Att mötas i språket
Språket i det psykoterapeutiska samtalet
Inledning: Då språket är en grundläggande faktor i det psykoterapeutiska samtalet är det av intresse att få mer kunskap om dess betydelse.Syftet med studien var att undersöka upplevelsen av det verbala språkets betydelse i det psykoterapeutiska samtalet, detta framkom genom psykoterapeuternas syn på språkutveckling och eget språkanvändande, patienters språkutveckling och språkanvändande och svårigheter i psykoterapi.Metod: Studien använde en kvalitativ metod och intervjuade fem leg. psykoterapeuter med psykodynamisk inriktning.Resultatet visar att psykoterapeu-terna genomgående ser på det verbala språkanvändandet som något som har en rörelse i psykoterapeuternas användande av eget språk, utifrån teorier om patientens språkanvändande. Språkutvecklingen hos patienten anses härröra från både relationen vårdare-barn och i vilken social kontext som barnet vuxit upp. Patienter som innan psykoterapin haft svårigheter i språkanvändandet vilket försvårat deras livssituation, förbättrar sitt språkanvändande efter en fullföljd psykoterapi. Detta i sin tur resulterar i förändrade relationella och sociala färdigheter.Diskussion: Psyko-terapeuternas fokus var riktat mot patientens språkutveckling och språkanvändning och hur detta sedan påverkar hur psykoterapeuten använder sitt språk. Överlag funderade psykoterapeuternas väldigt lite över att sin egna språkutveckling och språkanvändning, kan påverka hur patienten använder språket. Resultatet påvisar således en ovana hos psykoterapeuterna att förstå och reflektera över sin egen del i språkanvändningen.