1 juli 2008 trÀdde en förÀndrad sjukförsÀkring i kraft dÀr syftet Àr att effektivisera sjukskrivningsprocessen och dÀrmed öka möjligheterna för sjukskrivna att ÄtergÄ i arbete. Kritik har riktats mot lagen och dess kommande konsekvenser angÄende individers arbetsförmÄga. Individer som bedöms ha viss arbetsförmÄga men inte tillrÀcklig för att fÄ ett arbete kan komma att hÀnvisas till kommunernas försörjningsstöd. De flesta individer som rÄkar i ekonomiska svÄrigheter kan fÄ psykiska problem bland annat i form av ökad stress. Individer som redan har psykiska problem och dessutom fÄr ekonomiska svÄrigheter rÄkar dÄ dubbelt illa ut.

Studiens syfte var att underso?ka om fo?rutsa?ttningar fo?r empati i form av personlig disposition och aktuell situation samverkar med empatiska processer fo?r att ge ett emotionellt utfall.Blivande behandlare (n=90) och specialpedagoger / specialla?rare (n=50) fick se filmer och besvara fra?geformula?r baserade pa? IRI och MACL. Stiganalys gjordes med hja?lp av SEM i SPSS/AMOS. Resultaten visade att empatisk disposition och empatiska processer tillsammans predicerar medka?nsla.

Studiens syfte var att undersöka om hjÀlplöshet och brist pÄ kontroll Àr en bidragande faktor till att depression och Ängest har ökat bland svenska unga vuxna i Äldrarna 16-24 Är. Syftet var Àven att beskriva Seligmans teori (1975) gÀllande hjÀlplöshet och redogöra för hur den psykiska hÀlsan har förÀndrats under de senaste tvÄ decennierna. Har möjligheten att fÄ arbete förÀndrats för 16-24 Äringar och hur upplever de kontrollen över sin egen livssituation? Seligman (1975) beskriver hur förlorad kontroll kan leda till depression och upplevelse av hjÀlplöshet. Detta examensarbete Àr en litteraturstudie baserad pÄ sekundÀrdata frÄn ett flertal relevanta myndigheter.

Studien framkom efter att Skolverket (2006) i en rapport presenterat att var tredje elev i gymnasiet Àr stressad och att elever upplever mer stress med stigande Älder. I gymnasieskolan skall elever i Idrott och hÀlsa A lÀra sig om bÄde den fysiska och psykiska hÀlsan. SpÀnningsreglering Àr nÄgot som Àr viktigt för den psykiska hÀlsan och nÄgot som kan anvÀndas för att individen skall kunna slappna av sÄ att stressen inte skall bli skadlig. IdrottslÀrare skall ge gymnasieelever redskap till att hantera stress. Kan dÄ natur och friluftsliv vara en sorts form av spÀnningsreglerande redskap? Denna studies syfte Àr att undersöka om elever pÄ gymnasiet som ofta bedriver friluftsliv eller vistas i naturen upplever mindre stress i skolan Àn gymnasielever som mindre frekvent bedriver friluftsliv eller vistas i naturen samt att undersöka gymnasieelevers kÀnslor förknippade med vistelse i natur eller friluftsliv.

Bakgrund: Patienter inom dialysvÄrd fick lite information om pÄverkan pÄ sexualitet och samliv som en komplikation av njurarnas bristande funktion. Sexualitet och samliv pÄverkade individen och dennes livslust i stor utstrÀckning. Syfte: Syftet var att belysa dialyspatienters sexuella dysfunktion (SD), prevalens, symtom, orsak och bidragande faktorer. Vi ville belysa SD:s pÄverkan pÄ det psykiska mÄendet samt i vilken mÄn patienter sökte och fick behandling. Metod: Vi anvÀnde oss av kvantitativa artiklar frÄn Pubmeds databas.

För en person i kronisk sjukdom prÀglas livet av flera förÀndringar. PÄ mÄnga sÀtt innebar kronisk sjukdom ett livslÄngt tillstÄnd med psykiska och fysiska hinder för personen. Det Àr inte alltid kronisk sjukdom syns frÄn utsidan, detta innebar ofta att personerna blev bemötta med lite förstÄelse frÄn omvÀrlden. Ensamhet var nÄgot som tydligt förekom hos dessa personer. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av ensamhet vid kronisk sjukdom.

För mÄnga kvinnor kan det vara en förlust att förlora det ena eller bÄda brösten. Detta kan leda till att kvinnornas upple-velse av den kvinnliga identitet förÀndras vilket Àven pÄver-kar kvinnornas psykiska vÀlbefinnande. Kvinnors psykiska behov blir inte alltid tillgodosedda i hÀlso- och sjukvÄrden. Syftet med studien var att belysa vad som pÄverkar kvinnor att uppnÄ ökat psykiskt vÀlbefinnande efter mastektomi. En litteraturstudie genomfördes dÀr 14 vetenskapliga artiklar bearbetades utifrÄn studiens syfte.

SammanfattningTrots ett vĂ€xande antal evidensbaserad forskning rörande fysisk aktivitet och naturvistelse som depressionslindring saknas det studier som gjorts pĂ„ dessa tvĂ„ i kombination. Syftet Ă€r att göra en pilotstudie som undersöker om regelbundna promenader i skogsmiljö kan pĂ„verka depressionsgraden hos personer med depression. FrĂ„gestĂ€llningar:Kan promenader i skogen tvĂ„ gĂ„nger i veckan under fem veckor sĂ€nka depressionsnivĂ„n hos personer med depression?Vilken Ă€r den akuta effekten pĂ„ sinnesstĂ€mningen av en 1,5 - 2 timmar lĂ„ng skogspromenad hos personer med depression?Hur uppfattar personer med depression som gĂ„tt tvĂ„ stycken 1,5 ? 2 timmar skogspromenader i veckan i fem veckor att det pĂ„verkat deras psykiska hĂ€lsa?MetodEn interventionsstudie med en försöksgrupp utfördes under vĂ„ren 2013. Åtta deltagare med depressionssymtom gick ut pĂ„ promenad i naturmiljö tvĂ„ gĂ„nger i veckan i fem veckor.

Idrotten engagerar och bero?r ma?nniskor. La?gg da?rtill att ideellt arbete sysselsa?tter ma?nga fo?ra?ldrar. Detta a?r bakgrunden till uppsatsen.

I Sverige begÄs ungefÀr vart tionde vÄldsbrott av personer i psykos och ca 40 procent av de brottslingar som Àr dömda för grova vÄldsbrott Àr psykopater. Detta pÄvisar att polisen i arbetet förr eller senare kommer att komma i kontakt med de hÀr personerna. PÄ grund av hÀndelserna i Malexander och Lindesberg har vi valt att undersöka pÄ vilket sÀtt psykopater och personer i psykos kan vara farliga för polisen vid ett ingripande. Vi har Àven försökt att ta reda pÄ hur polisen kan skydda sig frÄn eventuella vÄldshandlingar. För att söka svar pÄ vÄra frÄgor har vi genomfört litteraturstudier och intervjuer med personer som besitter stor kunskap inom omrÄdet.

Bakgrund: Patienter inom dialysvÄrd fick lite information om pÄverkan pÄ sexualitet och samliv som en komplikation av njurarnas bristande funktion. Sexualitet och samliv pÄverkade individen och dennes livslust i stor utstrÀckning. Syfte: Syftet var att belysa dialyspatienters sexuella dysfunktion (SD), prevalens, symtom, orsak och bidragande faktorer. Vi ville belysa SD:s pÄverkan pÄ det psykiska mÄendet samt i vilken mÄn patienter sökte och fick behandling. Metod: Vi anvÀnde oss av kvantitativa artiklar frÄn Pubmeds databas.

Bakgrund: VÄld mot kvinnor i partnerrelationer Àr ett stort samhÀllsproblem och varje Är dör ungefÀr 17 kvinnor till följd av vÄldet. NÀr kvinnorna besöker hÀlso- och sjukvÄrden kan en unik möjlighet ges att upptÀcka partnervÄldet. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur kvinnor som blivit vÄldsutsatta av en manlig partner upplever vÄrdpersonalens bemötande. Metod: En allmÀn litteraturstudie gjordes som baserades pÄ 14 vetenskapliga artiklar. Resultat: Kvinnorna upplevde att vÄrdpersonalen inte vÄgade stÀlla frÄgan om partnervÄld, dock hade de flesta positiva upplevelser av att vÄrdpersonalen satt ner och lyssnade pÄ dem.

SammanfattningTrots ett vĂ€xande antal evidensbaserad forskning rörande fysisk aktivitet och naturvistelse som depressionslindring saknas det studier som gjorts pĂ„ dessa tvĂ„ i kombination. Syftet Ă€r att göra en pilotstudie som undersöker om regelbundna promenader i skogsmiljö kan pĂ„verka depressionsgraden hos personer med depression. FrĂ„gestĂ€llningar:Kan promenader i skogen tvĂ„ gĂ„nger i veckan under fem veckor sĂ€nka depressionsnivĂ„n hos personer med depression?Vilken Ă€r den akuta effekten pĂ„ sinnesstĂ€mningen av en 1,5 - 2 timmar lĂ„ng skogspromenad hos personer med depression?Hur uppfattar personer med depression som gĂ„tt tvĂ„ stycken 1,5 ? 2 timmar skogspromenader i veckan i fem veckor att det pĂ„verkat deras psykiska hĂ€lsa?MetodEn interventionsstudie med en försöksgrupp utfördes under vĂ„ren 2013. Åtta deltagare med depressionssymtom gick ut pĂ„ promenad i naturmiljö tvĂ„ gĂ„nger i veckan i fem veckor.

Fysisk aktivitet Àr betydelsefullt, dÄ det bÄde har positiva psykiska och fysiska effekter pÄ mÀnniskan. De senaste Ären har antalet aktiva unga minskat, denna trend behövs brytas. Det finns mÄnga olika faktorer som pÄverkar barn och ungdomar och deras motivation till fysisk aktivitet. De mest Äterkommande faktorerna Àr dock att ha kul och kÀnna sig kompetent..

Syftet med studien var att undersöka hur individer som arbetar skift upplever att skiftarbetet pÄverkar dem fysiskt och psykiskt samt hur de upplever att det pÄverkar deras mattider och matvanor.Metoden som anvÀndes var en kvalitativ semistrukturerad intervju. Fyra skiftarbetande informanter deltog i studien, av dessa var tre personer mÀn och en kvinna. Informanterna i studien var 24, 27, 45 samt 45. Intervjuerna spelades in och transkriberades för att sedan analyseras med hjÀlp av innehÄllsanalys. Meningsenheter ur det transkriberade materialet valdes ut, kondenserades och kodades.