En undersökning syftad till att ge en bild av hur arbetsgivare anvÀnder sociala medier inom sin rekrytering och hur detta anvÀndande skulle kunna förbÀttras. Baserat pÄ en litteraturstudie samt en enkÀtundersökning gjord bland butiker i Visby centrum presenteras en prototyp över en webbaserad tjÀnst Àmnad för att underlÀtta rekryteringsprocessen genom att samla information om arbetssökande frÄn sociala nÀtverk. Informationen skulle sedan kunna anvÀndas som ett komplement till, exempelvis, en arbetsintervju..

Studiens syfte var att undersöka pedagogernas intentioner med anvÀndandet av taktil massage som pedagogisk inriktning i förskoleverksamheten, med mÄlet att identifiera och beskriva skilda uppfattningar vad gÀller effekterna av att anvÀnda taktil massage i förskoleverksamheten ur ett pedagogperspektiv.Studien har en fenomenografisk ansats, en ansats som innebÀr att forskaren undersöker mÀnniskors uppfattningar och variationer av ett fenomen. Datainsamlingen bestod av kvalitativa intervjuer med sex pedagoger som anvÀnt eller anvÀnder sig av taktil massage i förskoleverksamheten.Resultatet av studien visar att pedagogernas intentioner med att anvÀnda taktil massage kan hÀrröras till sociala-, fysiska, psykologiska- och kognitiva effekter. Effekter som respondenterna uppfattar med anvÀndandet av taktil massage.Slutsatsen lyder följande; att anvÀndandet av taktil massage medför att pedagogen som vÀljer metoden taktil massage stÀlls inför ett pedagogiskt dilemma vilket innebÀr att pedagogen mÄste vÀlja mellan vad som vÀger tyngst, ett vÀrdegrundsperspektiv eller ett didaktiskt perspektiv..

Bemanningsbranschen har under de senaste tjugo Ären expanderat kraftigt i Sverige och visar pÄ rekordhöga omsÀttningar, dÀr allt fler söker sig till branschen. Det har ocksÄ pÄ senare Är blivit allt vanligare med bemanningsföretag som specialiserar sig pÄ studenter eller invidiver med egen verksamhet, vilket ocksÄ Àr det som denna undersökning handlar om. Syftet med uppsatsen Àr att förstÄ bemanningskonsulternas uppfattningar om yrkesrollens fördelar och nackdelar, samt förstÄ vilken inverkan omfattningen av feedback, utbildning och utvecklingssamtal har för konsulternas kÀnsla av commitment, identifikation och tillhörandeskap gentemot kund- och bemanningsföretaget. Undersökningen bestÄr av en kvalitativ metod med kvantitativa inslag dÀr ansatsen Àr induktiv. Undersökningen innefattar semistrukturerade intervjuer med fem studerande bemanningskonsulter och en enkÀtundersökning som besvarats av 52 respondenter som alla uppfyller kraven för att medverka i undersökningen.Den teoretiska referensramen bestÄr av teorier som berör organisatorisk identifikation, commitment, psykologiska kontrakt, flexibilitet och makt.

En operationsavdelning Àr för de flesta en frÀmmande miljö som upplevs skrÀmmande. De som ska genomgÄ en operation kÀnner olika grader av Àngslan, oro och rÀdsla. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelser av vÄrdmiljön i samband med operation. Tio vetenskapliga artiklar frÄn Ären 1984?2001 som motsvarade syftet analyse- rades med kvalitativ innehÄllsanalys.

Ett ökat anvÀndande av sociala medier har möjliggjort en ny arena för HR-funktioner och deras arbete med HR-frÄgor. DÄ det idag finns ytterst lite forskning inom omrÄdet upplevde vi det intressant att studera hur sociala medier anvÀnds inom HR-funktioner samt eventuella egenskaper som pÄverkar arbete med olika HR-processer. Vi valde att konstruera en webbankÀt med syftet att kartlÀgga anvÀndandet och erfarenheter bland HR-funktioner. EnkÀten skickades ut till 113 HR-funktioner runt om i Sverige och vi erhöll 42 svar. Respondenternas samlade svar visade att ungefÀr lika mÄnga anvÀnde respektive anvÀnde inte sociala medier i sitt HR-arbete.

Bakgrund: Under senare tid har mediedebatten fokuserats kring olika dieters pÄverkan pÄ viktminskning och vÀlbefinnande. De moderna dieterna har debatterats av lÀkare, forskare och myndigheter, dÄ extrema lÄgkolhydratsdieter innehÄller alltför mycket fett vilket vissa menar kan leda till framtida folksjukdomar. Syfte: Syftet var att undersöka ett begrÀnsat antal dieters pÄverkan pÄ viktminskning och vÀlmÄende samt att belysa betydelsen av en helhetssyn pÄ vÄra kostvanor. Metod: Denna litteraturstudie Àr baserad pÄ fyra vetenskapliga artiklar som var relevanta och intressanta för syftet. Resultat: Samtliga av de artiklar som undersökte sambandet mellan olika dieter och vikt visade pÄ en tydlig viktminskning hos alla deltagare.

Missbruk av droger finns i alla samhÀllsklasser och förekommer bland personer i varierande Äldrar. Missbruk skapar bÄde sociala och medicinska skador för den som missbrukar, vilket gör att denna problematik Àr ett stort samhÀllsproblem. Arbetet baseras pÄ en teori om skapandet av social identitet samt genussystemet. Syftet med detta examensarbete Àr att, genom en litteraturstudie, belysa hur missbrukande kvinnors sociala identitet pÄverkas av den omedelbara sociala kontexten samt hur kvinnors sociala underordning i samhÀllet kan befÀsta ett destruktivt socialt identitetsskapande. FrÄgestÀllningarna var: Vad Àr huvuddragen i tidigare forskning vad gÀller missbrukade kvinnors sociala interaktioner och identitetsskapande? Hur kan missbrukande kvinnors sociala identitetsskapande tolkas ur ett socialpsykologiskt perspektiv och ett genusperspektiv? Metoden för att samla in data var litteratursökning via Scopus, PsycINFO, ProQuest och LuleÄ tekniska universitets egen databas Primo.

Vad gör en framgÄngsrik animerad karaktÀr? Homer Simpson, Svampbob Fyrkant och Eric Cartman kommer att analyseras och jÀmföras för att hitta vad som gör just dem sÄ populÀra. DÀrefter kommer de psykologiska aspekterna att granskas. Varför tilltalar dessa karaktÀrer mÀnniskor? Riktlinjer för hur man skapar en populÀr animerad karaktÀr kommer att utvecklas utifrÄn resultatet av utredningen..

Handledning anses idag vara av pÄtaglig vikt inom sociala yrken. Det anses kunna motverka djupgÄende psykologiska effekter som exempelvis utbrÀndhet hos yrkesutövaren. Det ses Àven som en kvalitetssÀkring till att korrekt arbetssÀtt anvÀnds och att fokus bibehÄlls till arbetsuppgiften. Denna studies syfte var att genom en grupp DBT terapeuters upplevelser dels kartlÀgga konsultationsteamets innebörd samt dess betydelse och de förutsÀttningar den ger terapeutens identitetsskapande process. Studien har utgjorts av en hermaneutisk empirisk fenomenologisk forskningsdesign och har via kvalitativa semistrukturerade intervjuer fokuserat pÄ att undersöka mening i varje utsaga.

Syftet med denna studie Àr att undersöka ensamkommande flyktingbarns upplevelser av de sociala relationer de har skapat i Sverige. Genom att studera olika aspekter av deras sociala relationer blev det möjligt att kontextualisera dessa i förhÄllande till studiens teman; sociala relationer/sociala band, integration och tillhörighet. Studien har utifrÄn tidigare forskning, relevanta teorier samt öppna intervjusamtal med Ätta pojkar, anvÀnt sig av en kvalitativ forskningsmetod. Resultaten visar att de sociala relationer som informanterna har skapat i Sverige har fungerat som ett socialt stöd och har bidragit till deras vÀlmÄende. Informanternas bristande sprÄkkunskaper var det största hindret för att söka sig utanför den egna etniska gruppen.

Uppsatsen avser belysa och utveckla förstÄelsen för de sociala och ekonomiska verksamhetsmotiv som existerar inom socialt entreprenöriella organisationer samt undersöka hur dessa motiv hanteras. Av denna anledning Àr det intressant att utgÄ frÄn ett mÄlkonfliktsperspektiv, varpÄ verksamhetens intressenter Àven beaktas eftersom de pÄverkar organisationen och dess mÄlsÀttningar. Studien pÄvisar att socialt entreprenöriella företag tvingas förhÄlla sig till flertalet sociala och icke-sociala verksamhetsmotiv som till viss del motverkar varandra och skapar mÄlkonflikter, och till viss del samexisterar genom synergier. Dessutom Àr sociala och ekonomiska motiv vanligen kontrÀra och orsakar begrÀnsningar i verksamhetsstrukturen, varpÄ mÄlkonflikter lÀttare uppstÄr. Det framgÄr att företagens lönsamhet och utvecklingsmöjligheter hÀmmas av de begrÀnsningar som de sociala motiven medför.

Syftet med detta arbete var att undersöka hur yrkesverksamma utbildade fritidspedagoger sÄg pÄ sin yrkesroll och sina arbetsuppgifter. Syftet var ocksÄ att ta reda pÄ varför de hade valt sitt yrke. För att söka svar pÄ detta gjorde jag kvalitativa forskningsintervjuer med sju personer som var utbildade fri-tidspedagoger, eller som har arbetat inom fritidshem i över 15 Ärs tid. Intervjuerna som tog mellan 15 och 40 minuter var utformade för att bland annat ge svar pÄ vad en fritidspedagog Àr och gör och om det var nÄgonting man ville Àndra vad gÀller sin yrkesroll. FrÄgorna skulle Àven ge svar pÄ om diskus-sion kring yrkesrollen hade förts i arbetslaget samt varför man hade valt yrket och om man var nöjd med sitt yrkesval.

Specialarbete, 7,5 hpSvenska sprÄket, fortsÀttningskurs 1203Vt 2013Handledare: Andreas Nord.

SammanfattningTitel: Ge ditt varumÀrke ett lyft! ? en studie om hur företag bygger och stÀrker sina varumÀrken i sociala medier.Författare: Emilia Sjögren och Sofie Tellram.Handledare: Navid Ghannad.NivÄ: Kandidatuppsats, marknadsföring (15hp), VT 2012.Nyckelord: Sociala medier, VarumÀrke, Kommunikation, Sociala nÀtverk, Bloggar.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att beskriva hur företag kommunicerar i sociala medier samt vad som Àr syftet med att kommunicera. Genom detta vill vi fÄ ökad kunskap och förstÄelse för hur företag kan bygga upp och stÀrka sina varumÀrken genom sociala medier.Metod: Uppsatsen har en kvalitativ metod med en deduktiv ansats i vilken tre fallföretag intervjuats. Företagen Àr kunniga inom sociala medier och arbetar aktivt med dessa.Teoretiskreferensram: Detta avsnitt inleds med traditionella kommunikationsteorier följt av kommunikation i sociala medier. Teoriavsnittet avslutas med övergripande teori om varumÀrken.Empirisk studie: I denna del presenteras de intervjuer som genomförts med tre fallföretag.Slutsats: Uppsatsens slutsats Àr att företag bygger och stÀrker sina varumÀrken i sociala medier genom olika aktiviteter och utifrÄn vad som Àr företagets syfte med kommunikationen vÀljer de socialt media..

Den sociala pÄverkan som företag har pÄ sin omgivning har blivit mer och mer uppmÀrksammad av samhÀllet. Intressenterna Àr idag medvetna om vilket socialt ansvar företagen tar och de har högre förvÀntningar pÄ vad företagen bör ta ansvar för. Problematiken ligger i sjÀlva utförandet av redovisningen av det sociala ansvaret. Det omfattar nÀmligen mÄnga olika aspekter vilket kan medföra svÄrigheter för företagen att redovisa sitt sociala ansvar. Intressenterna har fÄtt en betydande roll vid redovisningen av det sociala ansvaret varför det Àr viktigt att företagen tillgodoser intressenternas förvÀntningar.