Nya metoder och dess verktyg är anledningar till varför många systemutvecklingsprojekt misslyckas. Orsaken är att verksamheter tycker att det är för svårt att anpassa metoderna. En systemutvecklingsmetod är RUP som denna rapport har avgränsats till. Det som undersöks i rapporten är hur en Projektledare, då metoden RUP används, bör planera ett systemutvecklingsprojekt i syfte att förebygga centrala problem. Problempreciseringen anses vara viktig eftersom den i grund och botten handlar om att utveckla ett framgångsrikt informationssystem.För att få svar på problempreciseringen gjordes en surveyundersökning där tekniken intervju använts för att samla relevant information.

Denna kandidatuppsats behandlar ämnet ledarskap och beskriver hur ledarskapet hos en Projektledare i Föreningen X har sett ut. Fokus ligger på Projektledaren som den formella ledaren i projektgruppen och hur personen har hanterat sin projektledarroll. Studien ser närmare på Projektledarens ledarroll utifrån ett styrande, stödjande och delegerande perspektiv samt de krav som sätts på projektledarollen. Utöver detta behandlas och presenteras den teori som rör krav på ledarskap, situationsanpassat ledarskap, tidsbegränsat ledarskap samt synen på svenskt ledarskap. Vidare presenteras den normativa modellen Fundamental Interpersonal Relationship Orientation (FIRO) som förklarar ledarskapet inom olika grupputvecklingsfaser.

Reklambranschen är en bransch som lägger mycket fokus och stort värde på skapandet av originalitet och nytänkande för att frambringa effektiva lösningar. Reklam handlar om att påverka en individ och skapa reaktioner, vilket kan leda till att personen köper den marknadsförda produkten eller tjänsten. En reklambyrås vardag är att arbeta med flera olika uppdrag i varierade storlekar och Projektledaren kan leda runt tjugo projekt samtidigt. Projektgruppen har en ständigt tuff utmaning att överträffa sig själva och kundens önskemål för att slå igenom marknaden samt nå ut till konsumenten. Projektledaren har en viktig roll i denna process genom att både leda sina medarbetare och att motivera dem till att vara kreativa.Denna studie har som syfte att studera samt ge exempel på hur Projektledare på en reklambyrå motiverar kreativiteten hos projektdeltagarna.

Sedan 1940-talet har uppfattningen kring ledarskap gått från att man är född till ledare, till att alla kan utvecklas. Det finns olika sätt att bli Projektledare i en organisation. Denna studie undersöker vad det innebär när en ledare är utbildad inom ledarskap och inte projektets ämnesområde. Att vara Projektledare handlar inte om att ha stor kunskap inom projektområdet. Man måste vara en person som kan planera arbete, kommunicera effektivt, komma överens med alla slags människor och skapa god stämning.

Kunskapsöverföring mellan projekt är ett ansvarsområde inom projektledning. Arbetsformen projekt är mycket kunskapsintensiv och det är av största vikt för organisationer att omhänderta kunskap som genereras inom projektverksamheten. Det finns dokumenterade svårigheter kring kunskapsöverföring från både framgångrika samt problemfyllda projekt och oftast förblir kunskapen individbunden och odokumenterad.För att genomföra kunskapsöverföring mellan projekt på ett effektivt sätt krävs att Projektledare har kunskap om specifika metoder samt pedagogiska färdigheter ihop med bred projektledarkunskap. Syftet med denna studie är att belysa Projektledares uppfattning om kunskapsöverföring mellan produktutvecklingsprojekt och vilka metoder som används. Den kvalitativa ansatsen fenomenografi har används för att analysera resultatet.

I en allt mer föränderlig och globaliserad värld ökar trycket på företagens konkurrensförmåga. Knowledge Management (KM) behandlar förmågan att tillvarata intellektuellt kapital med syfte att överföra kunskap från individ till organisation. Vår studie är formad enligt kvalitativa arbetssätt, med en fallstudie på ett globalt, tillverkande företag i Sverige. Rapportens syften är att bidra till forskningsområdet KM, undersöka metoder för kunskapshantering med fokus på projektverksamhet samt undersöka i vilken mån detta företag är en lärande organisation. Den teoretiska grunden baseras på områden som identifierades ha en nära anknytning till KM och vår problemställning; KM, kunskap, Projektledare, lärande organisationer och företagskultur.

Projektledares kompetens utgör en av de främsta framgångsfaktorerna för ett väl genomfört projekt. Genom att matcha projekt efter deras komplexitet med Projektledare som besitter rätt kompetens hoppas företag öka sannolikheten för att projekten ska lyckas gå i mål inom tids- och kostnadsram. Problematiken uppenbarar sig dock direkt då en Projektledares kompetens ska mätas. Vad är det egentligen man ska beakta? Detta är långt ifrån självklart och även om flera förslag, exempelvis genom certifiering för Projektledare, har presenterats kvarstår frågan om hur den efterfrågade kompetensen kan utvecklas.

Projektledares kompetens utgör en av de främsta framgångsfaktorerna för ett väl genomfört projekt. Genom att matcha projekt efter deras komplexitet med Projektledare som besitter rätt kompetens hoppas företag öka sannolikheten för att projekten ska lyckas gå i mål inom tids- och kostnadsram. Problematiken uppenbarar sig dock direkt då en Projektledares kompetens ska mätas. Vad är det egentligen man ska beakta? Detta är långt ifrån självklart och även om flera förslag, exempelvis genom certifiering för Projektledare, har presenterats kvarstår frågan om hur den efterfrågade kompetensen kan utvecklas.

Många problem som uppstår inom projekt beror på dålig kommunikation. Om man på något vis kan undvika dessa kommunikationsmisstag kan man spara en hel del tid och resurser.En analys av hur Projektledare kommunicerar har genomförts med utgångspunkt i en beteendevetenskaplig modell. Frågor som utretts är:1. Hur kan en Projektledare kommunicera på ett så individanpassat sätt som möjligt?2.

Syftet med studien var att undersöka projektbeställares syn på relationen med Projektledare.Detta skulle förhoppningsvis skapa en större förståelse för projektbeställarens roll i relationenmed Projektledaren. Studien utfördes med Wisén och Linbloms (1993) indelning avprojektdirektivet i två dimensioner, kontrakt samt process, som utgångspunkt. Dessa tvådimensioner var utgångspunkter för studien där kontraktet sågs som det formella dokumentetsom upprättas i inledningen av ett projekt och processen som den öppna och ärliga dialog sombör finnas mellan projektbeställaren och Projektledaren. Den öppna och ärliga dialogen deladestudien in i begreppen kommunikation och förtroende och studien fokuserade därmed på trehuvudaspekter av relationen mellan projektbeställare och Projektledare: Det formella kontraktet,kommunikation samt förtroende. Efter att ha gjort denna indelning valde studien att benämnaWisén och Lindbloms term projektdirektiv som projektrelation, detta då begreppetprojektrelation syftar till en utförligare beskrivning av ämnet.

Projektledarskap är en relativt ny företeelse och som akademiskt ämne är det ännu yngre. Detta innebär att det inte finns mycket forskat inom detta område. Projektformen är idag en arbetsform som blir allt vanligare bland företagen, främst då IT-företagen. Att projektformen blir allt vanligare beror på att vinsterna blir stora tack vare att ledtiden från analys till resultat blir kortare. Leda ett projekt är inte en enkelt uppgift.

Rapporten syftar till att ge läsaren en liten inblick i hur en artist och Projektledare jobbar i en konsertproduktion och de konflikter som kan uppstå när en person axlar dessa två roller samtidigt. Jag ställer mig frågan: Vilka konflikter kan uppstå när en och samma person måste axla rollen som både artist och Projektledare i ett kreativt projekt? För mig har många inre konflikter blivit till yttre konflikter, och påverkat både mig och mina bandmedlemmar. Den tydligaste konflikten som uppstod var att jag hade stora svårigheter att skärma av mina personliga känslor från mina professionella roller som artist och producent. För att ge ett djup åt syftet jämförs min erfarenhet med två andra aktörer i artist- och projektledningsbranschen.

Inom den moderna projektorganisationen blir det allt vanligare att projekt förläggsparallellt löpande med varandra. Såväl projektmedlemmar som Projektledare har oftaansvarsområden inom flera projekt parallellt och därmed ett delat fokus. För att kunnasäkerställa projektens resultat krävs det att organisationsmedlemmarna kan hantera denpåfrestande miljön och den tidspress som projektarbete kan innebära. Det är därförcentralt att organisationen arbetar aktivt med att skapa en motiverande och stimulerandearbetssituation.Då projektorganisationen leds och drivs av Projektledaren är det ofta genomProjektledaren som medlemmarna får sin feedback och kommunikation från denomgivande organisationen. Projektledarens engagemang och insats spelar en central rolli dennes förmåga att motivera andra och är därmed en avgörande faktor för projektetsresultat.

Syftet med föreliggande studie är att identifiera och beskriva de faktorer som avgör valet av implementeringsstrategi vid införande av verksamhetsstödjande system i Sverige. I litteratur-undersökningen framkom att forskning avseende kritiska framgångsfaktorer genomförts i stor utsträckning, däremot var forskningen avseende val av strategi bristfällig. Som ett resultat av detta formulerades frågeställningen för studien till vilka faktorer som påverkar valet mellan big bang och fasad strategi vid införandet av verksamhetsstödjande system inom Sverige. För att svara på studiens frågeställning genomfördes nio semi-strukturerade intervjuer med Projektledare och personer med stor erfarenhet inom ämnet. Intervjuerna baserades på kritiska framgångsfaktorer, däribland ledningsstöd, realistiska måldatum och förändringsengagemang.

Att motivera sina medarbetare i projektgruppen kan vara den största utmaning som en Projektledare ställs inför. Det är därför viktigt att denne är förberedd för utmaningen. Målet med den här undersökningen var att identifiera befintliga teorier inom området samt analysera dess applicerbarhet i praktiken. Vid jämförandet av teori och empiri koncentrerades det empiriska underlaget till ett enskilt bolag. Detta gör att dragna slutsatser inte är universellt applicerbara men de kan ge en uppfattning om hur andra löser liknande problem.