Inledning: Då språket är en grundläggande faktor i det psykoterapeutiska samtalet är det av intresse att få mer kunskap om dess betydelse.Syftet med studien var att undersöka upplevelsen av det verbala språkets betydelse i det psykoterapeutiska samtalet, detta framkom genom psykoterapeuternas syn på språkutveckling och eget språkanvändande, patienters språkutveckling och språkanvändande och svårigheter i psykoterapi.Metod: Studien använde en kvalitativ metod och intervjuade fem leg. psykoterapeuter med psykodynamisk inriktning.Resultatet visar att psykoterapeu-terna genomgående ser på det verbala språkanvändandet som något som har en rörelse i psykoterapeuternas användande av eget språk, utifrån teorier om patientens språkanvändande. Språkutvecklingen hos patienten anses härröra från både relationen vårdare-barn och i vilken social kontext som barnet vuxit upp. Patienter som innan psykoterapin haft svårigheter i språkanvändandet vilket försvårat deras livssituation, förbättrar sitt språkanvändande efter en fullföljd psykoterapi. Detta i sin tur resulterar i förändrade relationella och sociala färdigheter.Diskussion: Psyko-terapeuternas fokus var riktat mot patientens språkutveckling och språkanvändning och hur detta sedan påverkar hur psykoterapeuten använder sitt språk.

Syftet med studien var att sammanställa aktuell forskning gällande interventioner i natur och trädgård inom rehabilitering av personer med stressrelaterad ohälsa, samt beskriva värdet av dessa interventioner ur ett arbetsterapeutiskt perspektiv. Studiens syfte besvarades genom att göra en litteraturöversikt för att ge en sammanställning av aktuell forskning inom området. Datainsamling genomfördes genom sökningar i databaser och manuella sökningar. Elva artiklar valdes ut och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Ett teoretiskt raster, ValMO-modellen, användes som stöd för att besvara studiens syfte.

Övervikt hos barn och ungdomar är idag ett växande problem. Skolsköterskan möter i sitt hälsoarbete alla barn och ungdomar. Dagens skolhälsovård bygger på att förebygga hälsa genom att hjälpa och stödja till fortsatt och förbättrad hälsa. Detta sker idag till stor del på de individuella hälsobesök som erbjuds. De resurser som idag tilldelades barn och ungdomars preventiva hälsoutveckling är många gånger begränsad.

Syftet med denna studie var att genom granskning av litteratur undersöka vilka typer av arbetsterapeutiska interventioner som görs för barn med ADHD i åldern 5-12 år, samt effekten av dessa. En litteraturöversikt valdes som metod för att undersöka kunskapsläget inom ämnet ADHD. Litteratursökning genomfördes via databaser tillgängliga vid universitetsbiblioteket vid Luleå Tekniska universitet och sju artiklar valdes ut. Analysen visade att interventionerna riktade sig främst mot att stödja barnen med koncentration, stillasittande och stärka kognitiva svårigheter. Resultatet av denna rapport beskriver exempel på typer arbetsterapeutiska interventioner gjorda för barn med ADHD.

Syftet med litteraturöversikten var att sammanställa och beskriva arbetsterapeutiska interventioner och effekten av dessa inom arbetsrehabilitering. Datainsamling har utförts genom sökningar i vetenskapliga databaser. Urvalet gjordes utifrån fastställda inklusions- och exklusionskriterier. Artiklarna granskades och analyserades i enighet med Friberg (2012). Resultat av studien visade att arbetsterapeuterna inom arbetsrehabilitering använder sig av interventioner för att underlätta arbetsåtergång.

Syftet med denna studie var att genom en forskningsöversikt beskriva arbetsterapeutiska områden och interventioner för rehabilitering av personer med kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL), med klassifikationen av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF) som analys redskap. Artiklar söktes på databaserna Cinahl och PubMed. Genom datoriserad sökning har 14 artiklar valts ut. Artiklarna har analyserats genom kvalitativ innehållsanalys, och kodning har skett utifrån tre av ICF?s kategorier: aktivitet, delaktighet och omgivningsfaktorer/personfaktorer.

Syftet med studien var att beskriva erfarenheter av framgångsrika interventioner för deprimerade klienter ur ett arbetsterapeutiskt perspektiv. Undersökningsgruppen bestod av sju arbetsterapeuter med 4-20 års erfarenhet av att arbeta inom psykiatrisk verksamhet. Arbetsterapeuterna intervjuades med utgångspunkt från två frågeställningar rörande erfarenheter av framgångsrika interventioner. Det utskrivna materialet analyserades sedan utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Analys av data resulterade i tre kategorier: ett medvetet förhållningssätt till klienterna: en medveten anpassning av klienternas aktiviteter och ett medvetet val av klienternas aktiviteter.

Bakgrund: Arbetsfrånvaro och långtidssjukskrivningar på grund av arbetsrelaterad stress och psykisk ohälsa ökar. Dess effekter påverkar både individen, organisationen och samhället. Ett bra fungerande arbetsliv bidrar till folkhälsan både genom att minska den arbetsrelaterade ohälsan och de sociala skillnaderna i ohälsa.Syfte: Syftet var att beskriva effekter av interventioner vid arbetsrelaterad stress.Metod: Denna studie var en litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar granskades. Artiklarna analyserades, sammanfattades och delades in i tre teman. Resultaten beskrivs med hjälp av dessa tre teman.Reslutat: Vår studie visade att de vanligaste effekterna av interventioner vid arbetsrelaterad stress var förändringar i stressnivåer, ökad kunskap och förståelse för arbetsrelaterad stress samt ökat stöd, förändrade beteenden och attityder.

Syftet med den aktuella studien var att genom en forskningsöversikt beskriva arbetsterapeutiska interventioner vid sexuella aktivitetsproblem. Litteratursökningen genomfördes i databaser och genom manuell sökning. Tio artiklar uppfyllde inklusionskriterierna och analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys med ICF (International Classicfication of Functioning, Disability and Health) som analysredskap utifrån kategorierna: aktivitet, delaktighet och omgivningsfaktorer. Resultatet visade på möjliga arbetsterapeutiska interventioner vid sexuella aktivitetsproblem. Interventionerna kan bland annat innebära anpassning av den fysiska omgivningen, förslag på olika hjälpmedel eller alternativa tekniker för att underlätta genomförandet vid sexuella aktiviteter.

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av interventioner till närstående i vården av dementa personer i hemmet. En kvalitativ metod valdes med öppna intervjufrågor. Informanterna bestod av åtta arbetsterapeuter inom primärvården. Intervjuutskrifterna analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys och resulterade i fyra kategorier ?Att vara informationskälla?, ?Att möjliggöra aktivitet?, ?Att vara vägvisare? samt ?Att vara tillgängligt stöd?.

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av interventioner för klienter med depression. I studien deltog åtta legitimerade arbetsterapeuter, inom öppen och slutenvård, som hade erfarenhet av interventioner i arbetet med klienter som lider av depression. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med stöd av intervjuguide. Det insamlade materialet analyserades genom att använda en kvalitativ innehållsanalys och analysen resulterade i tre kategorier; strategier för att möjliggöra förändring, anpassning av aktivitet och grupp som terapeutiskt medel. I resultatet framkom vikten av att klienten fick lära sig nya strategier i syfte att lära sig känna igen risksituationer och påminnelsesignaler i miljön och på ett mer framgångsrikt sätt kunna hantera vardagen.

Examensarbetets syfte var att beskriva den aktuella forskningen kring vilka arbetsterapeutiska interventioner som används för barn med koncentrationssvårigheter vid skolaktiviteter. En litteraturstudie genomfördes för att få en aktuell överblick över vilken forskning och kunskap om arbetsterapeutiska interventioner som finns. Litteratursökningen genomfördes i digitala databaser och resultatet baserades på åtta vetenskapliga artiklar från åren 2007 till 2012. Resultatet beskriver arbetsterapeutiska interventioner för barn mellan fem och sexton år med och utan någon diagnos. Interventionerna bygger på olika teoretiska angreppssätt.

Syftet med litteraturöversikten är att beskriva interventioner med informations- och kommunikationsteknologiska hjälpmedel samt effekten av interventionerna för barn, ungdomar och unga vuxna 7-20 år. Insamling av data genomfördes genom en systematisk sökning i databaserna AMED, Chinal, PubMed och PSYKinfo via Luleå universitetsbibliotek med förbestämda sökord. Även en manuell sökning i referenslistorna genomfördes. Tio kvantitativa artiklar inkluderades i studien och bedömdes utifrån bevisvärde och kvalitetsgranskning. Inga av artiklarna var gjorda i Sverige.

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeutiska interventioner i syfte att främja delaktighet samt beskriva mätinstrument som används för att mäta delaktighet hos personer med traumatiska hjärnskador. Studiens syfte besvarades genom att göra en litteraturöversikt som beskriver kunskapsläget inom området. En litteratursökning genomfördes och de artiklar som hittades blev kritiskt granskade med hjälp av analysmallar. Resultatet från de sju valda artiklarna presenterades i två kategorier som beskriver interventioner och instrument som arbetsterapeuter använder för att främja delaktigheten. En kategori blev ?interventioner för att kompensera för nedsatt kognitiv förmåga? med två underkategorier ? använda hjälpmedel? och ?träna och lära nya strategier?, den andra kategorin blev ? Instrument för att mäta delaktighet?.

Syftet med denna litteraturöversikt var att sammanställa och beskriva arbetsterapeutiska interventioner och effekten av dessa för individer mellan 18-65 år med diagnosen reumatoid artrit. Datainsamlingen genomfördes i vetenskapliga databaser. Den insamlade datan analyserades och författaren använde arbetsterapeutiska praxismodeller som raster vid analys av de funna interventionerna. Resultatet presenterades i tre delar, interventioner, bedömningsinstrument samt effekten av genomförda interventioner. Resultatet av denna litteraturstudie visade att de vanligaste interventionerna som genomförs för individer med reumatoid artrit är kompensatoriska åtgärder och åtgärder som förbättrar kroppsfunktioner.