Ölets verkliga beska
I detta projektarbete skulle tre olika ölsorters beska bestämmas. Beskan skulle bestämmas analytiskt genom två metoder, en HPCL och en spektrofotometrisk. Det skulle även avgöras vilken av metoderna som lämpade sig bäst för detta. Ölsorter är ur Lundabryggeriets sortiment. Beska mäts i IBU som är en förkortning på ?international bitterness units? och är milligram iso-??syror per liter öl. Den analytiska IBU bestämningen skulle göras för att kunna få en uppskattning om hur riktiga de IBU värden var som Lundabryggeriet tidigare beräknat fram med hjälp ut av ett program, Glenn Tinseths. De två olika analysmetoderna som användes var, en spektrofotometrisk metod ?Hope bitterness in beer? och en HPLC metod ? Iso ?-, ?-and ?-acid in hope and isomerized hop extracts in beer?. Under arbetets gång fastställdes det att tillredningen av extraktionslösningarna i den spektrofotometriska metoden är väldigt beroende på hur länge dessa lösningar skakas. Det fastställdes också att desto mörkare ölet var desto viktigare blev skakningstiden. För HPLC metoden fastställdes det att lösligheten av substansen ICE-I3, i standarden, beror på polariteten i lösningsmedlet och att det inte är optimalt att använda svagt försurad metanol, som var angivet i metoden ?Iso ?-, ?-and ?-acid in hope and isomerized hop extracts in beer?. Då metanolen är svagt försurad är den även mer polär, vilket resulterade i att ICE-I3 inte kunde lösas. Att använda metanol som inte var försurad visade sig vara mycket mer lämpligt. I detta fall kunde det konstateras att den spektrofotometriska metoden var mer osäker än HPLC, speciellt då skakningstiden för fullständig extraktion av de isomerade syrorna inte kunde fastställas. Därför anses det vara bättre lämpat att fokusera på HPLC metoden vid fortsatt arbete för att fastställa ölsorternas IBU.