskede.

Övervikt är ett snabbt växande folkhälsoproblemen och för att personer med ett tvångsmässigt ätbeteende ska återfå hälsa krävs livsstilsförändringar. Motivation är viktig vid en livsstilsförändring och vårdgivaren har en viktig funktion när det gäller att hjälpa och stötta dessa människor i sitt tillfrisknande. Syftet med denna studie var att belysa upplevelsen av att bryta ett tvångsmässigt ätbeteende bland medlemmar i Overeaters Anonymous (OA). Sju personer med tvångsmässigt ätande och som regelbundet gick på OA-möten intervjuades och de transkriberade texterna analyserades utifrån en tematisk innehållsanalys. Resultatet beskriver hur motivationen till att bryta ett tvångsmässigt ätande väcks och stimuleras, men även hur den bibehålls eller bryts i en ständig föränderlig process i samspel med omgivningen.

Syftet med studien har varit att undersöka möjligheten att skapa en enkel modell att undersöka optimal hantering av avfall i Sverige. Den modellen skulle i så fall ingå som en del i ett regerings uppdrag om det är möjligt att sätta upp ett nationellt miljömål mot ökat effektivt användande av resursen som avfall utgör. Studien har utförts på uppdrag av Naturvårdsverket inom ramen för examensarbete inom civilingenjörsprogrammet i kemiteknik på KTH.Inledande genomfördes ett antal intervjuer för att skapa en god bild av hur avfalls Sverige ser ut och inom vilka områden det finns potential för optimering. Sedan studerades artiklar, böcker och rapporter samt en stor mängd statistik som tillhandahölls från Naturvårdsverket samt RVF undersöktes. En bild av hur modellen skulle behöva se ut togs fram.

Med detta examensarbete vill vi undersöka hur pojkar i gymnasieåldern använder sociala medier. Syftet med vårt arbete är att bidra med kunskap om deras användning av sociala medier, särskilt utifrån skolan. För att få svar på våra frågor har vi genomfört tio kvalitativa intervjuer med elever vid Samhällsprogrammet/medieinriktning och Individuella programmet. Elevernas svar och relevant litteratur utgör grunden för vårt examensarbete. Vi har kommit fram till att elevernas användning av sociala medier under skoldagen ser mycket olika ut och att detta beror främst på pojkarnas tillgång till it-teknik. I undersökningen har den ena skolans elever tillgång till egen dator genom ett så kallat en-till-en koncept, vilket gör att de är mer aktiva på nätet.

Frågeställning:Hur arbetar CreActive för att främja det sociala kapitalet? Hur kan CreActive främja det sociala kapitalet i en kreativ miljö? Hur underlättas mötet mellan människor på CreActive? Finns det förbättringsmöjligheter för att ytterligare främja det sociala kapitalet på CreActive?Syfte:Syftet med studien är att beskriva hur CreActive skapar nytta för sin omgivning. Det kommer även att undersökas kring hur mötet uppstår mellan människor på CreActive som ska främja det sociala kapitalet.Metod:Studien genomfördes med den kvalitativa metoden, eftersom den fångar upp detaljer och information av intervjupersonernas tolkning av verkligheten, det vill säga deras uppfattning, tankar och känslor. Det medför en inblick kring hur CreActive arbetar med mötet mellan människor, för att främja det sociala kapitalet. Empirin består av intervjuer med studenter och anställda.Slutsats:Det framgår att studenter inte känner till CreActive i den utsträckning som CreActive vill.

Litteraturstudiens syfte var att beskriva innebörden och konsekvenserna av närståendesdelaktighet i vården ur både närståendes och sjuksköterskors perspektiv, samt hurbekräftelse kan användas i sjuksköterskans yrkesutövande för att närstående ska kännadelaktighet. I bakgrunden beskrivs närstående kort ur ett historiskt perspektiv, därtillpresenteras teorier kring individers roller i samhället. Som omvårdnadsteoretisk bakgrundvaldes begreppen delaktighet och bekräftelse. Elva vetenskapliga artiklar, som på olika sättknyter an till litteraturstudiens syfte, granskades och analyserades induktivt. Resultatetvisar att de närstående ville bli inbjudna till delaktighet i vården av patienten.

I en ständigt föränderlig stadsmiljö händer det ofta att träd måste tas ner på grund av ombygg- nationer, trots att de egentligen har många år kvar att växa på platsen. Att ta ner uppvuxna träd i förtid är en förlorad investering, både ur ett ekonomiskt och ur ett estetiskt perspektiv. Men istället för att ta ner träden finns ibland förutsättningar att flytta dem och ge dem en ny växtplats. Syftet med arbetet, FLYTT AV TRÄD, är att väcka tankar och intresse kring ämnet trädflytt och visa på hur man i metoden kan finna lösningar på olika situationer. I en framarbetad arbetsbe- skrivning skildras hur en trädflytt går till med hänsyn till det enskilda trädets förutsättningar och redogör för det praktiska utförandet av flytten. För att sätta arbetets två huvudfrågor, varför och hur, i en kontext har tre exempel där trädflytt utförts under de senaste åren i Sverige beskrivits. Motiven bakom och omfattningen av de tre fallen skiljer sig åt och visar på metodens möjliga användningsområden. I diskussionsdelen tas bland annat potentialen i en samordningsmodell för flytt av träd upp. Träd i offentliga rum, som en gång drivits upp på plantskolor, borde vid ändrad markplanering utnyttjas som en resurs istället för att tas ner. En ny växtplats för trädet skulle kunna hittas, antingen inom projektet eller via en trädförmedling säljas vidare till ett annat projekt.

Fokus inom intensivvården har alltid legat på den svårt sjuke personen, men på senare tid har vårdpersonalen börjat se närstående som en integrerad del av omvårdnaden av den sjuke. Närstående har en stor betydelse i omvårdnadsarbetet kring patienten. Syftet med detta examensarbete var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av närståendes delaktighet i omvårdnaden till patienter på en intensivvårdsavdelning. I denna studie deltog åtta intensivvårdsjuksköterskor som intervjuades med semistrukturerade intervjuer. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera innehållet i texten.

Syftet är att beskriva vilken information angående personalens sjukfrånvaro som förekommer i kommunernas årsredovisningar samt att identifiera varför denna information redovisas eller inte redovisas. Vi har dessutom som syfte att undersöka vad den kommande lagändringen angående obligatorisk redovisning av sjukfrånvaro kommer att få för påverkan på kommunernas redovisning. För att uppfylla vårt syfte har vi har använt oss av en kombinationsmetod av en kvantitativ dokumentstudie av Skånes samtliga kommuners årsredovisningar och personliga intervjuer av mer kvalitativ art. Resultatet av vår undersökning visar att samtliga årsredovisningar som vi har undersökt har innehållit information om sjukfrånvaro. Att personalen anses vara kommunens viktigaste resurs samt att kommunerna i allmänhet anses vara öppna med information är säkert anledningar till att denna redovisning sker.

Många människor i alla åldrar insjuknar varje år i cancer. I Sverige insjuknar mer än 7000 personer i åldrarna 20-54 år. I denna åldersgrupp är det många som har barn. Dessa barn kan ha blandade upplevelser och reaktioner på sin förälders sjukdom, vilket kan vara av vikt för sjuksköterskan att känna till, för att kunna ge dessa barn ett bra stöd. Syfte: Syftet var att beskriva barns upplevelser och coping-mekanismer av att leva med en förälder som har cancer.

Hjärtinfarkt är ett av de största folkhälsoproblemen i Sverige. Nästan 37 000 personer insjuknade i akut hjärtinfarkt år 2006. Livet efter en hjärtinfarkt kan innebära stora förändringar för den drabbade. Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur patienter efter en genomgången hjärtinfarkt upplever att relationen och vardagen med partnern förändras. Litteraturstudien har en kvalitativ ansats.

I det här arbetet har jag studerat hur lärare i svenska för invandrare (sfi) arbetar med sina elever med bilder och kommunikation. Syftet med undersökningen har varit att bidra med kunskap om sfi-lärares val av bilder för att få igång muntlig kommunikation i studieväg 1. Jag har genomfört en enkätundersökning på nätet med 105 deltagande lärare.Resultatet av undersökningen visar att mer än hälften av lärarna använder bilder varje dag. Bildmaterialet lärarna använder sig av är igenkännbara färgfotografier som föreställer olika händelser. Lärarna använder sig av många olika typer av bilder och materialet är utformat på ett varierat sätt.

Undersökningen är baserad på kvalitativa intervjuer med fem pedagoger om deras arbete för elever i behov av särskilt stöd. Undersökningen gjordes på två grundskolor. Syftet var att bilda en uppfattning samt få en inblick i lärandesituationen för dessa elever utifrån pedagogers perspektiv. Vi undersökte pedagogernas insatser och resurser för att stötta elevers lärande och har även läst forskningslitteratur angående elever i behov av särskilt stöd. Viktiga faktorer för att stötta dessa elever är ett positivt förhållande mellan pedagog och elev, samarbetet mellan skola och hem, ordning och struktur i klassrummet och visuell- och auditiv förmåga.

Studenterna är en resurs för den högre utbildningens kvalitetsutveckling, men att studenterna får utrymme att framföra och diskutera nya idéer ingår inte alltid som en naturlig del i verksamheten. Möjligheterna att genomföra studierna framgångsrikt och påverka, är beroende av lärosätets förhållningssätt till studenterna och stöd under studiernas gång. Syftet med examensarbetet är att göra en kartläggning av studiemiljön för studenter på termin tre, avseende bemötande och graden av studentinflytande på lärarutbildningen vid Malmö Högskola. För att kunna kartlägga förhållanden i arbetsmiljön måste de olika kontexterna i studiemiljön lyftas fram och problematiseras. Därav måste undersökningen belysa såväl förhållanden under den verksamhetsförlagda som den högskoleförlagda tiden, lärarledd som icke lärarledd undervisning, relationer med föreläsare, examinatorer, mentorer, medstudenter och elever.

Apotekssektorn omreglerades 2009 och Apoteket AB miste genom detta ensamrätten till att sälja läkemedel. En ny konkurrens har för Apoteket AB bidragit till en förändrad situation som inneburit att nya krav ställts både på företaget och på dess personal.Denna studie syftar till att undersöka Apoteket ABs verksamhet, efter omregleringen av apotekssektorn, med fokus på företagets personalstyrning. Undersökningen riktar sig mot hur företaget vill att deras anställda ska arbeta för att attrahera och behålla kunder. Vidare har ändamålet varit att ta reda på företagets tillvägagångsätt för att implementera detta arbetssätt i verksamheten, samt att ta reda på hur de kontrollerar att det nya arbetssättet bibehålls. För att undersöka detta har datamaterial från sju intervjuer, tre av Apoteket ABs årsredovisningar samt tjugo rekryteringsannonser analyserats.Studiens teoretiska utgångspunkt är Hochschilds (1983) teori om emotional labor, vilken handlar om hur serviceinriktade organisationer använder sig av medarbetares känslor och emotioner som en resurs.