PÄ den svenska landsbygden har det en gÄng funnit stora arealer av öppna marker sÄ som naturbetesmarker, men under de senaste Ärtiondena har det skett en stor minskning av dessa. Det har nu öppnats upp nya möjligheter till att ÄterfÄ det landskap som en stor del av vÄr flora och fauna faktiskt Àr beroende av i och med nya möjligheter till stöd och ersÀttningar frÄn EU Med hjÀlp av landsbygdsprogrammet har bland annat olika projekt fÄtt medel för att arbeta med exempelvis restaureringar av marker. Projektet som denna studie bygger pÄ heter Projekt mÄngfaldig samverkan, tidigare Projekt samverkan, och arbetar med restaureringar av bland annat naturbetesmarker. Uppdragsgivare för projektet Àr landsbygdsenheten, LÀnsstyrelsen VÀstra Götaland. Idén med projektet Àr att myndigheter som lÀnsstyrelsen ska stötta grupper som Àr intresserade av att göra nÄgon förÀndring pÄ sina marker. Det Àr i sin tur dessa grupper som gör arbetet och det Àr deras personliga erfarenheter och framtidstro som Àr grunden till denna studies resultatundersökning. Syftet med studien Àr att ta reda pÄ vilka effekter som Projekt mÄngfaldig samverkan har gett. Studien bygger pÄ djupintervjuer med informanter frÄn tvÄ olika grupper inom projekt mÄngfaldig samverkan.

Denna fallstudie utreder hur ett företag expanderar via ett innovativt projekt. Genom observationer, intervjuer och ÄterberÀttelser har studien en etnografisk ansats för att skapa en bild av hur ett sÄdant projekt kan gÄ till och hur dess olika processer ser ut. Syftet med studien Àr att utifrÄn begreppen: innovation, projekt, projektledning och kunskapsöverföring analysera hur företaget Josephssons genomfört lanseringen av Josephssons Webshop och pÄ vilket sÀtt det pÄgÄende innovativa projektet e?handel genomförs. Författarna har genom en litterÀr fördjupning av de olika begreppen skaffat sig en teoretisk referensram som sedan anvÀnts för att analysera det empiriska materialet.

Syftet med studien var att se hur lÀrande har upplevts av deltagarna i ett projekt samt deras syn pÄ lÀrande, som hör samman med att projektets resultat anvÀnds i de ordinarie verksamheterna. Studiens fokus lÄg pÄ respondenternas upplevelser och deras egen syn pÄ det intrÀffade. Projektet som undersöktes var LÀrande vÀntrum som genomförts inom Landstinget i Kalmar lÀn och finansierats av Samverkansdelegationen. Genomförandet av studien gjordes i form av intervjusamtal med sju projektdeltagare och sju som inte deltagit i projektet. Av resultatet framkom upplevd tidsbrist som ett hinder för arbetsuppgifter utanför de ordinarie (t.ex.

Sammanfattning: Idag Àr det allt vanligare för företag att genomföra investeringar för att företaget ska genera vinster. X arbetar dagligen med att investera i nya projekt. Verksamheten har delat upp sina investeringar i tvÄ kategorier som benÀmns med smÄ och stora projekt. Varje projekt har sitt eget tillvÀgagÄngssÀtt dÀr ett antal aspekter sÄsom implementering och idé förekommer. Flera kÀnda forskare har studerat kring olika kalkylmetoder samt kostnadsuppföljningar.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur ett projekt startas upp, leds och drivs dÄ det Àr kopplat till socialt arbete och efterbehandling för hemlösa kvinnor med missbruksproblematik. Bakgrunden Àr en tidigare b-uppsats som visade pÄ brister i eftervÄrden för dessa kvinnor. Examensarbetet har gjorts genom en litteraturstudie dÀr vi undersökt projekt och projektledning, samt en halvstrukturerad personlig intervju och en telefonintervju med en nyckelperson med erfarenhet av projektarbete. Resultatet visade pÄ att det Àr viktigt med samarbete och nÀtverk dÄ det oftast finns mÄnga aktörer som kan hjÀlpa mÄlgruppen, sÄ som socialtjÀnsten, beroendecenter samt Röda Korset. Genom ett lösningsfokuserat arbete och en upplevelsebaserad metod kan mÄlgruppen fÄ hjÀlp att komma tillbaka in i samhÀllet och fÄ ett sjÀlvstÀndigt och vÀrdigare liv.

Den agila utvecklingsmetoden scrum Àr en erkÀnd metodik inom systemutveckling som möjliggör noggrann utvÀrdering, testning och iteration inom utvecklingsprojekt. Scrum appliceras i projekt dÀr scrumteamet normalt bestÄr av 3-9 personer. Vi presenterar i detta examensarbete resultat frÄn en deltagande observation i ett smÄskaligt, tidsintensivt utvecklingsprojekt. Vi beskriver konsekvenserna av att med ett team bestÄende av tvÄ personer applicera scrum i ett utvecklingsprojekt med scrumartefakter sÄsom sprinter, dagliga scrummöten och produktbackloggar.  .

Bakgrund: Projekt Àr en organisationsform som blivit allt viktigare ochvanligare i företag de senaste Ären. I den traditionella projektstyrningen finns brister. Dels fokuserar styrningen ofta enbart pÄ tids- och konstnadsaspekten av projekt, dels upplevs projektorganisationer ofta ha en bristande eller obefintlig koppling till företagets strategi och affÀrsplan, vilket kan skapa osÀkerhet kring mÄl och prioriteringar. Balanced Scorecard-modellen har utvecklats för att komma till rÀtta med denna typ av problem. Diskussionen om Balanced Scorecard har dock frÀmst fokuserat pÄ modellens anvÀndning och nyttain i mer statiska organisationsformer Àn projekt.Syfte: VÄrt syfte med uppsatsen Àr att studera hur Balanced Scorecard kan anvÀndas för att stödja och styra projekt.

Den hÀr uppsatsen behandlar vikten av kommunikation i projekt och vill frÀmst ge svar pÄ faktorer som designmanagern kan inverka pÄ för att skapa en lyckad kommunikation i projekt.Uppsatsen berör Àven styrkor och svagheter som projektgruppens medlemmar besitter samt möjligheten att pÄverka gruppdynamiken. UtifrÄn ett hermeneutiskt vetenskapligt förhÄllningssÀtt har vÄr strÀvan varit att skapa förstÄelse för det omrÄde vi studerat. Vi har anvÀnt oss av kvantitativ och kvalitativ metod, genom att vi dels genomfört djupintervjuer samt e-postformulÀr. AnvÀndandet av bÄda metoderna grundar sig pÄ att vi velat studera gruppdynamik och kommunikationsproblem i designintensiva företag bÄde övergripande och mer detaljerat.Författarna har genom uppsatsen stÀrks i sin uppfattning om att det bÀsta sÀttet att genomföra ett projekt, inom ett designintensivt företag, Àr att ha en designmanager/projektledare som förstÄr sig pÄ de olika disciplinerna. Det hÀr för att ökad förstÄelse leder till bÀttre kommunikation mellan medarbetare.I uppsatsen framkommer det Àven att designmanagern mÄste ges tydliga styrverktyg samt möjlighet att pÄverka gruppsammansÀttning för en lyckad dynamik..

IT (Informationsteknologi) anvÀnds i dag mycket för att distribuera och förmedla information internt och externt. Ett bra verktyg för informationshantering Àr verksamhetens intranÀt. Arbetet handlar om anvÀndbarhet i smÄ SharePoint-projekt. Med anvÀndbarhet omfattas faktorerna anvÀndarvÀnlighet, anpassning och anvÀndaracceptans. SmÄ SharePoint-projekt (pÄ under 300 timmar) innebÀr att det finns mindre resurser för att tillÀmpa anvÀndbarhet.Syftet med detta arbete Àr att undersöka utvecklare inom SharePoint sina Äsikter och förhÄllningssÀtt kring anvÀndbarhet, samt hur anvÀndbarhet bÀst kan uppnÄs i smÄ projekt med begrÀnsade resurser.

Denna fallstudie avser att titta pÄ kritiska faktorer i projektimplementering. Projektimplementering avser hela genomförandet av projekt efter att avtal har tecknats till avslut, dÄ kunden och leverantören har uppfyllt sina respektive Ätaganden. Kritiska faktorer Àr kommunikation, ledningens stöd, planering, personal, teknik, kundens acceptans, kundkonsultation, samordning och problemlösning. Punkterna Àr sammanfattade i Schultz, Selvin och Pintos Projekt Implementerings Profilen (PIP). Projekt kÀnnetecknas av att de, med dedikerade resurser under en begrÀnsad tid, skall nÄ projektetmÄlet, vilket kan vara en nog sÄ stor utmaning.

Det Àr idag fortfarande en stor del av alla IT-projekt som misslyckas och kravhanteringen har fÄtt en större betydelse för om ett IT-projekt ska lyckas eller inte. För att en större möjlighet till att ett IT-projekt ska lyckas anvÀnds kravinsamlingsmetoder, dock Àr det viktigt att rÀtt kravinsamlingsmetod vÀljs till det specifika projektet. Om fel kravinsamlingsmetod vÀljs frÄn början kan detta ledda till en misslyckad systemimplementation. DÀrför har författaren av rapporten valt följande huvudproblemfrÄga att undersöka i denna uppsats: Vilka rÄd rörande metodval kan ges till organisationer som ska implementera och vÀlja en kravinsamlingsmetod? Med hjÀlp av enkÀter och djupare intervjuer har författaren samlat in tillrÀckligt med material för att spegla de svar som framkommit i slutet av rapporten.

Vid diagnostisering av hjÀrtsjukdomar anvÀnds ofta ekokardiografi för kartlÀggning av hjÀrtats storlek, funktion och blodflöde. Dessa undersökningar utförs dagligen pÄ Fysiologkliniken vid Karolinska Universitetssjukhuset. Idag sker inmatning av undersökningsvÀrdena manuellt och sparas i pappersarkiv.MÄlet med detta projekt var att skapa en databas som tar hand om dessa vÀrden och effektiviserar det dagliga arbetet. Detta projekt Àr en fortsÀttning pÄ ett tidigare projekt frÄn 2012, vilket inte kunde avslutas i tid. Databasen har skapats i databasprogrammet FileMaker och har till stor del utformats efter en modifierad version av den kravspecifikation som sattes upp i det tidigare projektet.Projektet resulterade i en databas som för nÀrvarande gÄr under namnet CardioEchoBase (CEB) vilken uppfyller alla de krav som stÀlldes förutom automatisk importering av vÀrden frÄn ultraljudsmaskiner. .

Behövs en förstudie innan man sjösÀtter ett nytt projekt som ska förÀndra ett företags arbetssÀtt eller effektivisera en verksamhet? Rapporten beskriver effekterna av att göra en förstudie innan ett projekt pÄbörjas, som kan innebÀra stora förÀndringar i ett företags verksamhet. Förstudien har en stor betydelse, inte minst för att den gör det möjligt att avbryta ett projekt i ett tidigt skede, om man upptÀcker att det inte Àr ekonomiskt fördelaktigt för företaget att genomföra det. En slutsats vi drar Àr att de agila projektmodellerna underlÀttar hanteringen av förÀndringar som uppstÄr under projektets gÄng samt gör projektet mer anpassningsbart till de resultat som framkommer under projektets gÄng. Rapporten tar upp för- och nackdelar med olika projektmetoder och affÀrssystem. I rapporten intervjuas ett antal mycket erfarna och kompetenta personer, som tillsammans har över 100 Ärs projektvana och som har implementerat 100-tals projekt.

I din hand (eller pÄ din skÀrm) har du en kvalitativ studie som med blicken fÀst pÄ ett projekt pÄ en högstadieskola i Göteborg studerar projekt som social konstruerat fenomen. Eleverna i Ärskurs sju har veckovis samtalsgrupper ledda av socialarbetare. Genom samtal och övningar behandlar man teman som vÀnskap, sexualitet, demokrati, skolan och framtidsdrömmar. Vi stÀller oss frÄgan hur ett projekt blir till. Vilka mekanismer Àr verksamma nÀr ett projekt gÄr frÄn idé till verklighet? Vidare tittar vi pÄ maktaspekterna i denna tillkomstprocess.

MÄnga företag och organisationer har i dagens samhÀlle implementerat nÄgon form av informationssystem, detta frÀmst för att effektivisera informationshanteringen och pÄ sÄ sÀtt effektivisera hela organisationen. MÄnga IT-projekt av den hÀr typen anses dock bli misslyckade, mÄnga hÀvdar dÄ att en grundförutsÀttning för att fÄ lyckade IT-projekt Àr att anvÀnda sig av anvÀndarmedverkan, medan andra menar att anvÀndarmedverkan kan leda till kommunikationsproblem och konflikter. Med denna motsÀttning i argument kring anvÀndarmedverkan ville vi undersöka hur och varför personer inom IT-projekt anvÀnder sig av anvÀndarmedverkan idag. De svar vi fick angÄende hur, visar att personer inom IT-projekt vÀljer Àr att anvÀnda sig av referensgrupper som ska vara representativa för den anvÀndargrupp de tillhör. Det bör Àven finnas skillnader i hur anvÀndarna i referensgruppen ska vara, sÄ att inte bara personer med ?datorvana? eller de pÄ chefsnivÄ tas med.