Background: Pet therapy has existed as a concept since 1964 when the American child psychologist Boris Levinson coined the term. Nowadays Animal Assisted Activity (AAA) and Animal Assisted Therapy (AAT) are both recognized concepts, and with progressed research the science of pet therapy increases.Purpose: To summate the most recent science in pet therapy (therapy dog) research with focus on physical, psychical, and social effects.Methods: Literature study/review with descriptive design, research on 21 articles published from year 2003 and onward. Articles used in the study were chosen through beforehand decided criteria, subject to quality rating, and summated in an overview. The main results were summated and presented in similarities and differences.Results: The main result of the summation was that important results could be measured in each of the three fields of research. Physical/physiological effects: pain relief, differentiated results on vital signs, and increased activity.

Bakgrund: I Sverige finns tre hjÀrttransplantationsenheter, dit patienter med svÄr hjÀrtsvikt remitteras för hjÀrttransplantationsutredning. Gemensamt för patienterna ar deras livshotandetillstÄnd. NÀr den medicinska behandlingen inte lÀngre har effekt Àr en hjÀrttransplantationden enda möjligheten till fortsatt liv. Under transplantationsutredningen penetreras patienternas fysiska och psykiska tillstÄnd. För de flesta patienter Àr transplantationsutredningen och acceptansen for hjÀrttransplantation förenad med stress, oro och Ängest.

Underso?kningen baseras pa? fra?gorna, ?Hur kan pedagogik avsedd fo?r ma?nniskor med diagnosen ADHD se ut idag?? och ?Hur kan en undervisningsmetod som a?r utvecklad genom ett designpedagogiskt perspektiv och avsedd fo?r ma?nniskor med diagnosen ADHD se ut??Syftet a?r att ur ett designpedagogiskt perspektiv underso?ka hur pedagogiska metoder fo?r ma?nniskor med ADHD diagnos ser ut samt att analysera dessa utifra?n en diskursanalysinspirerad metod. Underso?kningen anva?nder begreppet ADHD- pedagogik som samlingsbena?mning fo?r pedagogik avsedd fo?r ma?nniskor med diagnosen ADHD.Jag har anva?nt mig av en diskursinspirerad metod fo?r att analysera olika former av pedagogiskt material avsedda fo?r ma?nniskor med diagnosen ADHD. Analysen resulterade i tre diskurser som jag kallar bilder om, fo?r och av ADHD.Under arbetets ga?ng har jag letat efter ma?nniskor med diagnosen ADHD fo?r att tillsammans utveckla pedagogiska metoder.

Bristf?llig arbetsmarknadsintegration ?r ett samh?llsfenomen som drabbar b?de individerna och samh?llet. Syftet med denna studie har varit att belysa utomeuropeiska individers upplevelser p? den svenska arbetsmarknaden. Studien vill belysa b?de m?jligheter och hinder som dessa individer m?ter n?r det g?ller att f? tilltr?de till f?rv?rvslivet.

I Sverige finns en det en brist pa? kockar. Stja?rnkro?gare och branschfo?retra?dare uttalar sig om att det a?r sva?rt att finna ?bra personal? och att restaurangutbildningarna inte ligger i fas med deras krav. Arbetsfo?rmedlingen har i sin rapport Var finns jobben? (2014a) beskrivit kock som ett paradoxyrke, att det ra?der ho?g arbetslo?shet samtidigt som det a?r brist pa? arbetskraft.

VÀxjö kommun ingick Är 1998-2000 i ett projekt för att tydliggöra roller och grÀnsdragningar mellan frivilligorganisationer och kommunen. Detta utmynnade i ett kommunfullmÀktige-beslut om att inrÀtta en frivilligcentral som blev en VolontÀrbyrÄ 2006. Det övergripande syftet med vÄr uppsats Àr att analysera olika aktörers syn pÄ roller och grÀnsdragningar mellan frivilliga insatser och offentlig verksamhet. VÄra frÄgestÀllningar handlar om hur olika aktörer nu uppfattar frivilligorganisationernas roller i förhÄllande till kommunen och hur grÀns-dragningen hanteras.Vi har gjort en kvalitativ hermeneutisk studie med abduktiv ansats eftersom vi utgÄr frÄn empiriska data men samtidigt tolkar och analyserar utifrÄn teori och tidigare forskning om frivilligorganisationers roller och grÀnsdragning. Vi utgÄr frÄn Erik Blennbergers roll-kategorisering: avantgarde, komplement, alternativ och ersÀttare.

Syftet med denna studie var att undersöka hur djur, med fokus pÄ hundar, anvÀnds som hjÀlpmedel i behandlingsarbete samt vilka effekter anvÀndningen av hundar anses ha. Vi fördjupade oss i de metoder som finns med djur som hjÀlpmedel samt studerade ett exempel pÄ ett behandlingshem dÀr hundar anvÀnds i vÄrd- och terapisyfte. Genom en litteraturstudie och en kvalitativ intervjuundersökning har vi fÄtt svar pÄ följande frÄgestÀllningar: Hur kan hundar anvÀndas som hjÀlpmedel i behandlingsarbete och vilka arbetsmetoder finns? Vilka fysiska och psykiska effekter kan anvÀndningen av hundar som ett hjÀlpmedel i vÄrd- och terapisyfte ha? Vad gör en hund till en bra vÄrd- och terapihund? Hur anvÀnds hundar pÄ en missbruksinstitution för Àldre mÀn? Resultatet pekar pÄ att hundar kan anvÀndas i vÄrd- och terapisyfte genom anvÀndning av de metoder som finns, det vill sÀga Animal-Assisted Activity, Animal-Assisted Therapy samt Animal-Assisted Therapy in Counseling. Vad som gör en hund till en bra vÄrd- och terapihund Àr att den trÀnas pÄ adekvat sÀtt, har ett bra temperament samt har en hundförare som ser till klientens och hundens bÀsta.

Den psykiska ohÀlsan bland barn och ungdomar ökar och det finns evidens för att flera sjukgymnastiska behandlingsmetoder hjÀlper vid psykiska tillstÄnd. Flera behandlingar Àr etablerade inom vuxenpsykiatrin men verkar inte nÄtt ut till barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) i samma utstrÀckning. Syftet med studien var att undersöka vilka behandlingsmetoder som sjukgymnaster inom BUP i Sverige anvÀnder sig av. Syftet var ocksÄ att fÄ en bild av hur sjukgymnaster upplever att de anvÀnds som resurs inom barn och ungdomspsykiatrin. En webbenkÀt skickades ut till 15 sjukgymnaster som var verksamma inom BUP.

TelefonrÄdgivning via en sjuksköterska har funnits Ànda sedan 1930-talet men det Àr först de senaste Ären som denna kompetens har erkÀnts som en egen specialitet. Inom vÄrden sker allt fler möten mellan vÄrdgivare och vÄrdsökande via telefonen vilket leder till att allt högre krav stÀlls pÄ sjuksköterskans yrkeskunnighet. Studiens syfte var att beskriva vad sjuksköterskor upplever vid telefonrÄdgivning till personer med psykiska problem. Metoden som anvÀnts i denna litteraturstudie var kvalitativ innehÄllsanalys med manifest och latent ansats. Resultatet baseras pÄ 10 vetenskapliga artiklar dÀr fyra kategorier framkom: trygghet, utsatthet, ett kÀnsligt öra samt meningsfullhet.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien var att fÄ en djup förstÄelse för en whiplashskadad individs livssituation, belysa dennes upplevelse av sin nuvarande hÀlsorelaterade livskvalitet samt hur denna tedde sig i jÀmförelse med andra whiplashskadade. De anvÀnda frÄgestÀllningarna belyste de fysiska, psykiska, sociala och ekonomiska aspekter samt dessas pÄverkan pÄ den hÀlsorelaterade livskvaliteten hos respondenten.MetodUtifrÄn studiens syfte valdes en fallstudie som metod. Studien genomfördes pÄ en respondent med en djupintervju som undersökningsmetod. I redovisningen av resultaten samt i den sammanfattande diskussionen har frÄgestÀllningarna besvarats med hjÀlp av citat samt relaterats till andra individers upplevelse av deras hÀlsorelaterade livskvalitet.ResultatDe skador som respondenten Ädrog hos sig vid olyckstillfÀllet har resulterat i nedsatt hÀlsorelaterad livskvalitet. De fysiska besvÀren, speciellt smÀrtan, pÄverkar hennes psykiska vÀlmÄende negativt.

MÄnga musiker drabbas av skador pÄ grund av sitt spelande, och mÄnga redan under sin utbildningstid. Skulle man som lÀrare, genom att tÀnka skadeförebyggande redan frÄn början, kunna undvika att ens elever i framtiden drabbas av skador? Mitt syfte med det hÀr arbetet var att ta reda pÄ hur tre lÀrare ser pÄ att införa skadeförebyggande ÄtgÀrder pÄ nybörjarnivÄ och hur man skulle kunna göra för att införa det. Eftersom jag sjÀlv ska bli tvÀrflöjtslÀrare inriktade jag mig pÄ just tvÀrflöjtslÀrare, men det mesta som sÀgs Àr allmÀnt och kan appliceras pÄ vilket instrument som helst. Att tÀnka skadeförebyggande eller ergonomiskt handlar inte bara om det fysiska utan en stor del Àr psykiskt dÀrför inriktades en stor del av arbetet till att handla om psykiska och psykosociala frÄgor.

Syftet ?r att utforska matematikgruppens gemensamma kunskapsproduktion och holistiska f?rst?else f?r kunskapsomr?det ?sexualitet, samtycke och relationer? som en integrerad del av matematikundervisningen. Den syftar vidare till att bidra med att belysa villkoren f?r matematikgruppens kunskapsproduktion och bepr?vande av erfarenheter genom kommunikativa och demokratiska arenor. Resultatet visar att matematikgruppen utvecklar en f?rst?else f?r kunskapsomr?det som ett demokratiskt och relationellt f?rh?llningss?tt, tillsammans med ett normmedvetet inneh?ll.

En stor del (uppskattningsvis 30%) av primÀrvÄrdens patienter lider av psykisk ohÀlsa. Genom införandet av Rehabgarantin garanteras personer med Ängest och depression evidensbaserad samtalsbehandling bland annat i form av kognitiv beteendeterapi. En enkÀtundersökning visar att behandlare inom primÀrvÄrden i JÀmtland ger en behandling som influeras av andra terapeutiska inriktningar tillsammans med KBT och att de anser att KBT i sig Àr en alltför begrÀnsad metod för att möta behoven hos primÀrvÄrdens patienter. EnkÀtundersökning visar ocksÄ att man anser att rehabgarantin frÀmjar samsyn och teamarbete samt att den höjer statusen för samtalsbehandling i jÀmförelse med andra behandlingsmetoder. NÀr det gÀller kostnadseffektivitet ser man bÄde fördelar och nackdelar för patienter och verksamheten.

Avsikten med denna uppsats Àr att fÄ en förstÄlelse för varför barn utvecklar för psykisk ohÀlsa. Fokus kommer att ligga pÄ familjens situation, socialt och ekonomiskt. En annan frÄga som kommer att diskuteras Àr huruvida barns sociala relationer utanför hemmet pÄverkar den psykiska hÀlsan. Genom relevanta sociologiska och psyklogiska teorier har jag försökt att analysera, problematisera och förstÄ vad det Àr som bidrar till att psykisk ohÀlsa drabbar barn. För att fÄ en tillförlitlig undersökning anvÀnder jag mig av kvantitativa metoder, dÀr jag tagit del av en levnadsnivÄundersökning Barn 2000, dÀr 692 barn har fÄtt besvara frÄgeformulÀr som visar hur deras psykiska hÀlsa ser ut.

Bakgrund: Sömn Àr ett grundlÀggande behov hos mÀnniskan. Om sömnen Àr bristfÀllig blir konsekvenserna för patienter en ofullstÀndig ÄterhÀmtning bÄde fysiskt och psykiskt vilket resulterar i en försÀmrad lÀkningsprocess och nedsatt vÀlbefinnande. Enligt Hendersons teori har sjuksköterskan som omvÄrdnadsansvar att tillgodose patienters behov och dÀrmed ocksÄ frÀmja sömnen. Syfte: Syftet Àr att beskriva faktorer som inverkar negativt pÄ vuxna patienters sömn under sjukhusvistelse. Metod: En systematisk litteraturstudie valdes som metod.