I Sverige lider cirka 50 000 personer av svÄrlÀkta bensÄr varav venösa Àr de mest förekommande. MÄnga lider i det tysta, i mÄnader upp till flera Är vilket pÄverkar deras livskvalitet. SvÄrlÀkta, venösa bensÄr avger ofta smÀrta, kraftig sekretion och lukt vilket orsakar patienterna ett stort lidande. Syftet med studien var att beskriva hur Àldre patienter med svÄrlÀkta, venösa bensÄr upplever sin situation. Metoden för studien var en litteraturstudie med kvalitativ ansats.

Epidemiologiska kunskapsunderlag visar att personal inom vÄrd och omsorg tillhör en riskgrupp för ohÀlsa pÄ grund av att arbetsmiljön pÄverkar personalens fysiska och psykiska hÀlsa negativt. Levnadsvanor angÄende bland annat mat, motion och anvÀndning av tobak har stor betydelse för mÀnniskans fysiska och psykiska hÀlsa. OmvÄrdnadsprogrammet Àr en treÄrig gymnasial utbildning och syftet med utbildningen Àr att ge eleven den grundlÀggande yrkeskunskap och kompetens som krÀvs för arbete i verksamheter inom hÀlso- och sjukvÄrd samt socialtjÀnst.Syftet med uppsatsen Àr dÀrmed att genom en kvantitativ enkÀt undersöka hur 52st elever pÄ ett omvÄrdnadsprogram förhÄller sig till hÀlsa och hÀlsobeteenden med fokus pÄ elevernas levnadsvanor för att kunna frÀmja sin hÀlsa i sin framtida yrkesroll inom vÄrd och omsorg. Resultatet visar att elevernas definition av begreppet hÀlsa omfattar i likhet med WHO:s definition av hÀlsa mer Àn bara mÀnniskans biologi. Majoriteten av elever vÀrderar sin hÀlsa som ?bra? eller ? mycket bra?, dock vÀrderar en stor andel elever sin hÀlsa som ?varken bra eller dÄlig?, vilket kan relateras till elevernas sjÀlvupplevda somatiska och psykiska besvÀr.

Bakgrund: Irritable Bowel Syndrome (IBS) Àr en sjukdom som finns hos ca 15- 20 % av befolkningen och som mest drabbar kvinnor. Symtom som diarré, förstoppning, magsmÀrtor, illamÄende, Ängest och depression Àr vanliga. IBS pÄverkar patienter bÄde fysiskt, psykiskt och socialt. Sjukdomen kan medföra minskad livskvalitet för patienter. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att fÄ en ökad förstÄelse om hur Irritable bowel syndrome pÄverkar livskvaliteten hos patienter med sjukdomen.

Bakgrund: Patienter inom dialysvÄrd fick lite information om pÄverkan pÄ sexualitet och samliv som en komplikation av njurarnas bristande funktion. Sexualitet och samliv pÄverkade individen och dennes livslust i stor utstrÀckning. Syfte: Syftet var att belysa dialyspatienters sexuella dysfunktion (SD), prevalens, symtom, orsak och bidragande faktorer. Vi ville belysa SD:s pÄverkan pÄ det psykiska mÄendet samt i vilken mÄn patienter sökte och fick behandling. Metod: Vi anvÀnde oss av kvantitativa artiklar frÄn Pubmeds databas.

DÄ vÄrdhundar Àr en relativt ny företeelse i Sverige har vi genom en mikro-etnografisk fallstudie studerat Ludvika kommuns Projekt vÄrdhund och haft som syftet att undersöka vad en vÄrdhund kan ha för arbetsuppgifter och vilka eventuella effekter dessa arbetsuppgifter kan ha för brukarna. FrÄgestÀllningarna som studien hade var: Vad kan syftet med en vÄrdhund vara? Vilken evidens anvÀnder sig projektet av i praktiken? Hur ser interaktionen mellan vÄrdhundsteamet och brukarna ut? Studien utfördes genom intervjuer med teamet och observationer. En vÄrdhund kan anvÀndas i rehabiliterande syfte, fungera som bÄde en social och motiverande faktor och öka det psykiska vÀlbefinnandet. Evidensen som projektet förlitar sig pÄ Àr oxytocinets verkan och effekter som har en dokumenterad effekt nÀr det gÀller att minska oro, aggressivitet och öka det psykiska vÀlbefinnandet.

Inom alla verksamheter och organisationer finns det idag nÄgon form av informationssystem. För att effektivisera, förÀndra och stödja verksamheten har allt fler företag valt att anskaffa ett standardsystem som hjÀlpmedel. TyvÀrr innebÀr detta Àven att ett antal problem kan uppstÄ. Ett av de mest kritiska problemen som bör försöka undvikas Àr utebliven anvÀndaracceptans. Syftet med detta arbete var att undersöka vilka insatser som bör vidtas i arbetet med att anskaffa ett standardsystem, för att förbÀttra anvÀndaracceptansen.

?r 2018 b?rjade en ny lag att g?lla i det svenska utbildningsv?sendet. Det innebar att f?rskoleklassen blev obligatorisk och att barns skolplikt b?rjar det kalender?r de fyller sex ?r (SFS 2010:800). Dilemmat ?r att samtidigt som denna nya lag tr?dde i kraft, f?rsvann specialskolorna och i den anpassade grundskolan finns ingen f?rskoleklass.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet har varit att undersöka eventuella gemensamma generella motstÄndsresurser hos lÀrare, som har starkt KASAM (kÀnsla av sammanhang) och inte ligger i riskzonen för utbrÀndhet. FrÄgestÀllningarna var följande: Hur upplever lÀrare sin fysiska, psykiska och sociala arbetsmiljö? Hur kan lÀrarnas utsagor tolkas i relation till begreppet KASAM?MetodDen kvalitativa metod som anvÀndes bestod av sex halvstrukturerade intervjuer. Kravet pÄ intervjupersoner var att de: arbetat heltid som lÀrare i minst 20 Är, aldrig varit sjukskrivna för utbrÀndhet, inte ligger i riskzon för utbrÀndhet samt besitter starkt KASAM. Urvalet sÀkerstÀlldes dels genom ett KASAM-formulÀr, dels genom ett utmattningsformulÀr.

År 2002 Ă€gde ett reformarbete rum i SkadestĂ„ndslagen (SkL) som medgav en lagstadgad rĂ€tt till ersĂ€ttning för en nĂ€rstĂ„ende som drabbats av psykiska besvĂ€r till följd av att en nĂ€ra anhörig tillfogats en allvarlig personskada. Bakgrunden till lagĂ€ndringen var att det i praxis skett en gradvis utvidgning av rĂ€tten till skadestĂ„nd i de sĂ€rskilda situationer som bedömts vara av sĂ„ pass allvarlig art att skadegöraren inte kunnat undgĂ„ att utge ersĂ€ttning till den nĂ€rstĂ„ende. Problematiken kring denna typ av skada skiljer sig en del Ă„t sett till tiden före respektive efter lagĂ€ndringen.För att ersĂ€ttning skall utgĂ„ mĂ„ste de psykiska besvĂ€ren vara medicinskt pĂ„visbara, nĂ„got som tidigare innebar att det lĂ„g pĂ„ de nĂ€rstĂ„ende att bevisa att besvĂ€ren uppkommit. Detta Ă€r dock inte lĂ€ngre nödvĂ€ndigt dĂ„ besvĂ€ren i stor utstrĂ€ckning numera presumeras.Konkret sĂ„ gĂ€llde före lagĂ€ndringen att det fordrades att ett dödligt vĂ„ld varit för handen sĂ„ till vida att det rört sig om en uppsĂ„tlig handling med dödlig utgĂ„ng som huvudregel. I och med lagĂ€ndringen Ă€r den nĂ€rstĂ„endes rĂ€tt till ersĂ€ttning utstrĂ€ckt till att Ă€ven omfatta fall dĂ€r en livshotande skada inte fört med sig en dödlig utgĂ„ng, en utvidgning som lagstiftaren fĂ„r tillskrivas dĂ„ denne i förarbetena till SkL förklarat att det aktuella lagrummet inte skall tolkas e contrario som annars vore naturligt att utgĂ„ ifrĂ„n.Det finns inte lĂ€ngre nĂ„got krav, dĂ„ personskadan medfört den anhöriges död, att den skadegörande handlingen skall ha varit uppsĂ„tlig utan oaktsamhet oavsett graden av densamma ger upphov till ersĂ€ttningsrĂ€tt för den nĂ€rstĂ„ende.

Syfte: Litteraturstudiens syfte var att beskriva upplevelsen av MS-relaterad fatigue, hur den pÄverkade vardagen och val av egenvÄrdsstrategier.Metod: Beskrivande litteraturstudie. Resultatdelen innehÄller 15 st vetenskapliga artiklar, varav 8 st har en kvantitativ ansats, 5 st har en kvalitativ ansats och 2 st har bÄda ansatserna. Artiklarna söktes i databaserna PubMed och Cinahl och genom manuell sökning.Resultat: MS-relaterad fatigue var en unik och individuell upplevelse. Fatigue hade en multidimensionell och handikappande inverkan pÄ vardagen, som berörde sÄvÀl fysiska, psykiska, sociala och kognitiva aspekter. Personer med MS hade utvecklat olika egenvÄrdsstragier för att minska, förebygga och dölja konsekvenserna av fatigue. Tre av artiklarna saknade en tillrÀcklig beskrivning av inklusions- och exklusionkriterier. Fyra artiklar saknade en adekvat beskrivning av bortfall. Slutsats: MS-relaterad fatigue bidrog till en försÀmring av fysiska, psykiska, sociala och kognitiva funktioner och stod i direkt relation till sÀmre livskvalitet.

This qualitative research overview consists of the State of knowledge about people with dual diagnosis. The focus is on what Psychiatry reform meant for people with mental disabilities. Author`s ambition has been to consolidate current understanding in the problem area. The purpose of the paper is to make an analysis of the State of knowledge concerning individuals within psychiatry with simultaneously addiction problems. The issues that will be processed are: what it means to live with dual diagnosis, how to coordinate cooperation efforts, and what is the evidence-based mode.

Bakgrund: NÀr en kvinna fÄr diagnosen bröstcancer, innebÀr det en stor omstÀllning för henne, bÄde emotionellt, psykiskt, fysiskt och socialt. Idag Àr bröstcancer den vanligaste cancerformen hos kvinnor och varje Är insjuknar cirka 7000. För att kunna skapa de bÀsta förutsÀttningarna för en god vÄrd, samt att bemöta en kvinna med bröstcancer och inge en kÀnsla av trygghet och empati, Àr det av vikt att ha kunskap om vad kvinnan kan tÀnkas gÄ igenom och uppleva. Syfte: SÄledes syftar denna studie till att undersöka hur kvinnor kan uppleva att det Àr att leva med bröstcancer. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats utfördes, baserad pÄ Ätta vetenskapliga artiklar.

Bakgrund: Den psykiska ohÀlsan bland barn och unga har de senaste 10-20 Ären ökat. Syfte: En litteraturstudie har utförts med syfte att undersöka orsaker till psykisk ohÀlsa, hur den yttrar sig bland barn och unga samt insatser som bör genomföras för att frÀmja psykisk hÀlsa. Metod: Resultatet bygger pÄ tio vetenskapliga artiklar av bÄde kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultat: Resultatet visar att den psykiska ohÀlsan bland barn och unga har ökat. Detta kan bland annat bero pÄ socioekonomiska skillnader och stress.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet har varit att undersöka eventuella gemensamma generella motstÄndsresurser hos lÀrare, som har starkt KASAM (kÀnsla av sammanhang) och inte ligger i riskzonen för utbrÀndhet. FrÄgestÀllningarna var följande: Hur upplever lÀrare sin fysiska, psykiska och sociala arbetsmiljö? Hur kan lÀrarnas utsagor tolkas i relation till begreppet KASAM?MetodDen kvalitativa metod som anvÀndes bestod av sex halvstrukturerade intervjuer. Kravet pÄ intervjupersoner var att de: arbetat heltid som lÀrare i minst 20 Är, aldrig varit sjukskrivna för utbrÀndhet, inte ligger i riskzon för utbrÀndhet samt besitter starkt KASAM. Urvalet sÀkerstÀlldes dels genom ett KASAM-formulÀr, dels genom ett utmattningsformulÀr.

Denna studie unders?ker samverkan mellan l?rare i fritidshem och klassl?rare och utforskar huruvida det finns en balans i utbytet av st?d mellan de b?da verksamheterna. Genom att analysera de semistrukturerade intervjuerna vi gjort med l?rare fr?n b?da grupperna med hj?lp av relevant litteratur och tidigare forskning, unders?ks olika aspekter av samverkan mellan de olika yrkesrollerna. Intervjuerna som pekar p? bristande samverkan kan ha att g?ra med brist p? gemensam planeringstid, samt att l?rare i fritidshem ofta f?r fungera som resurspedagoger i klassrummet, vilket m?nga g?nger ing?r i deras tj?nster. Detta kan j?mf?ras med L?roplanen f?r grundskolan, f?rskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22, 2022, s.16) som betonar vikten av samverkan mellan olika akt?rer f?r att fr?mja elevernas utveckling och l?rande.