IT-projekt bedrivs i mÄnga företag av olika anledningar. Orsaker till att genomföra ett IT-projekt kan exempelvis vara att hÀnga med i IT-utvecklingen, utveckla IT-produkter eller att stÀrka ett företags konkurrenskraft. Det spenderas stora summor och mycket tid pÄ att bedriva IT-projekt och mÄnga mÀnniskor arbetar i IT-projekt. Men alla IT-projekt fÄr inte en lyckad utgÄng, utan mÄnga misslyckas. Ett misslyckande i ett IT-projekt kan pÄverkas av flera faktorer.Syftet med denna fallstudie Àr att analysera ett misslyckat IT-projekt för att komma fram till vilken eller vilka faktorer som pÄverkade misslyckandet och pÄ vilket sÀtt.

Uppsatsen unders?ker hur de socioekonomiska variablerna, patientavgifter, inkomstniv?er, arbetsl?shet, samt andelen seniorer och h?gutbildade p?verkar antalet bes?k hos allm?nl?kare p? v?rdcentraler i Sverige. Genom regressionsanalyser av data fr?n myndigheter identifieras samband mellan dessa faktorer och bes?ksfrekvensen. Resultaten belyser viktiga samband med elasticitetkoefficienter som visar hur k?nsligt bes?ksantalet ?r gentemot f?r?ndringar i de socioekonomiska faktorerna.

Detta arbete gjordes som avslutning pÄ SamhÀllsbyggnadsprogrammet med inriktning SamhÀllsplanering vid LuleÄ tekniska universitet. Syftet med projektet var att ta reda pÄ förbÀttringsomrÄden i arbetet med projekt inom LuleÄ kommuns Tekniska förvaltnings arbetsomrÄde.För att ta reda pÄ hur projektgÄngen fungerar hades möten med representanter frÄn olika avdelningar pÄ Tekniska förvaltningen samt frÄn andra förvaltningar. Utöver det gjordes Àven en teoristudie för att jÀmföra teorin med Tekniska förvaltningens projektprocess.Projektledning och teknik hanterar en stor mÀngd projekt varje Är frÄn flera andra avdelningar och förvaltningar. Arbetet med projekt fungerar för det mesta bra och ett stÀndigt förbÀttringsarbete finns. FörbÀttringsomrÄden har identifierats i samband med början av processen nÀr det gÀller andra förvaltningar samt projektslut..

Vi har arbetat med ett gemensamt masterprojekt pÄ institutionen för Grafisk Design & Illustration.VÄrt projekt bygger pÄ att generera idéer, dÀr vi anvÀnder lek- och lustbetonade workshops som en metod för kreativt skapande.Som en del av vÄrt projekt sammanstÀller vi en katalog över idéerna, tÀnkt att fungera som en idébank. Eftersom det inte trycks nÄgon officiell utstÀllningskatalog pÄ Konstfack i Är vill vi lansera denna idékatalog som "den officiella utstÀllningkatalogen". Med hjÀlp av vÄr workshop-metod skapar vi 40-60 "masterprojekt" pÄ sju av Konstfacks institutioner, utifrÄn idéen att man efter en konstnÀrlig utbildning kan applicera sin kreativitet pÄ olika discipliner.Katalogen Àr viktig för att kunna presentera och jÀmföra vÄra projekt pÄ lika villkor som de Àkta masterprojekten. Denna jÀmförelse gör det möjligt för oss att vÀcka frÄgor som rör kvalitet och vÀrde i ett projekt, i relation till besökarens upplevelse av nyssnÀmnda. Kommer man kunna skilja ett textilprojekt av en masterstudent pÄ T, frÄn ett textilprojekt av tvÄ masterstudenter pÄ GD&I?.

Bakgrund: NÀr projekt blir allt större och mer komplexa blir det ett ökat behov av ett delat ledarskap. Detta kan lÄta logiskt, men som vi har upptÀckt sÄ Àr det inte lika enkelt som det kan verka vid en första anblick. Det delade ledarskapet i denna typ av projekt Àr inte nÄgot som vi har sett fullt utvecklat i projektlitteraturen. DÀrför Àr det vÄr avsikt att utveckla detta omrÄde vidare genom att undersöka det delade ledarskapet i projektorganisationer. Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att visa varför stora och komplexa projekt behöver ett delat ledarskap och pÄ vilka viktiga roller ledarskapet delas upp samt att i viss mÄn visa pÄ de problem som detta kan medföra och lösningar till dessa problem.

Turism Àr en av de snabbast vÀxande industrierna i vÀrlden idag och upplevelseevenemang Àr en bidragande orsak till det. StÀder anvÀnder ofta upplevelseevenemang för att marknadsföra sig. Samtidigt har samhÀllsutvecklingen inneburit ett ökat intresse för projekt med resurser frÄn flera företag. Festivaler Àr sÄdana populÀra projekt i upplevelseindustrin. VÄr uppsats Àr en kvalitativ fallstudie av Kirunafestivalen.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vad tre individer i en utbildningsgrupp inom det militÀra hade för uppfattningar av ett hÀlsofrÀmjande projekt som genomförts pÄ deras arbetsplats. Syftet har Àven varit att ta reda pÄ om dessa individer upplevde att detta projekt pÄverkat deras arbetsmiljö och hÀlsa, och i sÄ fall hur. Arbetsplatsen Àr en stor och viktig arena för hÀlsofrÀmjande arbete. Detta eftersom en vuxen individ spenderar en stor del av sin vakna tid pÄ arbetet vilket gör att det finns möjlighet att pÄverka ett stort antal individers hÀlsa genom projekt och andra typer av hÀlsofrÀmjande arbete inom denna arena. Det har Àven visat sig att det inte i nÄgon större utstrÀckning forskats angÄende projektdeltagares uppfattningar av det projekt de deltagit i.

Projekt anvÀnds i företag för att utföra en aktivitet. Det finns ett antal kriterier som ett projekt skall uppfylla för att bli kallat ett projekt. Vid genomförandet av ett projekt följs en projektmodell för stöd och riktlinjer sÄ att slutmÄlet kan uppnÄs. En projektmodell har flera faser, dÀr varje fas har sin egen understruktur av dokumentation och milstolpar.Arbetets syfte Àr att illustrera, genom en jÀmförelse, hur tre olika projektmodeller Àr konstruerade. JÀmförelsen mellan dessa projektmodeller ger en överblick om hur modellerna Àr uppbyggda i förhÄllande till varandra.

Denna rapport beskriver det arbete vi gjorde hos Ninetech i Karlstad. MÄlet med vÄrtarbete var att skapa en applikation som hÀmtar information rörande resultat av automatiskabyggen i pÄgÄende projekt. SammanstÀllningen av olika projekt skulle visas löpande. VÄrtarbete kan beskrivas som tvÄ delar, en praktisk och en teoretisk del. Den praktiska delenbestod av att skapa en applikation som visar status pÄ de olika projekt som Ninetech förtillfÀllet arbetar med.

För entreprenörer som arbetar med projekt i en "start up"- fas kan det vara svÄrt att lyckas med finansieringen. Detta beror pÄ att det inte finns nÄgon ekonomisk historik att visa upp för finansiÀrerna. För att lyckas fÄ in tillrÀckligt med kapital för att kunna finansiera ett projekt kan man vÀnda sig till olika typer av investerare. De vanligaste sÀttet Àr att man antingen vÀnder sig till banker, venture capital-bolag eller affÀrsÀnglar. Vad som motiverar dessa aktörer Àr olika, men det gemensamma för dessa aktörer Àr att det Àr svÄrt att fÄ dem att investera i ett projekt.Under senare tid har det dock skapats ett nytt sÀtt för entreprenörer att fÄ in kapital till sina projekt.

BÄde offentlig sektor, privata företag och ideella föreningar bedriver idag en stor del av sitt utvecklingsarbete i projektform. För mÄnga av dessa Àr ocksÄ mÄlsÀttningen att projekten ska leva vidare och bli en ny verksamhet eller integreras i den befintliga. I den hÀr uppsatsen studeras en organisation som gÄtt frÄn att vara ett projekt till att bli en permanent verksamhet samt hur projektprocessen har sett ut. Organisationen jag valde att studera har finansierat sitt projekt genom externa projektbidrag. Jag ville studera i vilken grad olika framgÄngsfaktorer, som identifierats i litteraturen, kunde vara giltiga för det undersökta projekter.

Kurs: Kandidatuppsats inom Företagsekonomi, C-uppsats 10 p Syfte: Syftet Ă€r att utreda i hur stor utstrĂ€ckning projekt utvĂ€rderas och om det föreligger nĂ„gra skillnader mellan IT-Telekom och Övriga branscher. Syftet Ă€r Ă€ven att utreda vilka kritiska moment och problem som framkommer vid utvĂ€rdering och utlĂ€sa eventuella samband mellan utvĂ€rdering av projekt, lĂ€rande och effektivisering. Metod: En positivistisk inriktning gĂ„r att utlĂ€sas som en röd trĂ„d genomgĂ„ende i de valda metodansatserna i uppsatsen. Genom enkĂ€tundersökning per telefon med projektledare, frĂ„n slumpmĂ€ssigt utvalda företag inom IT-Telekom samt Övriga branscher, samlades empiri in för bearbetning och analysering. Slutsatser: Vad det gĂ€ller utvĂ€rdering av projekt framkom en viss skillnad mellan IT-Telekom och Övriga branscher.

Enligt statistik frÄn The Standish Group?s artikel Extreme Chaos (2001) tenderar IT-projekten att oftare fÄ problem med tid, kostnad och kvalité aspekten i jÀmförelse med andra typer av projekt. I vÄr uppsats vill vi försöka förstÄ vad det Àr som skiljer IT-projekt i jÀmförelse med andra projekt. Kan det exempelvis vara sÄ att man anvÀnder sig av fel projektledningsmodell? I denna studie har vi jÀmfört hur projekt utförts i byggbranschen respektive IT-branschen.

Att arbeta i projekt har blivit vanligare i dagens organisationer. En bransch dÀr projekt ochprojektledare Àr ofta förekommande Àr eventbranschen, eftersom ett evenemang precis som ettprojekt, har ett tydligt start- och slutdatum. För ett framgÄngsrikt projekt Àr effektivitet viktigthos projektledaren och uppsatsen behandlar dÀrför effektivt projektledarskap. Effektivitet Àrett komplext begrepp och dÀrmed svÄrt att definiera, vilket Àven effektivt projektledarskap Àr.Uppsatsens syfte Àr dÀrför att fÄ en tydligare bild av vad detta innebÀr inom eventbranschen.Den belyser Àven kompetenser och fÀrdigheter som Àr av betydelse för en effektivprojektledare.Uppsatsen baseras pÄ en kvalitativ undersökning dÀr semistrukturerade intervjuer utgörempirin. Intervjuerna Àr genomförda med sju respondenter frÄn fem olika eventorganisationersom arbetar i projekt.

Den hÀr uppsatsen Àr en explorativ fallstudie som visar bakgrunden till begreppet Supported Employment, hur det har kommit att översÀttas till den svenska kontexten och hur den omsÀtts i praktiken genom att studera tvÄ ESF projekt som fall. Med utgÄngspunkt frÄn ?Supported Employment? metodiken har tvÄ ESF-projekt, som bÄda Àmnar skapa bÀttre möjligheter för psykiskt funktionsnedsatta att delta i arbetslivet, analyserats. UtifrÄn analysen visar uppsatsen att Supported Employment inte bara anvÀnds som metod, utan ocksÄ anvÀnds för att lyfta fram nyckelbegrepp för förbÀttrad samverkan mellan aktörer som redan arbetar för att mÄlgruppen ska komma ur sitt utanförskap och kunna nÄ och fÄ tillbaka ett arbete. Slutsatsen Àr att centrala begrepp inom Supported Employment som egenkraft, sjÀlvkÀnsla och motivation, i dessa projekt Àr lika viktiga i kontakten mellan inblandade aktörer som i utformningen av sjÀlva arbetsplatssituationen; att lika stor fokus i projekten lÀggs pÄ att koordinera sjÀlva handlÀggningen och hanteringen av projektens mÄlgrupp, som att erbjuda riktiga arbeten genom ett utökat socialt stöd. Nyckelord: Region SkÄne, ESF projekt, Supported Employment..