La?roplanen anger att undervisningen i skolan skall anpassas efter varje elevs behov och fo?rutsa?ttningar. En fra?ga a?r da?: hur arbetar la?rarna med individualisering i skolan? Denna studies syfte var att underso?ka hur la?rare fo?rha?ller sig till individualisering i biologiundervisningen, med fokus pa? evolutionsbiologi. Fem la?rare som undervisar i biologi fo?r a?r 7 ? 9 intervjuades.

AbstractUppsatsen a?r en la?sning av blickens roll i tva? verk av Mare Kandre. Hur blicken hja?lper till att rubba positioner och i vissa fall skapa sprickor i det sociala kontraktet. La?sningen go?rs utifra?n verken Dja?vulen och Gud (1993) och i en novell i novellsamlingen Hetta och Vitt (2001).

Befolkningen i Sverige besta?r till cirka 17 procent av a?ldre individer o?ver 65 a?r. Att a?ldras med ha?lsa a?r en central byggsten inom det ha?lsofra?mjande arbetet. Vid kartla?ggning och underso?kning av de a?ldstas ha?lsa, levnadsvanor och livsstil kan ha?lsofra?mjande insatser tilla?mpas, riktade mot dess behov.

Multipel skleros, MS, Àr en neurologisk autoimmun sjukdom som drabbar centrala nervsystemet. Trötthet/fatigue upplevs av mÄnga som ett av de svÄraste symptomen som inverkar starkt pÄ det vardagliga livet. MS-relaterad fatigue/trötthet ger en kÀnsla av utmattning och brist pÄ energi som kan vara övervÀldigande. Tröttheten Àr orimlig i förhÄllande till de aktiviteter som utförs. Syftet med uppsatsen var att beskriva hur det Àr att leva med MS-relaterad fatigue/trötthet.

Detta examensarbete har utförts hos Projekt AB i Stockholm. Företaget Àr ett kvalificerat projektledningsföretag som arbetar med alla typer av byggprojekt oberoende av komplexitet och storlek. Företaget grundades 1993 och Àr idag ett av de ledande projektledningsföretagen i Storstockholm.Bakgrunden till arbetet Àrt att företaget har velat kartlÀgga den psykosociala arbetsmiljö som rÄder bland projektmedarbetare inom olika projekt i företaget. MÄlgruppen i denna studie Àr bestÀllaren, dvs. företagets ledning.

Bakgrund: Att drabbas av fo?rva?rvad hja?rnskada och kognitiva sva?righeter i tona?ren pa?verkar delaktighet och aktivitetsutfo?rande inom fleralivsomra?den. Att som arbetsterapeut arbeta med ungdomar med kognitiva sva?righeter kra?ver ta?lamod och energi. En fo?rva?rvad hja?rnskada kan pa?verka ungdomars mo?jlighet till delaktighet i samha?llet.Syfte: Att beskriva konsekvenserna i vardagen na?r en person i tona?ren drabbas av kognitiva sva?righeter efter la?tt/ma?ttlig fo?rva?rvad hja?rnskada.Metod: Studien a?r gjord i form av en integrativ litteraturstudie utifra?n vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2002-2013.

Befolkningen i Sverige besta?r till cirka 17 procent av a?ldre individer o?ver 65 a?r. Att a?ldras med ha?lsa a?r en central byggsten inom det ha?lsofra?mjande arbetet. Vid kartla?ggning och underso?kning av de a?ldstas ha?lsa, levnadsvanor och livsstil kan ha?lsofra?mjande insatser tilla?mpas, riktade mot dess behov.

Mot bakgrund av socialisationsprocessen och de rÄdande genusnormerna som verkar inom denna, Àmnar den hÀr studien undersöka huruvida sambandet mellan socialt stöd och psykisk hÀlsa bland barn och unga varierar enligt könskompositioner mellan förÀldrar och barn. Ytterligare ett syfte Àr att studera om ovanstÄende samband skiljer sig mellan Àldre och yngre barn.Uppsatsen Àr kvantitativ och studiens analyser baseras pÄ empirisk data frÄn Barn-LNU och Barn-ULF (2000-2001). Analyserna genomförs med linjÀr regression med hjÀlp av statistikprogrammet SPSS (n=1,964).Resultatet visar att det finns ett samband mellan socialt stöd frÄn förÀldrar och psykisk hÀlsa bland barn och ungdomar i Äldrarna 10-18 Är. Detta gÀller dock inte alla aspekter av socialt stöd. Resultatet visar vidare att den psykiska hÀlsan varierar enligt kön; pojkar har bÀttre psykisk hÀlsa Àn vad flickor har.

Bakgrund: Psykiskt och/eller fysiskt vÄld förekommer i alldeles för stor utstrÀckning i Sverige och Àven i resten av vÀrlden. Trots lag mot barnmisshandel i flera lÀnder sÄ fortsÀtter anmÀlda fall av barnmisshandel att öka.Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur psykiskt och/eller fysiskt vÄld under barndomen har pÄverkat de utsatta senare under vuxenlivet.Metod: Studien baserades pÄ sjÀlvbiografier. En kvalitativ ansats har anvÀnts i föreliggande studie dÀrför att det var upplevelser hos individer som undersöktes. Resultatet analyserades med hjÀlp av en kvalitativ, manifest innehÄllsanalys.Resultat: I studien framkom fem olika kategorier. Dessa var: lidande, vÀlbefinnande, konsekvenser av barnmisshandeln, relationen med förÀldrarna/förövarna samt relation med andra individer.

Personalens erfarenheter av missbruk a?r centralt inom tolvstegsbehandling ? en vanlig behandlingsform inom svensk missbruksva?rd. Syftet med fo?religgande studie var att underso?ka pa? vilket sa?tt personalens erfarenheter av ett eget alkohol- och/eller olika substansmissbruk pa?verkar deras fo?rsta?else fo?r och fo?rma?ga att verka i rollen som behandlare. Studien har utformats och analyserats mot bakgrund av de teoretiska begreppen empati respektive rollteori.

Globala förÀndringar inom ekonomi och arbetsliv medför ett allt snabbare tempo och krav pÄ skiftgÄng. Det kan dÀrav uppstÄ obalans i arbetslivet mellan intensiva och tÀta arbetspass i förhÄllande till ledighet och ÄterhÀmtning. Skiftarbete finns huvudsakligen i varianter, tvÄ- respektive treskift. HÀlso- och sjukvÄrd, handel och industri Àr de omrÄden som har flest skiftarbetare. Med nattskiftinslag Àr skiftarbetet förenat med en rad negativa effekter pÄ hÀlsa och sÀkerhet.

Syfte och fr?gest?llningar: Syftet med studien ?r att unders?ka vad l?rarna uppger som lyckad friluftslivsundervisning. Vidare avser studien att kartl?gga vilka arbetss?tt och strategier l?rare anv?nder. F?r att besvara syftet har f?ljande forskningsfr?gor formulerats: I vilka situationer upplever idrottsl?rare att de uppn?r lyckad undervisning i friluftsliv? Vilka faktorer beh?vs f?r att kunna genomf?ra lyckad undervisning enligt idrottsl?rarna sj?lva? Metod: Studien baserades p? fem semi-strukturerade intervjuer med l?rare i ?mnet idrott och h?lsa p? gymnasiet och h?gstadiet.

Inledning: Gymnasieelever som upplever ett starkt socialt stöd frÄn lÀrare och klasskamrater rapporterar i högre utstrÀckning en positiv psykisk hÀlsa. Under flera decennier har svenska skolungdomars psykiska hÀlsa försÀmrats och socialt stöd frÄn lÀrare och klasskamrater Àr viktigt för att stÀvja den nedÄtgÄende trenden. Metod: 243 gymnasielever mellan 17-20 Är (M=17.91) besvarade en enkÀt om upplevt socialt stöd, emotionella symtom, generell stress, kamratproblem, psykosomatik och vÀlmÄende i skolan. Svaren analyserades i SPSS genom Kruskal-Wallis H-test, Mann-Whitney U-test, det icke-parametriska post-hoc testet av Siegel och Castellan (1988) samt Rosenthals (1984), ekvation för effektstorlek. Resultat: De elever som upplevde ett högt socialt stöd rapporterade i högre utstrÀckning en positiv psykisk hÀlsa.Dessutom, beroende pÄ om det var socialt stöd frÄn lÀrare eller klasskamrater varierar kopplingens styrka till de fem aspekterna av psykisk hÀlsa.

Bakgrund: NÀr sjukdom inte lÀngre gÄr att bota övergÄr vÄrden frÄn att vara kurativ till att vara palliativ. Begreppet palliativ innebÀr att lindra och vÄrden handlar om att frÀmja patientens upplevelse av livskvalitet genom fysiska, psykiska, sociala, andliga, och existentiella dimensioner. Coping Àr ett centralt begrepp som innebÀr strategier för att handskas med svÄra situationer och hoppet Àr en viktig sÄdan faktor. För patienter i livets slutskede kan hoppet bestÄ av allt frÄn att bli botad till att leva ett normalt vardagsliv. Lidande Àr ytterligare ett centralt begrepp, som kan ha kroppsliga och existentiella dimensioner och Àr inte enbart kopplat till sjukdom.

Syftet med den hÀr uppsatsen var att genom en litteraturstudie undersöka vilka huvudsakliga förklaringar som fanns till unga vuxnas psykiska ohÀlsa. Det var ocksÄ av intresse att fÄ se om det fanns nÄgon skillnad i sÀttet att förklara orsakerna till psykisk ohÀlsa hos mÀn respektive kvinnor. Studien innehöll artiklar ur LÀkartidningen, Psykologtidningen, Transmittorn samt en rapport frÄn SOU. Resultatet visade att unga vuxnas psykiska ohÀlsa bottnade till stor del i ett allt mer individualiserat samhÀlle. Det hade lett till att ett stort ansvar, mÄnga gÄnger högt över vad individen mÀktade med, hade lagts ned pÄ individnivÄ.