Det här arbetet undersöker användandet av informationsteknik så som datorer, internet och digitala lärresurser i skolors undervisning, med fokus på grundskolor som har ?en till en?-Projekt. Ett ?en till en?-Projekt innebär att varje elev får tillgång till en egen dator. Arbetet försöker besvara frågan om hur det är att arbeta på en skola med ett "en till en"-Projekt och hur IT påverkar undervisningen där. Svaren på denna frågeställning fås genom ett antal intervjuer med grundskollärare som arbetar i ?en till en?-Projekt.

Vår studie syftar till att besvara frågan om hur kunskap kan överföras mellan Projekt och vad som kan göras för att underlätta denna process. För att få svar på denna fråga utförde vi en kvalitativ studie baserad på intervjuer på ett av Sveriges största företag. Vår studie visar att företagskultur spelar en betydande roll vad gäller kunskapsöverföring mellan Projekt, men att det även krävs att resurser tilldelas för att kunskapsöverföringsaktiviteterna verkligen ska genomföras. De viktigaste komponenterna för att förbättra kunskapsöverföringen är, förutom företagskultur och tilldelning av resurser, även dialog, rutiner och mål samt att lärdomar från tidigare Projekt blir lättare att ta del av och hitta för utomstående..

Kunskapsöverföring har visat sig vara problematiskt i Projektorganisationer på grund av Projektens tydliga avgränsningar. Byggbranschen är en Projektorganiserad bransch som av olika anledningar har problem med kunskapsöverföring mellan Projekt. Vi finner det därför intressant att undersöka kunskapsöverföring mellan Projekt i byggbranschen. Syftet med uppsatsen är att beskriva hur faktorer gällande kultur och struktur påverkar kunskapsöverföring mellan Projekt i byggföretag samt om och hur dessa faktorer skiljer sig mellan traditionella Projekt och partneringProjekt. För att uppfylla syftet och besvara forskningsfrågorna har en fallstudie med personliga intervjuer genomförts vid byggföretaget NCC i Luleå.

Denna uppsats är en fallstudie av ett EU-Projekt. Syftet med denna uppsats är att beskriva och förklara Projektets faser och vad som fordrades för att Projektet skulle bli framgångsrikt. Clean Urban Transport Europé-Projektet (CUTE) var ett utvecklingsProjekt inom EU som drevs i nio städer, Stockholm var en utav dessa. Projektet gick ut på att testköra vätgasbussar med bränsleceller. Undersökningen avgränsades till delProjektet i Stockholm som av aktörerna ansetts som ett framgångsrikt Projekt.

För att öka vår kunskap kring kritiska framgångsfaktorer vid genomförande av Projekt, har vi identifierat vad vi tror är generella framgångsfaktorer och fallgropar. Genom att, utifrån den befintliga Projektteorin, undersöka utförda Projekt hos LFV Data har vi kommit fram till att bemanningen av Projektgruppen är den idag mest förbättrings bara fallgropen för att genomföra Projekt inom LFV Data, även om förankring av mål och vision för Projekt också är av stor vikt. Bemanning av Projektgruppen är den främsta generella framgångsfaktorn och vår idé är att kartlägga vilka kompetens områden som behövs för att matcha med befintlig personals kvalifikationer. Polärdiagram kan vara till hjälp vid denna matchning. Vi menar att bemanningen av Projekt är det som blir fel, även om Projektet sedan följer metodiken, har förankring hos ledningen, håller tidplanen, och når de ekonomiska målen, dvs gör allt som de ska.

Denna magisteruppsats handlar om lärande och hur det påverkar individer, Projekt och organisationer. EU: s nya satsning på 450 millioner euro, för 2005, visar att fenomenet lärande är ett, i allra högsta grad, aktuellt ämne. Det förs en diskussion om varför lärandet finns och på vilket sätt det inverkar på Projektprocessen. Det redogörs även för olika sätt att se på Projekt och hur det står gentemot process samt hur stress, tid, kostnad och lärandet står i perspektiv till detta. I undersökningen förs även en diskussion om, på vilket sätt informationsteknologiska Projektverktyg kan stödja lärandet..

I dagens kunskapsintensiva verksamheter finns det ett växande behov av att ta tillvara, sprida och skapa kunskap och lärande mellan Projekt. Samtidigt har det blivit vanligare att verksamheten bedrivs i Projektform, där arbetet sker i tidsgränsade Projekt mot uppställda mål. Traditionellt sätt har Projekt betraktats som engångsföreteelse som inte kommer att upprepas.  Enligt den tanken finns ingen eller litet möjlighet till kunskapsspridning och lärande mellan Projekten. Idag ses arbetet med kunskap och lärande mellan Projekt som en möjlighet och även som en förutsättning för att verksamheten ska överleva på en alltmer konkurrensutsatt marknad.

Denna rapport avser att behandla ekonomistyrning explicit i långa Projekt och lyfta ut och granska de problem som kan uppkomma. Vi har valt att avgränsa undersökningen till långa Projekt då dessa inte med automatik fungerar i verksamhetens normala budgeterings och bokslutsprocess. Vi undersöker om det finns specifika problem med att Projektets löptid sträcker sig över flera år och över årsbokslut. Vi har valt att genomföra undersökningen genom en fallstudie där vi har valt ut ett företag som arbetar med väldigt långa Projekt. Vi tittar på hur budgetering och uppföljning fungerar och vilka problem som kan uppstå.

I vår uppsats studerar vi en omorganisation och jämför tillvägagångssättet med teorier gällande Projekt och Projektledning. Vi arbetar utifrån en retorisk frågeställning gällande om de traditionella Projektteorierna räcker till som verktyg för att en Projektledare skall ha möjlighet att leda ett framgångsrikt Projekt. Eller är det måhända så att man som Projektledare behöver besitta andra kunskaper än ren och skär Projektteori?Syftet med vår forskning grundar sig i att det i dagsläget är många Projekt som misslyckas och vi vill försöka finna orsaken till varför. Under uppsatsens gång har vi dykt in i Projektteorins värld och byggt på vår teoretiska referensram.

I dag arbetar organisationer i en turbulent miljö och med komplexa arbetsuppgifter med ökade krav på prestationer, anpassningsförmåga och flexibilitet. Detta medför att många organisationer väljer Projekt både som organisationsform och som arbetsform. Då denna arbetsform ofta har snäva tidsramar, knappa resurser och en hög innovationstakt leder detta till att Projektet ofta omges av olika osäkerheter och risker. Syftet med vår studie är att undersöka vilka osäkerheter som kan finnas i ett Projekt och hur dessa påverkar Projektet. Teorierna behandlar Projekt, osäkerheter i Projekt samt Projektledarrollen.

Litteratur inom systemutvecklingsområdet visar behov av nya snabbare systemutvecklingsmetoder. Orsaken är komplexiteten både i systemutvecklingsProjekten och i organisationer, där systemutveckling sker. Nu föredras små Projekt, som omfattar färre än tio deltagare och genomförs på mindre än ett år. De traditionella systemutvecklingsmetoder anses vara lämpliga för stora Projekt. Det finns nya systemutvecklingsmetoder, som får benämningen dynamiska metoder, för små Projekt.

Alltsedan Sveriges inträde i EU (1995) har internationella samarbetsProjekt kontinuerligt ökat i antal, i denna kategori ingår såkallade EU-Projekt. Denna rapport syftar till att belysa viktiga aspekter i den administrativa hanteringen av ovannämnda Projekt. Fokus ligger framförallt på redovisning och informationsspridning under Projekttiden och efter Projektets avslut.Den intervjuundersökning som ligger till grund för resultatet bygger på insamlat material ifrån 2 kommuner och 2 organisationer som fungerar som stöd för ett antal kommuner.Resultatet presenteras i form av 7 punkter, vilka anses vara viktiga att beakta vid styrning av EU-Projekt. Punkterna kan således ses som en grund för en Projektstyrningsmodell. Resultatet visar att många styrproblem uppstår på grund utav informationsbrist, därför diskuteras punkterna utifrån hur de skulle kunna stödjas av ett datorbaserat informationssystem..

Bakgrund: En stor del av Projekten som genomförs överskrider de ramar som finns vad gäller budget, tid och kvalitetsspecifikationer. De problem som uppstår vid ekonomistyrning av Projekt kan troligtvis till viss del härledas till att Projekt genomförs i olika miljöer och således utsätts för olika grad av osäkerhet. Detta, i kombination med varje Projekts unikhet, leder till antagandet att alla Projekt inte kan styras på samma sätt, utan istället måste sannolikt ekonomistyrningen anpassas till det enskilda Projektets förutsättningar. Syfte: Syftet är att beskriva och analysera hur ekonomistyrningen utformas samt även hur den bör utformas i Projekt som kännetecknas av olika grad av osäkerhet. Genomförande: Undersökningen genomfördes i form av en fallstudie och den empiriska informationen samlades in genom fyra intervjuer på lika många företag som arbetar med olika sorters Projekt.

Bakgrund: Traditionellt sett har man i Projektlitteraturen betraktat Projektet som fenomen som en unik engångsföreteelse som aldrig kommer att upprepas. Enligt ett sådant resonemang skulle möjligheterna till lärande mellan Projekt vara kraftigt begränsade, om ens existerande. Denna syn på Projekt har dock kommit att förändras, varvid ett lärande mellan Projekt inte bara skulle vara möjligt utan även kunna ses som en förutsättning för överlevnad på en alltmer konkurrensutsatt marknad eftersom Projekten bland annat lägger grund för konkurrensfördelar. Syfte: Syftet med denna undersökning är att beskriva vad man kan lära sig mellan Projekt, samt att komma med förslag på hur man kan arbeta för att främja lärande mellan dem. Genomförande: Undersökningen genomfördes i form av en fallstudie och den empiriska informationen samlades in genom tre intervjuer på lika många företag som arbetar med utvecklingsProjekt inom elektronik- och telekombranschen.

Samhällets komplexitet och den höga förändringstakten tillsammans med den fasta struktur som företag besitter har skapat ett behov av en lösare och mer flexibel struktur såsom tillvägagångssättet i ett Projekt. Trots denna utveckling lider många Projekt av förseningar, övertrasseringar och till och med misslyckanden. Detta innebär att det är viktigt att utforma en väl utvecklad styrning, vilken kan uttrycka sig på många olika sätt, där ekonomistyrning med dess verktyg är en viktig del..