Studien syftade till att undersöka skillnader i det psykiska välbefinnandet mellan brottsoffer utsatta för misshandel respektive inbrott i sina hem och hur en negativ respektive positiv upplevelse av mötet med polis och åklagare relaterade till psykiskt välbefinnande.En grupp bestående av 83 män och kvinnor besvarade en enkät, och en faktoranayls fann att deltagarnas upplevelser av polis och åklagare präglats av antingen humanism eller dominans. Kvinnor utsatta för misshandel relaterade på ett signifikant sätt till sämre psykiskt välbefinnande än män och kvinnor utsatta för inbrott i sina hem. De misshandlade kvinnorna trängde också i större utsträckning undan upplevelserna av brottet och upplevde oftare återkommande obehagliga minnen av händelsen. Studien fann även signifikanta skillnader i psykiskt välbefinnande hos deltagare som upplevt polisförhören som humana, vilket pekar på att förhörsledare som uppträder på humanitärt sätt kan bidra positivt till brottsoffrets psykiska välbefinnandet..

Hälsofrämjande insatser för barn och ungas psykiska hälsa under barndomstiden har en stor betydelse då grunden för den framtida hälsan sätts i ungdomsåren. Syftet med studien var att undersöka hur det hälsofrämjande arbetet beskrivits i riktlinjer och handlingsplaner i några av Sveriges största kommuner med fokus på inriktningen i dokumenten för barns och ungas psykiska hälsa. Studien genomfördes som en induktiv kvalitativ dokumentstudie av innehållet i kommunala offentliga dokument, där beskrivning av hälsofrämjande insatser för barns och ungas psykiska hälsa undersöktes. Studien visade att samtliga kommuner påtalar samverkansarbete mellan olika verksamheter som viktigt i det hälsofrämjande arbetet för barn och unga samtidigt som kommunen har ansvar att främja barns och ungas hälsa i samband med lärande, kvalité på undervisning, se till enskilda behov, ge insatser för att trygga uppväxten och att följa barns och ungas rättigheter. Slutsatsen av studien var att det hälsofrämjande begreppet sällan eller aldrig nämndes i de kommunala dokumenten.

Växande samhällskrav gör att unga kvinnor mår allt sämre. Psykiska problem är dubbelt så vanligt bland unga kvinnor jämfört med unga män visar allt fler rapporter. Den psykiska ohälsan bland barn och ungdomar har ökat markant sedan 1990-talet. Det är framför allt flickor och unga kvinnor som mår dåligt.Forskningen har visat att nära hälften av flickorna på högstadiet och gymnasiet ärdrabbade av stressrelaterade psykosomatiska besvär som magont, huvudvärk eller sömnproblem. Syftet med denna studie är att beskriva och analysera unga elevers psykiska hälsa vid ett specifikt gymnasieprogram, vid en specifik gymnasieskola.För ändamålet användes en kvantitativ metod med deskriptiv inriktning.

Syftet med studien var att belysa skolsköterskors uppfattning om orsaker till elevers psykiska ohälsa samt vilka resurser skolsköterskor har för att bemöta psykisk ohälsa hos barn och ungdomar. Studien genomfördes som en intervjustudie med beskrivande design vid grundskolor i Mellansverige. Sex skolsköterskor valdes ut utifrån geografisk spridning och typ av skola (fristående eller kommunal) för en semistrukturerad intervju. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom nio kategorier: Skolsköterskornas uppfattning var att de vanligaste orsakerna till barns psykiska ohälsa är relaterade till kategorierna hemförhållanden, neuropsykiatriska problem och inlärningssvårigheter hos barnen, brister i kontakten med BUP, prestationskrav att leva upp till, mobbing, konflikter och egna funderingar.

Introduktion: Arbetsrelaterade besvär orsakade av stress och psykiska påfrestningar är vanligt förekommande. Arbetsplatsen är en miljö där människor spenderar en stor del av sin dag och är därför en betydande arena för hälsofrämjande arbete. Syfte: Syftet med studien var att beskriva faktorer i den psykosociala arbetsmiljön som påverkar anställdas psykiska hälsa. Metod: Metoden som användes i föreliggande studie var litteraturstudie. Databassökningen gjordes i databaserna PsycInfo och Academic Search Elite. Resultatet innefattar 8 vetenskapliga artiklar.

?Man skulle ju inte få för sig att söka upp någon som kan hjälpa en med psyket för då har man ju något fel på huvudet?Det anses inte vara lika viktigt att lägga fokus på den psykiska rehabiliteringen under än skada i jämförelse med den fysiska återhämtningen. Trots att många som blir skadade upplever att den psykiska påfrestningen är den som ger störst effekt på individen. Syftet med studien är att undersöka och analysera vilka psykiskt upplevda känslomässiga effekter en fysisk skada kan medföra och hur den skadade i så fall ansåg sig vilja ha hjälp med att hantera dessa känslor.Resultatet av studien visar på att respondenterna upplevde liknande känslor under respektives rehabiliteringsprocess samt att majoriteten av de tillfrågade önskade att de fått hjälp av en psykolog eller mental tränare under denna tid för att underlätta återgången till idrotten. Det som även framkom i resultatet var betydelsen av hur mycket tränaren involverade sig väl under rehabiliteringen. .

Efter en cervixcancer blir livet aldrig riktigt det samma. Sjuksköterskor är i en unik position för att hjälpa kvinnorna med anpassningen till de förändringar som sjukdomen drar med sig. Syftet med denna studie är att belysa kvinnors upplevda fysiska och psykiska förändring efter cervixcancer och sjuksköterskans roll i arbetet med dessa kvinnor. Metoden är en litteraturstudie baserad på elva veten¬skapliga artiklar. Analysen resulterade i fem teman: sexuella aspekter, fysiska problem, psykiska besvär, sociala aspekter och sjuksköterskans roll.

Syftet med min underso?kning har varit att o?ka fo?rsta?elsen och kunskapen kring barnro?sten och dess begra?nsade ro?stomfa?ng genom att kartla?gga de la?romedel, besta?ende av utgivna barnmusikmaterial, som anva?nds pa? ett urval fo?rskolor. Utifra?n barnro?stens fo?rutsa?ttningar har jag ba?de o?versiktligt och mer inga?ende studerat musikexempel fra?n barnskivor och dess anpassning till barnens eget ro?stla?ge. Fo?rskolor har via webbenka?t medverkat och angivit de skivor som de sja?lva anva?nder sig av.

Bakgrund: Att leva med HIV som är en obotlig virus sjukdom orsakar inte bara ett fysiskt utan även ett psykiskt lidande hos den smittade. HIV är en samhällsfarlig och global sjukdom som innebär livslång medicinsk behandling. HIV är belagt med skuld och fördomar på grund av okunskap och rädsla. Det är känslomässigt svårt för den HIV-smittade att berätta om sin diagnos. Syfte: Syftet med studien ar att belysa det psykiska lidandet hos en person med HIV.

Bakgrund: Den psykiska ohälsan har under de senaste åren blivit ett alltmer växande folkhälsoproblem. De som löper störst risk att drabbas av psykisk ohälsa är kvinnor, yngre, utlandsfödda samt ekonomiskt utsatta i kombination med ett svagt socialt kapital. I arbetslivet har även den psykiska ohälsan kommit att bli allt mer vanligare de senaste decennierna. Konsekvenserna av att arbeta oregelbundna arbetstider kan leda till depression, ängslan, sömnproblem, stress och problem med kost och motion. Syfte: Att undersöka den psykiska hälsan bland anställda som arbetar med oregelbundna arbetstider samt att hitta riskfaktorer som påverkar den psykiska hälsan negativt. Metod: Artikelsökningen gjordes i databaserna PubMed Central och PsycInfo. Med hjälp av ett bedömningsprotokoll gjordes kvalitetsgranskning av artiklarna. Resultat: Även fast depression och ängslan förekom bland anställda som arbetar med oregelbundna arbetstider var det mer vanligt förekommande att sömn var den största faktorn till psykisk ohälsa.

Min studie handlar om bemötande av psykiskt funktionshinder. Syftet med min uppsats är att beskriva och belysa hur bemötandet av människor med psykiska funktionshinder/funktionsnedsättningar kan gestalta sig. Genom min undersökning hoppas jag kunna bidra med kunskap om situationen för människor med psykiska funktionshinder i syfte att öka förståelsen i bemötandet av personer med psykiska funktionshinder. I min studie använde jag mig av kvalitativ metod för jag ansåg att det var bäst för min uppsats. Jag intervjuade tre personer, två personer som arbetar på ett boende för psykiskt funktionshinder.

SammanfattningSyftet med föreliggande systematiska litteraturstudie var att undersöka om ingreppet total abdominal hysterektomi (TAH) påverkade kvinnors sexualitet. Ett andra syfte var att granska huruvida kvinnors psykiska välmående förändrades efter operationen. För att klarlägga problemen insamlades artiklar via databaserna Blackwell Synergy, CINAHL, Elin och Pubmed. Sammanlagt 18 artiklar bedömdes med granskningsmodeller utarbetade efter bedömningsmallar av Forsberg och Wengström (2003) för artiklar med kvantitativ respektive kvalitativ ansats. Inalles 13 artiklar bedömdes såsom godkända (G) och 5 artiklar såsom väl godkända (VG).

Syftet med denna studie var att unders?ka n?gra f?rskoll?rares beskrivningar av vilka barn de anser vara i behov av s?rskilt st?d samt hur f?rskoll?rare beskriver att det s?rskilda st?det ska utformas f?r att tillgodose barns varierande behov och f?ruts?ttningar. Dessutom unders?ks hur f?rskoll?rare resonerar kring sitt arbete med att skapa en inkluderande verksamhet. De fr?gest?llningar som studien syftade till att besvara var; Hur beskriver f?rskoll?rarna begreppet barn i behov av s?rskilt st?d? Hur beskriver f?rskoll?rarna deras arbete med att utforma och anpassa l?rmilj?erna f?r barn i behov av s?rskilt st?d? Hur resonerar f?rskoll?rarna kring inkludering i f?rskolan? Studien grundar sig i en kvalitativ ansats med intervju som metod f?r att samla in data material.

Den som utsatts för en miljöskada skall inneha möjligheten till att erhålla full kompensation i form av skadestånd för den skada denne har lidit av skadevållaren. Detta bör ses som en huvudprincip inom skadeståndsrätten vilken således även torde gälla vid miljöskadestånd. Det föreligger dock ett antal problematiska och svårtillämpade regler inom miljörätten vilka göra det svårt för den skadelidande att få ut skadestånd. Denna avhandling har i synnerhet berört den problematik som föreligger vid åberopande av estetiska och psykiska immissioner. De problem- och avvägningsområden som väsentligen har avhandlats i denna framställning är orts- och allmänvanlig störning, dithörande skälighetsbedömning samt preskription vid miljöskador.

År 1995 genomfördes psykiatrireformen och dess syfte var att förbättra livssituationen för personer med psykiska funktionsnedsättningar. Kommunerna har ansvaret för bland annat boende och sysselsättning och stödformerna ska anpassas och därtill även utformas efter den enskildes behov så att brukarna ska kunna bli så självständiga som möjligt. Personer med psykiska funktionsnedsättningar kan vara i stort behov av att få mening i sin tillvaro, vilket för personalen är en stor utmaning att arbeta för. Syftet med studien var att, med fokus på personalens (inom socialtjänsten) upplevelser, belysa hur de arbetar för att skapa meningsfull sysselsättning för personer med psykiska funktionsnedsättningar. I studien används en kvalitativ datainsamlingsmetod i form av personliga intervjuer.