Vid studier av den litteratur som finns om Projektarbete så står det i flera böcker och projektmodeller att varje projekt ska följas upp och utvärderas. Men hur, när eller vad detta ska leda till står sällan konkret formulerat.Det finns flera saker att beakta vid ett projekts uppföljning och utvärdering. Rapportens fokus låg på att försöka formulera en metod som kan generera tillfredställande kunskapsöverföring mellan olika projekt inom en organisation.Vid genomgång av den teori som finns kring kunskapsöverföring uppmärksammades ett antal områden som är av större betydelse för frågan. Det var områden som tyst och explicit kunskap, kunskapsöverföring, kommunikationsvägar och en öppen miljö. Dessa ämnen behandlas och det som är av vikt för vår fråga presenteras i rapporten.

I dagens industrisamhälle anses Projektarbete som den självklara modellen för utvecklingsarbete. Första steget i projekt där information spelar en väsentlig roll är vid kalkylering . Det är här projektets framtid avgörs. Här gäller det att vara tydlig med den information som sammanställs samt lagra den för effektiv åtkomst för projektmedlemmarna. Utan ett väl fungerande informationsflöde får organisationen svårt att anpassa sig till förändringar samt problem som uppstår.

Abstrakt Den här studiens syfte har varit att undersöka det arbetssätt Stockholms Bild- och formklasser bedriver och synliggöra vilka kunskaper och förmågor eleverna får med sig. Undersökningen bygger dels på elevrapporter, dels på fotografier som tagits under projektets gång. Studien fokuserar på den estetiska lärprocess eleverna själva beskriver och söker svar på vad eleverna anser att de har lärt sig. Studiens titel ?Lite flum har ingen dött av, eller?? anspelar på de an-taganden som påstår att skolan av idag är en skola där man inte lär sig någonting på grund av att undervisningen är ?flummig?.

Följande rapport beskriver ett Projektarbete i att ersätta en automatisk spännings regulator (AVR) till en gammal ASEA dieselgeneratoranläggning. Generatorn är installerad på M/S Calmare Nyckel som tillhör Sjöfartshögskolan i Kalmar. Generatoranläggningen används enbart i utbildningssyfte.Den AVR som ska ersättas är en ASEA UTWH310. Det är ett väldigt gammal anläggning och vi uppskattar att den härstammar från 60-talet. Problemet med den gamla regulatorn är att när systemet har körts en stund så är det inte längre möjligt att reglera den reaktiva effekten.

Vi har under vår utbildning, vår egen skoltid och genom andra erfarenheter kommit i kontakt med temaarbeten vid ett flertal tillfällen. Många av de elever vi har mött tycker att de traditionella lektionerna känns tråkiga och ointressanta. Elever föredrar att arbeta mer i tematisk form, eftersom det är ett mer kreativt och spännande arbetssätt, än det traditionella lektionerna. Syftet med vårt examensarbete var att undersöka hur pedagoger och elever upplever temaundervisning kontra traditionell undervisning. Vi tog kontakt med en skola som arbetade tematiskt och har i denna gjort både observationer och intervjuer för att försöka hitta ett svar till vårt syfte.

Då vi 2006 skrev ett Projektarbete om Brobyggarna i skolans verksamhet väcktes vår nyfikenhet för deras verksamheter på ett större samhälleligt plan. Därför har vi här utgått från att undersöka om Brobyggarnas utsagor om sina verksamheter stämmer överens med de uppdrag verksamheterna officiellt har. Vår uppfattning är att utvärderingar och rapporter på ett otillräckligt sätt knyter an till den svenska integrations- och storstadspolitiken och vi vill därför även undersöka hur väl förankrad denna politik är i Brobyggarnas verksamheter. Våra syften med uppsatsen är att ställa Brobyggarnas utsagor i relation till Malmö Stads målsättningar inom ramen för storstadssatsningen och integrationspolitiken, och analysera och diskutera förankringen av politiken samt om verksamheterna leder till integration eller ytterligare segregation. De empiriska resultaten har vi kopplat till teorier om demokrati och integration, vilka har visat sig vara grundläggande utgångspunkter för vår studie. För att underlätta läsarens förståelse för våra diskussioner och resultat har vi även redogjort för den politik som ligger till grund för verksamheterna. Vi anser att våra viktigaste slutsatser är, att integrationspolitikens otydliga direktiv leder till att Malmö Stads ambitiösa integrations- och demokratiarbete försvåras genom begränsningen av antalet bostadsområden, istället för att även arbeta övergripande i hela Malmö. Ibland riskerar arbetet dessutom att öka segregationen och stigmatiseringen på grund av fokuseringen på vissa befolkningsgrupper, enligt oss involverar integration alla.

Kardiovaskulära sjukdomar är en av de främsta orsakerna till för tidig sjuklighet och död i Sverige och västvärlden. Deras etiologi är multifaktoriell och starkt förknippad med olika riskfaktorer. Vissa av dessa är opåverkbara, som hereditet, kön och ålder. Andra däremot, som dyslipidemi, högt blodtryck, övervikt, rökning och psykosociala faktorer är påverkbara.Att upptäcka individer som har flera riskfaktorer och därmed lämpliga för primärprevention utgör en utmaning. De flesta riskfaktorer förutom psykosocial stress omfattas av ett lätt användbart risk- och bedömningssystem.

Detta examensarbete är ett kvalitetsarbete med utvärdering av ett unikt ämnesintegrerat projekt, som delvis skett i en offentlig miljö utanför gymnasieskolan och därmed förändrat det dagliga, reguljära skolarbetet. Genom en berättelse får läsaren ta del av elevprojektet Spår, som resulterade i bland annat konstutställningen Urval. Projektet genomfördes i samarbete med länsmuseet Murberget i Härnösand. I berättelsen får läsaren även ta del av elevernas konstverk via bilder. Under detta arbete sker dessutom en granskning av 5 projekt, som också sträcker sig över en tidsram av 5 år.

Bakgrunden till uppsatsen är en analys av en satsning på vuxenutbildning. Utbildningens omfattning väcker frågan om hur Skåne län, AMI och Länsarbetsnämnden i Malmöhus län som står bakom projektet, förmår att ta hand om de vuxna som anträder utbildningen. Syftet med uppsatsen är att med utgångspunkt från vuxnas upplevelse av sitt lärande som sker inom ramen för ett Projektarbete, analysera deras förhållningssätt till studier och lärande. Frågeställningar omfattar följande: Vilken mening har studier inom ramen för projektet för de utvalda vuxna och hur engagerar sig de vuxna i studierna och studiernas innehåll? Uppsatsen är en kvalitativ analys av insamlat datamaterial rörande några utvalda deltagarna och deras subjektiva upplevelser av utbildningen via Projektarbetet under vårtermin 2005.

I de flesta sammanhang som rör organisationsstrukturer höjs idag Projektarbetet och projektorganisationen till skyarna. Fler och fler företag väljer att arbeta i projektform. I de företag där det förekommer Projektarbeten utses en ledare till varje projekt som tillsammans med projektmedlemmarna är ett lag som ska arbeta för att projektets mål ska nås, men det är projektledaren som bär det huvudsakliga ansvaret för projektet vad gäller ekonomi, prestation och projektmedlemmar. Projektledarens roll är krävande och för att kunna hålla kontroll på alla parametrar kan det behövas ett system. Frågan är dock om det upplevs som det hjälpmedel det är tänkt eller om det faktiskt blir en börda för ledaren, eller kanske rent utav både och? Utifrån problemområdet har följande problemformulering skapats: Vilka är konsekvenserna av användandet av datorbaserade projektadministrationssystem, vilka är skapade för att vara ett stöd men som samtidigt påverkar arbetssättet, av projektledaren? Syftet är att genom användning av ett deskriptivt tillvägagångssätt undersöka och beskriva hur en projektledare upplever användandet av ett system och beskriva de för- respektive nackdelar som upplevs.

Examensarbetet undersöker huruvida en blisk kan förses med ett heltäckande tak över bladtopparna. En blisk är en skiva och blad som är tillverkat i ett stycke. Som referens under arbetet används en befintlig blisk från provkompressorn Hulda. Målsättningen med att förse blisken med ett tak är att taket ska stabilisera konstruktionen genom att förstyva bladen och höja frekvenserna för de lägsta egenfrekvenserna samt eliminera läckflödet över bladen. Under arbetet undersöks material, tillverkningsmetoder, tillverkningskostnader samt de risker som finns vid användning av den takförsedda blisken.

SammanfattningDe flesta företag som arbetar med produktutveckling idag använder sig av någon form avproduktutvecklings-process. Även om en process är mycket användbar, så garanterar inte den enframgångsrik produktutveckling. En av de viktigaste aspekterna i Projektarbete ochproduktutveckling är kommunikation ? hur projektmedlemmar utbyter information medvarandra. En framgångsrik produktutveckling är svår att uppnå utan effektivprojektkommunikation.Temat för den här uppsatsen är baserad på denna bakgrund.

I detta Projektarbete skulle tre olika ölsorters beska bestämmas. Beskan skulle bestämmas analytiskt genom två metoder, en HPCL och en spektrofotometrisk. Det skulle även avgöras vilken av metoderna som lämpade sig bäst för detta. Ölsorter är ur Lundabryggeriets sortiment. Beska mäts i IBU som är en förkortning på ?international bitterness units? och är milligram iso-??syror per liter öl.

<b>Syfte</b><br>Uppsatsen har tre syften:<br>- att beskriva och analysera innehållet i projektdiskursen, samt att härigenom utveckla ett verktyg för vår analys av empirin<br>- att med hjälp av diskursanalysens innehåll undersöka teorins avtryck i empirin från fallstudien<br>- att reflektera över Projektarbete<p><b>Metod</b><br>Vår ontologiska syn baseras på ett förståelsebaserat, tolkande perspektiv där verkligheten ses som subjektivt upplevd. Trots detta vill vi påstå att vår ansats har beröringspunkter med kritisk teori eftersom vi vill differentiera medvetandet genom att undvika att förstärka det som vi uppfattar som dominerande i projektdiskursen. Uppsatsen är en explorativ kvalitativ fallstudie. Insamling av data har skett främst genom ostrukturerade och semistrukturerade intervjuer. <p><b>Slutsatser</b><br>Slutsatserna beskriver projektdiskursens påverkan på organisationsuppfattning och ?utformning.

I detta Projektarbete skulle tre olika ölsorters beska bestämmas. Beskan skulle bestämmas analytiskt genom två metoder, en HPCL och en spektrofotometrisk. Det skulle även avgöras vilken av metoderna som lämpade sig bäst för detta. Ölsorter är ur Lundabryggeriets sortiment. Beska mäts i IBU som är en förkortning på ?international bitterness units? och är milligram iso-??syror per liter öl.