Syftet med studien Àr att undersöka vad det Àr i projekt Columbus arbetsmodell som bidrar till att deltagarnas hÀlsotillstÄnd och förmÄga till arbete alternativt studier förÀndras samt hur samverkan mellan myndigheter fungerat för deltagarna. Studien utgÄr frÄn ett brukarperspektiv, med fokus pÄ att förstÄ deltagarnas upplevelser av medverkan i projekt Columbus. FrÄgestÀllningarna Àr dÀrför följande: Hur upplever deltagarna att medverkan i projekt Columbus har förÀndrat deras hÀlsotillstÄnd och förmÄga till arbete och/eller studier? Vad i projekt Columbus arbetsmodell upplever deltagarna möjliggör förÀndring?Hur upplever deltagarna projekt Columbus i avseende pÄ samverkan mellan olika myndigheter? Forskningsansatsen i studien Àr kvalitativ och bygger pÄ sammanlagt sju intervjuer, varav fem Àr med personer som tidigare medverkat i projekt Columbus verksamhet och tvÄ Àr med personer som arbetar som personal i verksamheten. De teorier som anvÀnds Àr KASAM och Watzlawicks, Weakland och Fisch teori om förÀndring av första och andra graden samt samverkansteori.

Kurs: Kandidatuppsats inom Företagsekonomi, C-uppsats 10 p Syfte: Syftet Ă€r att utreda i hur stor utstrĂ€ckning projekt utvĂ€rderas och om det föreligger nĂ„gra skillnader mellan IT-Telekom och Övriga branscher. Syftet Ă€r Ă€ven att utreda vilka kritiska moment och problem som framkommer vid utvĂ€rdering och utlĂ€sa eventuella samband mellan utvĂ€rdering av projekt, lĂ€rande och effektivisering. Metod: En positivistisk inriktning gĂ„r att utlĂ€sas som en röd trĂ„d genomgĂ„ende i de valda metodansatserna i uppsatsen. Genom enkĂ€tundersökning per telefon med projektledare, frĂ„n slumpmĂ€ssigt utvalda företag inom IT-Telekom samt Övriga branscher, samlades empiri in för bearbetning och analysering. Slutsatser: Vad det gĂ€ller utvĂ€rdering av projekt framkom en viss skillnad mellan IT-Telekom och Övriga branscher. UtvĂ€rdering av projekt sker i regel pĂ„ de flesta företag, men oftare inom IT-Telekom Ă€n inom Övriga branscher, dock inte efter samtliga avslutade projekt.

DÄ ett entreprenadföretag som Peab blivit tilldelade en totalentreprenad förekommer projektering. Projektering Àr ett annat ord för produktbestÀmning och leds av en projekteringsledare. Att ha en lyckad projektering vid ett projekt resulterar i att byggkostnader hÄlls och att framtida kostnader minimeras.Vid interna revisioner har det framkommit att det finns vissa brister i projekteringsarbetet. I detta arbete presenteras en studie som visar hur projekteringen fungerar vid tre av företagets projekt. De brister som har uppmÀrksammats inom organisationen Àr problem med ritningsleveranser, hur upphandlingen av konsulter gÄr till och att man har problem med besked frÄn bestÀllaren.

Under sent 1990-tal bo?rjade utvecklare att bli mer och mer missno?jda med ra?dande arbetsformer i projekt. Utvecklarna upplevde att modeller som vattenfallsmodellen inte la?ngre speglade verkligheten fo?r utvecklingen. Detta missno?je resulterade i att en ma?ngd nya arbetsmodeller uppstod och 2001 samlades de under Agile Manifesto.

Litteratur inom systemutvecklingsomrÄdet menar att det Àr vanligt att anpassningar görs vid anvÀndandet av formaliserade systemutvecklingsmetoder. Vissa författare menar Àven att det inte finns mycket stöd för hur dessa anpassningar bör utföras. Undersökningen som genomförts i denna rapport genom intervjuer med sex systemutvecklare syftar till att klargöra anledningen till att anpassningar görs samt vilka positiva och negativa effekter detta kan medföra. Vidare syftar arbetet till att klargöra om ett eventuellt förbÀttrat resultat kan uppnÄs med hjÀlp av anpassningar och vilka svÄrigheter som kan finnas med att göra anpassningar. Arbetet avser Àven att ta reda pÄ om systemutvecklarna anvÀnder samma metoder i alla projekt eller om metodvalet varierar och Àven om samma anpassningar görs av metoden till alla projekt.

Under 1990-talet ökade Regeringens krav pÄ redovisning frÄn myndigheterna. För att mot-svara dessa krav startades inom Försvarsmakten Projekt Resultatredovisning, Projekt Rv, som hade till uppgift att utarbeta en ny modell för verksamhetsledning. Projekt Rv resulterade i Handbok för styrning, vÀrdering, analys och redovisning av Försvarsmaktens verksamhet, H SVAR.Samtidigt som Projekt Rv genomfördes presenterades en modell för verksamhetsledning i USA som benÀmndes Balanced Scorecard. Den byggde pÄ principen att uppföljning och styr-ning skulle ske mot organisationens vision. MÄtt för att följa upp detta skulle balanseras inom fyra omrÄden: finansiellt-, kund-, process- och lÀrandefokus.

Gain IT Architecture & Solutions AB (refereras till som Gain IT) Àr ett litetHuskvarnabaserat IT-företag. De Àr verksamma inom de tre affÀrsomrÄdenaprodukt, konsult och service. Inom produktomrÄdet sker försÀljning avprogramvaror och deras egenutvecklade webbapplikationer. PÄ konsultsidanerbjuder Gain IT bl.a. utveckling av webbapplikationer.

I varje projekt finns det brister i kommunikation som kan leda till att kostnad, tid och kvalitét pÄverkas. Varje projekt Àr en tillfÀllig organisation med olika företag och olika personer med varierande erfarenheter inom projektering. Detta medför att varje projekt Àr i sig unikt och hur alla ska kommunicera med varandra kan vara stora frÄgetecken under projekteringens förlopp. Denna rapport tittar nÀrmare pÄ vilka brister och svÄrigheter som kan uppkomma i projekteringskedet..

Projektnamnet - ?Arbetsstuga Utbildnings CD? beskriver ganska bra vad vi gjort, nÀmligen att vi tagit fram en prototyp för en Utbildnings CD för GIS anvÀndare. Arbetsstugan som Àr en grupp ideellt arbetande mÀnniskor var uppdragsgivare och ville att deras tidigare projekt, Projekt Arbetsstuga, nu skulle lanseras pÄ en CD. Ett par tidigare CD-skivor hade skapats men dessa innehöll en del felaktigheter. Nu skulle den en gÄng för alla rÀttas till, sÄ att den skulle kunna slÀppas vidare för distribution.

IT-projekt i offentlig verksamhet finansieras i huvudsak av statliga medel och omsÀtter stora summor varje Är. TyvÀrr brister de ofta vad gÀller tidsramar, budget, utlovad kvalitet eller pga. en kombination av dessa faktorer. Det ligger inte bara i den egna verksamhetens intresse, utan Àven medborgarnas, att dessa projekt faller vÀl ut.Rapporten syftar bl.a. till att fungera som ett av flera beslutsunderlag för offentlig verksamhet vad gÀller införande av en projektmodell.

Som avslutande kurs i civilingenjörsprogrammet VÀg och Vattenbyggnad utförs ett examensarbete pÄ 20 poÀng. Detta examensarbete Àr utfört pÄ uppdrag av Tjidtjak AB. Tjidtjak AB Àr ett projektutvecklingsföretag. Det huvudsakliga syftet med detta examensarbete har varit att samla in information om produktionskostnader och utvÀrdera dessa för olika projekt inom flerbostadshus. Detta för att i kommande projekt snabbt kunna vÀlja byggsystem utifrÄn förutsÀttningarna som respektive tomt (fastighet) ger i detaljplanekravet.

Denna fallstudie utreder hur ett företag expanderar via ett innovativt projekt. Genom observationer, intervjuer och ÄterberÀttelser har studien en etnografisk ansats för att skapa en bild av hur ett sÄdant projekt kan gÄ till och hur dess olika processer ser ut. Syftet med studien Àr att utifrÄn begreppen: innovation, projekt, projektledning och kunskapsöverföring analysera hur företaget Josephssons genomfört lanseringen av Josephssons Webshop och pÄ vilket sÀtt det pÄgÄende innovativa projektet e?handel genomförs. Författarna har genom en litterÀr fördjupning av de olika begreppen skaffat sig en teoretisk referensram som sedan anvÀnts för att analysera det empiriska materialet.

Konceptuella modeller Àr vanligt förekommande i plandriven utveckling men Äsikterna om vad konceptuell modellering Àr och bör anvÀndas till Àr vitt skilda. Agil systemutveckling har vÀxt fram som en motreaktion pÄ den plandrivna systemutvecklingen och forskning har visat att mÄnga traditionella verktyg som förknippas med plandriven utveckling förkastas i detta relativt nya sÀtt att arbeta. Syftet med denna studie Àr att belysa hur yrkesverksamma inom agila projekt ser pÄ konceptuell modellering i relation till det agila manifestet. Detta har Ästadkommits genom intervjuer med flera utövare av agila projektmetoder. Studien visar att det agila manifestet har lÄg grad av förankring hos utövarna av agila metoder och att endast vissa av principerna efterlevs.

FrÄn att endast finnas inom enstaka branscher, till att sprida sig brett över branschregistret har ordet projekt fÄtt en vidare betydelse. Begreppet projekt anvÀnds idag flitigt inom IT-branschen. I och med att projektarbete har blivit vanligare, har nya frÄgor och funderingar kommit upp kring teambuilding.I rapporten tar jag tar upp de kriterier som stÀlls, bÄde pÄ projektledare och de medlemmar som ingÄr i projektgruppen, samt vilka egenskaper en projektledare bör besitta för att skapa en bra miljö i ett projekt. Vidare i min genomförandedel gör jag en jÀmförelse hos litteraturen för att avgöra skillnader och likheter i Äsikter och synsÀtt.I min studie har jag funnit att litteraturen till stor del Àr överrens om de kriterier som stÀlls upp pÄ projektledare och projektmedlemmar. DÀremot finns det vissa skillnader i litteraturen om projektledarens arbetsuppgifter och ansvarsomrÄden..

I dagens industrisamhÀlle anses projekt vara den arbetsform som lÀmpar sig bÀst förutvecklingsarbete. Det flesta företag stÄr inför stora beslut som kan hjÀlpa eller stjÀlpadem. Det Àr dÄ viktigt att organisationerna har en lÀmplig metod för beslutsfattaren attfölja nÀr det gÀller att vÀlja vilka projekt som skall genomföras. Denna studie strÀvar efter att ge smÄföretagarna en ny insyn pÄ hur projekt-prioriteringkan ske effektivare och med mindre risktagande för att hjÀlpa företagen nÄ engynnsammare tillvÀxt. Studien Àr riktad till smÄföretagare inom IT-branschen dÄ det under en förstudieframkommit att de arbetar enligt gamla modeller.