Bakgrund: trycksÄr Àr ett stort problem bland ryggmÀrgsskadade (SCI, spinal cord injury) personer och orsakar stort lidande. Studier har visat att SCI personer med trycksÄr upplever minskad livskvalitet samt att tillstÄndet hindrar dem att ÄterfÄ sjÀlvstÀndighet och normalitet efter SCI. De upplevde Àven att trycksÄr begrÀnsade dem i sociala sammanhang men ocksÄ att socialt stöd bidrog till minskat kÀnslomÀssigt lidande. Syfte: beskriva hur trycksÄr pÄverkar SCI personer i sociala sammanhang. Metod: studien var en litteraturstudie.

Sociala medier ?r en del av dagens ton?rskultur, d?r Instagram, Snapchat och TikTok ?r de popul?raste apparna bland barn och unga. Forskning visar att anv?ndandet av filter p? sociala medier genererar m?jligheter att (om)f?rhandla sin identitet samt att anv?ndandet kan leda till att unga utvecklar orealistiska kroppsideal. F?r att f? en ?verblick ?ver f?ltet g?rs en strukturerad forsknings?versikt.

Anva?ndandet av sociala medier har o?kat med ett inneha?ll inriktat mot tra?ning och ha?lsa, vilket har haft en inverkan pa? de kroppsideal som finns idag samt att det har visats ge en o?kad stress och a?ngest hos unga. Stra?van efter den perfekta kroppen har visats vara en bidragande faktor till utvecklandet av a?tsto?rningar. Ortorexi a?r en relativt ny typ av a?tsto?rning som har blivit en allt sto?rre trend i dagens samha?lle och inneba?r en stra?van efter den perfekta kroppen samt o?kad tra?ningsma?ngd.

Syftet med vĂ„r studie Ă€r att undersöka huruvida det gĂ„r att urskilja nĂ„gra generella villkor för konstruktiv konflikthantering. Utrymme ges ocksĂ„ Ă„t frĂ„gan om vilka Ă„terkommande mönster som kan finnas gĂ€llande psykologiska och relationella brister som försvĂ„rar konstruktiv konflikthantering och/eller stĂ€rker konfliktsituationer. Även frĂ„gan om lĂ€rande genom konflikterfarenheter berörs. Studien baserar sig pĂ„ Ă„tta stycken kvalitativa intervjuer med ett antal konsulter, en chef och nĂ„gra medarbetare. Studien har en hermeneutisk och induktiv ansats.

Bakgrund. Anorexia nervosa anses vara en multifaktoriell sjukdom dÀr psykologiska, sociala, kulturella och biologiska faktorer inverkar. En förvrÀngd kroppsuppfattning, rÀdsla att gÄ upp i vikt och en kroppsvikt mindre Àn 85 procent av den förvÀntade Àr bland annat karakteristiskt för Àtstörningen anorexia nervosa. Sjukdomen debuterar vanligen i tonÄren. Syfte.

Syftet har varit att undersöka och beskriva gymnasieelevers uppfattningar om dans i skolan samt om dessa prÀglas av sociala relationer och kulturella bakgrunder. Genom enkÀter med 108 elever och intervjuer med fem elever vid en gymnasieskola har vi samlat information. Undersökningarna Àr utförda hos elever med skilda och ofta knappa erfarenheter av dans i skolan. Resultaten har visat pÄ samband mellan deras uppfattningar och tidigare erfarenheter av dans. MÄnga upplevde dans som positivt men saknade en personlig relation till dans i skolan.

VÄrdcentraler har under de senaste 15 Ären anstÀllt kuratorer psykologer och psykoterapeuter som kan erbjuda samtalsbehandling. Vid utvÀrdering av samtalen visar resultaten friskare patienter som bidrar till lÀgre vÄrdkostnader. Biologiska, psykologiska och sociala funktionerna blir centrala i mötet med patienten och hur dessa funktioner pÄverkar beskrivningen av problemet men ocksÄ effekten utifrÄn funktionsnivÄ i relation till nÀrstÄende. VÄrdcentralen Àr första linjens vÄrdgivare frÄn mödra- till ÀldrevÄrd. DÄ förÀndring sker hos patienten pÄverkas helheten/nÀtverket.

Skolan skall enligt Skolverkets kursplaner strÀva efter att utveckla elevers fysiska, psykiska och sociala förmÄga samt inspirera till en aktiv fritid. Det Àr en viktig utgÄngspunkt eftersom forskning visat att inaktivitet i barn och ungdomsÄren till stor del pÄverkar hur fysiskt aktiv man blir som vuxen, vilket för med sig sÄvÀl fysiologiska som psykologiska effekter. Ett problem Àr att idrottsÀmnet aldrig har haft sÄ lite undervisningstid som nu i och med att skolans styrdokument Lpo94 började gÀlla. Den minskade tiden för idrottsundervisning kan tyckas mÀrklig, nÀr man idag ser en allt större ökning av kroniska sjukdomar hos yngre. För att frÀmja barns rörelsebehov startades Bunkefloprojektet vilket utvecklades till Bunkeflomodellen som flertalet skolor runt om i Sverige tillÀgnat sig.

Denna studie berör samspelet mellan lÀrare och elever och har ett sociokulturellt perspektiv. Syftet Àr att undersöka hur elever uppfattar den sociala relationens betydelse i individuell musikundervisning. Förhoppningen var att fÄ reda pÄ om det förekommer nÄgra skillnader i det vi, som blivande lÀrare, förestÀller oss Àr en givande och lÀrande relation och det eleverna sjÀlva upplever under lektionerna. Genom observationer och kvalitativa intervjuer har vi tagit del av Ätta elevers uppfattning av den sociala relationen mellan dem och deras lÀrare. Vi har frÄgat dem hur de upplever att den sociala relationen Àr och hur de önskar att den skulle kunna vara.

Vi har identifierat att forskningen gÀllande Facebook som intern kommunikationskanal Àr bristfÀllig. VÄr studie syftar dÀrför till att undersöka hur facebookgrupper anvÀnds som kommunikationskanal internt i organisationer och vilka förutsÀttningar sociala funktioner i intranÀt skapar. Vi har i vÄr studie anvÀnt oss av kvalitativa metoder i form av en informantintervju, 10 samtalsintervjuer med ledare och medarbetare pÄ tvÄ organisationer och en innehÄllsanalys av material frÄn en sluten facebookgrupp. VÄra resultat tyder pÄ att det finns mÄnga aspekter att ta hÀnsyn till om internkommunikationen sker pÄ Facebook, dÀribland sÀkerhetsaspekten av informationen som publiceras samt grÀnsdragningen mellan den privata rollen och yrkesrollen. Bland vÄra slutsatser finner vi att samtliga respondenter anser att möjligheterna för dialog och delaktighet för samtliga medlemmar i en organisation ökar nÀr kommunikationen sker internt pÄ Facebook.

Antalet sociala företag har ökat pÄ senare Är och att som företag kombinera en inkomstdrivande verksamhet med huvudsyftet att angripa ett samhÀllsproblem har dÀrmed blivit en allt vanligare företeelse. Med utgÄngspunkt ur tidigare forskning presenteras i denna uppsats en analysmodell som har för avsikt att beskriva den process som en social entreprenör genomgÄr dÄ denne identifierar en möjlighet till socialt entreprenörskap. Denna modell beskriver identifierandeprocessen i tre faser; Före identifierandet, Identifierande samt UtvÀrdering av en möjlighet till socialt entreprenörskap. De empiriska resultaten frÄn de intervjuer som genomförts med sex sociala entreprenörer visar att analysmodellen pÄ ett övergripande sÀtt beskriver identifierandeprocessen. Analysen visar Àven att marknaden, som tidigare inte diskuterats i stor utstrÀckning inom forskningslitteratur, kan utgöra en avgörande kÀlla för den sociala entreprenörens identifierande av en möjlighet till socialt entreprenörskap..

Syftet med detta arbete har varit att ta reda pÄ hur arbetet kring social trÀning ser ut i nÄgra fritidshem. Vilka arbetsmetoder och arbetssÀtt har de i verksamheterna? Jag syftar ocksÄ till att genom detta arbete utveckla mig sjÀlv som fritidspedagog inom detta omrÄde dÄ den sociala trÀningen pÄverkar eleverna i deras framtid. Jag genomförde strukturerade intervjuer med kvalitativa svarsalternativ och enkÀtfrÄgor, pedagogerna valdes ut efter att de skulle ha en fritidspedagogutbildning. Resultatet av detta arbete Àr att jag har fÄtt svar pÄ hur det ser ut i nÄgra fritidshem angÄende den sociala trÀningen.

Tidigare forskning har visat att implicita och explicita attityder formas och förÀndras oberoende av varandra, samt att allt fler politiker anvÀnder sig av sociala medier för att nÄ ut till sina vÀljare. Denna studie syftade till att undersöka hur deltagarnas implicita och explicita attityder, gentemot tvÄ fiktiva politiker, pÄverkas av traditionella och sociala medier. I studien anvÀndes en experimentell mellangruppsdesign dÀr deltagarna slumpmÀssigt fördelades till olika betingelser. Dessa bestod av positiva och negativa nyhetsitems frÄn dels traditionella dels sociala medier. I undersökningen, som genomfördes pÄ internet, deltog 126 personer. För att mÀta deltagarnas attitydförÀndringar anvÀndes dels ett Implicit Association Test (IAT), dels ett explicit frÄgeformulÀr.

Papperstidningarnas popularitet har sjunkit i takt med att webbens har ökat. NyhetsorganisationersÄsom tidningar har haft svÄrt för att anpassa sig till denna förÀndring och har historiskt sett anvÀntinternet som ett medium för envÀgskommunikation. De försöker nu slÄ sig in i sociala nÀtverk menutnyttjar inte kanalerna till sin fulla potential. Denna studie undersöker vilka nyttor lokaltidningar sermed Facebook och Twitter; tvÄ nÀtverk med samma karaktÀr men med olika anvÀndargrupper. Facebookbygger pÄ personliga relationer medan Twitter bygger pÄ nÀtverk av gemensamma intressen.En förstudie har genomförts för att undersöka utbredningen av tidningarnas anvÀndning av Facebookoch Twitter, och visar att de flesta anvÀnder dessa nÀtverk och att Facebook Àr vanligast.

De Àldre i den svenska befolkningen blir allt fler och allt Àldre. Forskning kring Àldres hÀlsa och de faktorer som tros pÄverkar denna blir dÀrför allt viktigare. En av de faktorer som tros pÄverka hÀlsan positivt, Àven i Àldre Äldrar, Àr sociala relationer. En djupare förstÄelse kring sambandet mellan olika typer av sociala relationer och olika aspekter av hÀlsa skulle göra det möjligt att lÀttare identifiera de grupper som riskerar att drabbas negativt hÀlsomÀssigt till följd av den sociala situationen, vilket i sin tur kommer att möjliggöra effektivare hÀlsofrÀmjande och sjukdomsförebyggande insatser. Syftet med den hÀr studien Àr att studera hur sambandet mellan olika typer av sociala relationer och utvalda aspekter av hÀlsa ser ut hos de allra Àldsta i den svenska befolkningen.