Bakgrund: Hot och va?ld riktat mot va?rdpersonal a?r idag ett va?xande problem o?ver hela va?rlden. Va?rdpersonal tillho?r en av de yrkeskategorier da?r det fo?religger en o?kad risk att bli utsatt fo?r hot och va?ld fra?n patienter. Va?rdpersonal a?r de som sta?r fo?r omva?rdnaden av patienterna och forskning visar att om personalen blir utsatta fo?r hot och va?ld kan det uppsta? konsekvenser fo?r ba?de va?rdpersonal och patienter.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa upplevelsen av hot och va?ld hos va?rdpersonal inom ha?lso- och sjukva?rden.Metod: I litteraturstudien har 8 vetenskapliga, kvalitativa artiklar sammansta?llts och analyserats med kvalitativ inneha?llsanalys med induktiv ansats.

Bakgrund: NÀr ledningen för ett bygg- och fastighetsföretag tar beslut om ett nytt projekt ska genomföras mÄste företaget ta hÀnsyn till en mÀngd olika aspekter. Företaget mÄste ta ett investeringsbeslut som innefattar övervÀganden om hur risk och förvÀntad avkastning i ett projekt ska bedömas. Bostadsinvesteringar Àr förenade med en mÀngd osÀkerheter och svÄrbedömda risker i framtiden. Problemformulering: Företag som investerar ?och har en betydande del av sin verksamhet uppbunden? i olika projekt, bör se riskhantering som en möjlighet att allokera och dÀrigenom minimera sina risker, dÀribland sina finansiella risker.

Projekt Àr nÄgot som mÄnga företag bedriver. Hur företag vÀljer att organisera projekt beror pÄ hur deras verksamhet Àr organiserad, vilket medför att projekt leds pÄ olika sÀtt. Dock Àr det vÀldigt vanligt med en sÄkallad projektledare bland flera olika typer av projekt. Denna persons roll, befogenheter och uppgifter Àr nÄgot som Àr utav stor vikt utifrÄn ett konkurrans avseende, dÄ flera aktiva projektföretag pekar pÄ att projektledning Àr en kÀrnkompetens. Detta leder till funderingar pÄ hur en projektledare jobbar och hur metodiken ser ut för en person som leder ett projekt.

SjÀlvstÀndigt arbete OmvÄrdnad, fördjupningsnivÄ II.

Sekretessbelagd.

Att arbeta i projekt Àr i dag en vanligt förekommande arbetsform och det Àr dÀrmed av vikt att denna arbetsform fungerar pÄ ett bra sÀtt. Beroende pÄ ett projekts syfte och storlek kan modellen för hur projektet ska bedrivas och genomföras variera. Dock har projekt alltid nÄgon typ av organisation och en livscykel.I detta arbete har fem företagsintervjuer gjorts för att titta pÄ hur teknikorienterade projekt bedrivs, projekt som utvecklar infrastrukturer/nÀtverkslösningar för datakommunikation. FrÄgestÀllningen i detta arbete Àr om dessa företag anvÀnder modeller för utvecklingsarbetet och hur de i sÄ fall anvÀnder dem. Finns det specifikt framtagna modeller för denna typ av projekt som det exempelvis finns för systemutvecklingsprojekt?Resultatet av de gjorda företagsundersökningarna tyder pÄ att det inte finns nÄgra namngivna och vedertagna modeller för hur projekt för just nÀtverksutveckling ska bedrivas.

Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och skapa förstÄelse för den mening anstÀllda ger projektarbete med tanke pÄ de olikartade uppfattningar som rÄder. Ambitionen Àr att uppsatsen ska kunna vara till nytta för de organisationer vars medarbetare arbetar mer eller mindre i projekt, men Àven för dem som sjÀlva arbetar eller har arbetat i projekt. Samtidigt önskar jag ocksÄ teoretiskt bidra till den samhÀllsvetenskapliga diskussionen om projektarbete. För att uppnÄ syftet har jag valt att anvÀnda mig av en kvalitativ metod. Intervjuer har gjorts med personer som arbetar mer eller mindre i projekt för att utifrÄn detta sedan analysera meningsskapande i projekt.

Vi vill med denna uppsats undersöka vilka framgÄngsfaktorer det finns för ett sÄ kallat lyckat projekt och samtidigt ta reda pÄ vilka fallgropar man ska undvika. Vi har begrÀnsat oss i empirin till respondenter med projektledarerfarenheter och deras syn pÄ it-projekt. Inom detta omrÄde Àr det verkligen viktigt att veta hur man fÄr till ett bra projekt dÀr man nÄr sina mÄl, eftersom just it-projekt har en missa sina mÄl. Enligt en sammanstÀllning av flera olika undersökningar, har konsultföretaget Decuria kommit fram till att sÄ mycket som 85 % av alla it-projekt ute hos företag och organisationer misslyckas!Genom att beskriva olika projektmetoder, olika sÀtt att driva arbetsprocessen pÄ och andra viktiga begrepp inom it-projektledning samt undersöka hur projektledare driver sina projekt visar denna uppsats hur it-projekt kan se ut frÄn idé till avslut samtidigt som vi undersöker vilka faktorer som finns för att lyckas med projektet.Slutsatsen frÄn studien visar att det inte finns en specifik metod som ska anvÀndas för att it-projektet ska lyckas. Projektmetoden kan stödja projektet och bör anpassas efter uppgiften och organisationen.

Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och skapa förstÄelse för den mening anstÀllda ger projektarbete med tanke pÄ de olikartade uppfattningar som rÄder. Ambitionen Àr att uppsatsen ska kunna vara till nytta för de organisationer vars medarbetare arbetar mer eller mindre i projekt, men Àven för dem som sjÀlva arbetar eller har arbetat i projekt. Samtidigt önskar jag ocksÄ teoretiskt bidra till den samhÀllsvetenskapliga diskussionen om projektarbete. För att uppnÄ syftet har jag valt att anvÀnda mig av en kvalitativ metod. Intervjuer har gjorts med personer som arbetar mer eller mindre i projekt för att utifrÄn detta sedan analysera meningsskapande i projekt. Jag har i min studie funnit att den mening som skapas i projekt bland annat beror pÄ vad individen fokuserar och vilken referensram denne bÀr med sig.

Syfte: Att studera relationer och uppfattningar om styrning inom arbetsmarknadsomr?det. Teori: Governance, multilevel governance och collaborative governance. Metod: Fallet Framtiden med 13 semistrukturerade intervjuer med en kvalitativ inneh?llsanalys, och en dokumentanalys av en rapport producerad av Framtiden som akt?r anv?nds som bollplank f?r att f?rst? fallet.

Det hÀr arbetet undersöker anvÀndandet av informationsteknik sÄ som datorer, internet och digitala lÀrresurser i skolors undervisning, med fokus pÄ grundskolor som har ?en till en?-projekt. Ett ?en till en?-projekt innebÀr att varje elev fÄr tillgÄng till en egen dator. Arbetet försöker besvara frÄgan om hur det Àr att arbeta pÄ en skola med ett "en till en"-projekt och hur IT pÄverkar undervisningen dÀr. Svaren pÄ denna frÄgestÀllning fÄs genom ett antal intervjuer med grundskollÀrare som arbetar i ?en till en?-projekt.

VÄr studie syftar till att besvara frÄgan om hur kunskap kan överföras mellan projekt och vad som kan göras för att underlÀtta denna process. För att fÄ svar pÄ denna frÄga utförde vi en kvalitativ studie baserad pÄ intervjuer pÄ ett av Sveriges största företag. VÄr studie visar att företagskultur spelar en betydande roll vad gÀller kunskapsöverföring mellan projekt, men att det Àven krÀvs att resurser tilldelas för att kunskapsöverföringsaktiviteterna verkligen ska genomföras. De viktigaste komponenterna för att förbÀttra kunskapsöverföringen Àr, förutom företagskultur och tilldelning av resurser, Àven dialog, rutiner och mÄl samt att lÀrdomar frÄn tidigare projekt blir lÀttare att ta del av och hitta för utomstÄende..

Kunskapsöverföring har visat sig vara problematiskt i projektorganisationer pÄ grund av projektens tydliga avgrÀnsningar. Byggbranschen Àr en projektorganiserad bransch som av olika anledningar har problem med kunskapsöverföring mellan projekt. Vi finner det dÀrför intressant att undersöka kunskapsöverföring mellan projekt i byggbranschen. Syftet med uppsatsen Àr att beskriva hur faktorer gÀllande kultur och struktur pÄverkar kunskapsöverföring mellan projekt i byggföretag samt om och hur dessa faktorer skiljer sig mellan traditionella projekt och partneringprojekt. För att uppfylla syftet och besvara forskningsfrÄgorna har en fallstudie med personliga intervjuer genomförts vid byggföretaget NCC i LuleÄ.

Denna uppsats Àr en fallstudie av ett EU-projekt. Syftet med denna uppsats Àr att beskriva och förklara projektets faser och vad som fordrades för att projektet skulle bli framgÄngsrikt. Clean Urban Transport Europé-projektet (CUTE) var ett utvecklingsprojekt inom EU som drevs i nio stÀder, Stockholm var en utav dessa. Projektet gick ut pÄ att testköra vÀtgasbussar med brÀnsleceller. Undersökningen avgrÀnsades till delprojektet i Stockholm som av aktörerna ansetts som ett framgÄngsrikt projekt.

För att öka vÄr kunskap kring kritiska framgÄngsfaktorer vid genomförande av projekt, har vi identifierat vad vi tror Àr generella framgÄngsfaktorer och fallgropar. Genom att, utifrÄn den befintliga projektteorin, undersöka utförda projekt hos LFV Data har vi kommit fram till att bemanningen av projektgruppen Àr den idag mest förbÀttrings bara fallgropen för att genomföra projekt inom LFV Data, Àven om förankring av mÄl och vision för projekt ocksÄ Àr av stor vikt. Bemanning av projektgruppen Àr den frÀmsta generella framgÄngsfaktorn och vÄr idé Àr att kartlÀgga vilka kompetens omrÄden som behövs för att matcha med befintlig personals kvalifikationer. PolÀrdiagram kan vara till hjÀlp vid denna matchning. Vi menar att bemanningen av projekt Àr det som blir fel, Àven om projektet sedan följer metodiken, har förankring hos ledningen, hÄller tidplanen, och nÄr de ekonomiska mÄlen, dvs gör allt som de ska.