Den projektbaserade arbetsformen blir allt mer vanligt förekommande inom alla nivÄer i samhÀllet. Projekt krÀver planering, bland annat tid- och resursplanering. Tid Àr en av de viktigaste bestÄndsdelarna i projekt, och tidsaspekten Àr av avgörande betydelse om projektet kommer att lyckas i sin helhet. Resurser Àr en annan viktig bestÄndsdel som ocksÄ har en avgörande betydelse om projekt kommer att nÄ mÄlen. Samtidigt som projektet som arbetssÀtt tilltar, tenderar projekten att vÀxa i storlek.

Fem projekt och deras processerProjekten Àr ett urval av vad jag ritat under 15 Är som praktiserande arkitekt. Avsikten Àr att belysa en del frÄgestÀllningar: Vad har varit de styrande faktorerna? Vad och vilka styr? Vilka var projektens bÀrande idéer?Projekt:- Ungdomens hus i Rinkeby. Nybyggnad.- SödertÀlje tingshus. Om-och tillbyggnad.- Radhus i Kv Kippinge, Hjulsta.

Syftet med denna uppsats Àr att beskriva hur kommunikation och ledarskap formas i ett internationellt projekt.För att beskriva hur kommunikation och ledarskap formas i ett internationellt projekt har vi anvÀnt en kvalitativ undersökningsmetod. Vi har Àven anvÀnt oss den hermeneutiska tolkningen för att kunna belysa och jÀmföra vÄra respondenters syn pÄ kommunikation och ledarskap. VÄr studie har visat att nationell kultur har en stor pÄverkan pÄ bÄde kommunikation och ledarskap i ett internationellt projekt som kÀnnetecknas av komplexitet och risker för missförstÄelse. Detta beror pÄ att de personliga vÀrderingarna skiljer sig Ät mellan olika nationella kulturer. SprÄkbarriÀr, olika arbetssÀtt och arbetsmetoder, i det flesta fall Àr det kulturella skillnader som medför svÄrigheter i under projektets gÄng.

BakgrundEtt mÄl för mitt arbetslag har sedan starten 2001 varit att arbeta i Àmnesövergripande projekt.Jag upplever dock att samarbetet mellan Àmnena inte har prioriteras.SyfteSyftet med min aktion var dÀrför att försöka stÀrka samarbetet mellan Àmnena. MinfrÄgestÀllning var hur arbetslaget kan arbeta tillsammans för att underlÀtta Àmnesövergripandeprojekt.MetodAktionsforskning syftar till att Ästadkomma en förÀndring av en verksamhet och skapa insiktoch kunskap om hur denna förÀndring gÄr till. För att genomföra föreliggandeutvecklingsarbete har jag anvÀnt mig av aktionsforskningens metoder. Jag har initierat enhandling i arbetslaget, följt processen och reflekterat över den pÄ ett systematiskt sÀtt genomobservationer, loggboksskrivande och gruppintervjuer. Aktionen genomfördes lÀsÄret 2006-2007..

Att arbeta i projekt Àr en allt vanligare arbetsform som tillskrivs vara mer effektiv Àn den traditionella. Trots detta har projektorganisationer svÄrt att dra lÀrdomar av tidigare misstag, dÀrför riskeras de att Äterupprepas i andra projekt. Det finns pÄtagliga brister i inhÀmtningen av kunskap frÄn tidigare projekt, men ocksÄ i lagrandet av dessa erfarenheter. UtvÀrdering Àr ett verktyg som syftar till att reflektera och samla in erfarenheter och kunskaper som genererats i ett projekt. Det Àr ocksÄ en förutsÀttning för att de ska kunna vidareförmedlas.

Denna artikel handlar om projektorganisering med projektstyrningsmodeller. Dessa modeller presenteras inte sÀllan som ett universalverktyg för projekt men finns det risk att dessa kan skapa lÄsningar i den kreativa processen? För att tydliggöra teorin och de aspekter som bör beaktas vid ett projekt har effektiviteten delats upp i tvÄ begrepp projektledningseffektivitet, vilket innefattar bland annat mÄtt sÄsom tid, kostnad och kvalité, samt projekteffektiviteten, vilket innefattar huruvida resultatet av projektet Àr anvÀndbart och meningsfullt. Genom denna uppdelning och med hjÀlp av en egen teoretisk referensram söker författarna skapa ett mer övergripande synsÀtt för att analysera ett projekts nytta i alla dimensioner. Artikeln inkluderar en undersökning som visar huruvida referensramen stÀmmer överens med det praktiska arbetet i ett projekt med projektstyrningsmodeller.

PÄ grund av vÄrt stora och gemensamma intresse för konstÄkning valde vi att sÀtta upp en isshow i samarbete med Lunds konstÄkningsklubb. Rapporten behandlar hur det Àr att försöka leda ett projekt i en ideell förening samt tar upp vikten av kommunikation och ledarskap för att ett projekt ska lyckas. Den tar upp problem som uppstÄtt under projektets gÄng och hurdana lösningar vi funnit till dessa problem. Vi har ocksÄ undersökt hur man ljussÀtter en isyta och hur man gÄr tillvÀga nÀr förestÀllningen som ska ljussÀttas inte stÄr fÀrdig förrÀn dagen före premiÀr..

Syftet Àr att beskriva ett projekt inom Entertainment och identifiera dess Key Success Factors. En fallstudie gjordes av privatteaterproduktionen HippHipp! [paw rihk-titt] som gavs i Lund 2003-2004. I en induktiv studie genomfördes nio stycken intervjuer som resulterade i ett empiriskt material. Detta material analyserades och relaterades till teorier om projektledning (Briner m fl), adhocrati (Mintzberg), Key Success Factors (Grant) och Experience Economy (Pine & Gilmore). Studien beskriver ett framgÄngsrikt projekt inom Entertainment och förklarar framgÄngen med projektet genom att presentera sex stycken Key Success Factors.

Denna rapport beskriver mitt projekt som jag utfört under min VFU-period pÄ Haparanda Stad. Under min tid pÄ Haparanda stad fick jag i uppgift att utföra ett eget projekt. Jag fick Àven vara med och se hur mÄnga andra pÄgÄende projekt fungerar och ser ut. Som projekt valde jag att inventera och granska Haparanda stads gÄng och cykelbanor som ingÄr i stadsnÀtet. Till hjÀlp och rÄd under mitt projekt hade jag mina handledare Göran Wigren, Sofia Rosendahl, Kalle Kyösti och Robert Ekholm.

Huvudsyftet med detta examensarbete var att jÀmföra SchlumbergerSemas projektmodell PROMISE (Project Management in Sema) mot ett mindre antal projektmodeller och som en orienterande del till jÀmförelsen skapa en utvÀrderingsmetod för PROMISE projekt. UtvÀrderingsmetoden ges inte nÄgon större del i detta examensarbete, förutom den skapade checklistan som utformades efter den inledande litteraturstudien. Den största delen i detta arbete bestÄr av den jÀmförelse som gjordes mot PROMISE. De projektmodeller som jÀmfördes mot PROMISE var PPS (Praktisk Projekt Styrning) som Àr TietoEnators projektmodell samt PQM (Project Quality Management) som Àr Svenska Projektfabrikens projektmodell. JÀmförelsen utfördes övergripande pÄ omrÄdena processorientering, fas, dokumentation och organisation.

I dagens samhÀlle Àr det allt viktigare för företag att behÄlla sina existerande kunder dÄ konkurrensen blir allt hÄrdare. Detta medför att företag försöker vidta ÄtgÀrder för att vÄrda relationer med sina kunder. Detta problem Àr Àven högst relevant inom IT-branschen. Inom IT-branschen Àr det vanligt att arbeta agilt i IT-projekt. VÄr samarbetspartner har sett ett ökat behov av att mÀta servicekvalitet pÄ ett Äterkommande sÀtt inom IT-projekt, detta för att mÀta relevanta variabler som strÀcker sig utanför kravspecifikationen.

Det ökande behovet av nationella IT-stöd inom hÀlso- och sjukvÄrd har lett till att en nationell IT-strategi för vÄrd och omsorg har utarbetats och att flera projekt inom ramen för denna strategi har startats. Ett av dessa projekt Àr utvecklingen och det nationella införandet av det nya ordinationsverktyget Pascal vilket innefattar samtliga landsting och kommuner. FörutsÀttningarna för projektet och dess storlek medför att ledningen mÄste finna tillÀmpbara strategier för att hantera dess komplexa förhÄllanden. Det har konstaterats att ett stort antal projektmisslyckanden kan bero pÄ att komplexa projekt leds genom icke tillÀmpbara strategier. Ledning av komplexa projekt försvÄras av det faktum att linjÀra strategier inte Àr tillÀmpbara, strategierna bör istÀllet situationsanpassas och vÀljas efter de olika problemen som mÄste bemötas under projektets gÄng.Denna fallstudie Àmnar identifiera vilka komplexiteter projektet uppvisar samt hur de kan hanteras utifrÄn projektets förutsÀttningar.

Digimergo Àr en digitalisering av Emergo Train System, ett system dÀr personal inom rÀddningstjÀnst kan öva pÄ olika katastrofscenarion. För att göra Digimergo anvÀndbart behövdes ytterligare programvara: ett administrationsverktyg till övningar och en scenarioeditor. I det programvaruutvecklingsprojekt som denna rapport behandlar har ny programvara utvecklats och integrerats med det ursprungliga Digimergosystemet.I den hÀr rapporten diskuteras vilka risker som existerar nÀr ny funktionalitet skall lÀggas till ett gammalt projekt samt hur dessa risker kan minimeras. Rapporten undersöker ocksÄ vilka utvecklingsmetoder som lÀmpar sig i projekt dÀr ny funktionalitet ska lÀggas till befintliga system.Resultatet visar att den största risken med att utöka befintliga projekt Àr att underskatta tiden som krÀvs för att sÀtta sig in i projektet i frÄga. Det mest effektiva sÀttet att minimera risken för detta Àr att mycket tidigt studera det tidigare arbetet och utbilda projektmedlemmarna i det gamla systemet.

Syftet med vÄr kvalitativa studie Àr att undersöka hur förskollÀrare, som har deltagit i jÀmstÀlldhetsprojektet JÀmstÀlldhet i centrum, har pÄverkats av att delta i detta projekt. UtifrÄn syftet har vi följande frÄgestÀllningar:PÄ vilket sÀtt har JIC förÀndrat verksamheten pÄ de förskolor som har deltagit?Vad kan förskollÀrare göra för att arbeta för en mer jÀmstÀlld förskola?För vÄr kvalitativa intervju har vi valt att intervjua sex förskollÀrare, som har deltagit i projektet JÀmstÀlldhet i centrum. Som metod för datainsamling har vi anvÀnt oss av en semistrukturerad intervjuform med en intervjuguide som stöd.Resultatet visar att pedagogen mÄste rannsaka sig sjÀlv, om förskolan ska kunna bryta traditionella könsroller och könsmönster. Pedagogen mÄste se sin delaktighet i att förskolan inte Àr jÀmstÀlld.

Titel:Risk Managements pÄverkan för utfallet av ERP-projektFörfattare:Ann-Magritt Lindemark EngÞy och Hanna MaunusHandledare:PÀr VilhelmsonExaminator:Sarah PhilipsonKurs:Examensarbete företagsekonomi C, 15.0 hpNyckelord: ERP-projekt, Projekt Management, Risk Management, risker i ERP-projekt, lyckade projekt, misslyckade projekt, The Iron Triangle.Syfte:Att undersöka vilka risker som Àr mest förekommande vid implementeringen av ERP-system och hur risk management kan reducera dessa.Metod:Kvalitativ metod, hermeneutik, fallstudier, semistrukturerade intervjuer, vÀlgrundad teori.Resultat:Organisationens och projektets ledning hade större kunskaper om vilka risker som ville uppstÄ och olika risk management strategier Àn andra anstÀllda och slutanvÀndarna av systemet.  Standardisering, samordning och automatisering av organisationens kÀrnprocesser var huvudsyften för att implementera ERP-system i organisationen. God planering av projektet Àr avgörande för ett lyckat resultat. Det Àr viktigt med bra kommunikation och tÀtt samarbete mellan de olika avdelningarna i projektet, och Àven med externa konsulter som till exempel leverantören av ERP-systemet. Riskanalys var en viktig del av projektens risk management strategi. En skicklig och flexibel projektledning hade stor betydelse för att risk management strategin fungerade.