Arbetstid är en fråga som alltid varit omdebatterad, och som det hänt mycket med genom åren i många avseenden. I svensk rätt har arbetstid reglerats i många olika lagar och vissa yrkesgrupper har haft egna lagar om branschens arbetstidsregler. I dag är det i huvudsak arbetstidslagen som reglerar arbetstidsfrågorna, men som i många arbetsrättsliga lagar finns det möjlighet att göra avvikelser och mer preciserade villkor genom kollektivavtal. Sedan Sveriges inträde i EU 1995 går det dock inte att frångå de EG-direktiv om arbetstid som rådet utfärdat. Det har förändrat den svenska arbetstidsregleringen då arbetstidslagen har fått ändrats och de kollektivavtalsslutande parternas möjligheter att avtala om arbetstid harinskränkts, då EG har satt miniminivåer för vissa regler genom direktiv.     EG-rätt, svensk rätt och kollektivavtal reglerar till viss del sammaarbetstidsfrågor, men desto närmre arbetstagaren, desto mer precisa regler.

Aktuell studie undersöker hur fem socionomer inom kommunalverksamhet tänker kring tillämpandet av Barnkonventionen isocialt arbete. Fokus ligger på deras egen arbetssituation; deproblem och möjligheter som de möter i sitt dagliga arbeteinom socialtjänsten. Underlaget för resultatet togs fram genomkvalitativa intervjuer med de femsocionomerna. Resultatet presenteras genom ett deskriptivtangreppssätt och problematiseras med hjälp avBarnkonventionen, mänskliga rättigheter ochBarnkonventionens lagstatus i Sverige. Intervjuerna visade attsocionomerna i många fall inte hade tillräcklig kunskap omBarnkonventionen som helhet.

Det individuella bemötandet av eleverna har förändrats över tid från ensidiga omdömen i betygsform till samtal som handlar om att följa och stödja varje enskild elevs kunskapsutveckling och personliga utveckling. Förordningen om den individuella utvecklingsplanen som trädde i kraft i januari 2006 är ytterligare ett steg i det individuella bemötandet av varje enskild elev. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur den individuella utvecklingsplanen har implementerats i några svenska grundskolor. Genom att använda en kvalitativ metod i vår studie har vi utifrån intervjuer tagit del av fem rektorers syn på den individuella utvecklingsplanen. Resultatet visade att samtliga rektorer var positiva till den individuella utvecklingsplanen då de ansåg att den bidrar till att skolan tolkar läroplanen på ett korrekt sätt.

Syfte: Uppsatsens syfte är att ge en fördjupad förståelse för hur arbetstagare styrs i en organisation där de har stort eget ansvar och frihet. Häri vill vi synliggöra vad som, i brist på tydliga riktlinjer och direktiv från en auktoritet, styr arbetstagarnas prioriteringar i det dagliga arbetet samt analysera eventuella effekter av dessa styrningsformer.Metod: Uppsatsens empiriska material bygger på kvalitativa intervjuer av fyra kundansvariga på Företaget X. Företaget X arbetar med uthyrning av barnvakter till familjer i Stockholmsområdet. Materialet analyserades och diskuterades utifrån Governmentality som teori samt tidigare forskning.Resultat/Slutsats: Trots att de kundansvarigas arbete byggde på eget ansvar och frihet var de ändå styrda. De styrmedel som var mest framträdande i deras prioriteringar i det dagliga arbetet var kvantitativa mål, företagets tre värdeord, kunden samt möten och uppföljningar.

Den svenska normprövningen utgörs av bland annat Lagrådets förhandsgranskning. EU-rättens särskilda ställning har föranlett ett intresse för att undersöka Lagrådets verksamhet ur ett unionsrättsligt perspektiv. I uppsatsen har tre huvudkategorier av lagförslag identifierats: lag för införlivande av EU-direktiv, lag för annan EU-anpassning, samt nationellt initierade lagförslag. Analysen har syftat till att förstå hur EU-rätten kommer till uttryck i Lagrådets yttranden över lagförslag ur de tre olika lagstiftningskategorierna. För frågan har de unionsrättsliga utgångspunkterna presenterats och åtföljts av en diskussion om Lagrådets verksamhet och roll.

Syftet med studien var att analysera förhållandet mellan handläggning i två norrbottenskommuner. Studien omfattade totalt nio behovsbedömare i två kommuner som har hemtjänsten indelad i beställar-utförarorganisation. Datainsamlingen har skett genom intervjuer. Studien visade att trots det kommunala självstyret inte fanns några stora skillnader mellan de båda kommunerna när det gäller förhållandet mellan handläggning och centrala direktiv för tilldelning av sociala omsorgsinsatser. Undersökningen visade att behovsbedömarna i respektive kommuner följer socialtjänstlagen och förvaltningslagen när det gäller hur ett ärende skall inledas och beslutas.

Denna studie har undersökt diskursen om miljö, EU:s fria inre marknad och försiktighetsprincipen i några av EU:s förordningar och direktiv som reglerar hanteringen av genmodifierade grödor (GMO). Försiktighetsprincipen genomsyrar alla EU:s lagtexter från senare tid vad gäller hanteringen av GMO-produkter, och har därmed påverkat lagarnas utformning. Vi har undersökt huruvida försiktighetsprincipen motsätter sig EU:s grundläggande intention om en fri inre marknad, och hittat tecken på att försiktighet och marknad inte alltid är kompatibla.Miljöaspekterna i dessa lagtexter har också många gånger visat sig få lämna plats för en säkerhetsdiskurs fokuserad på människors säkerhet, där miljön kommer i andra hand och inte ses som det primära att skydda.Vi ser till stor del en diskurs i dessa lagtexter som konstituerats av människors och samhällets rädsla och krav på säkerhet, snarare än en diskurs som präglat och påverkat samhällets inställning till GMO..

Syftet med studien är att undersöka hur väl Läroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf 94) stämmer överens med gymnasieelevers föreställningar gällande lärarens roll som ledare, relationsskapare, kunskapsförmedlare och moraliska/etiska uppdrag. Metoden som ligger till grund för studien är intervjuer i fokusgrupper med gymnasieelever och en dokumentanalys av Lpf 94. Totalt deltog 24 stycken elever från fyra olika gymnasieskolor. Resultatet visar att elevernas föreställning om lärarens roller i stora drag stämmer överens med Lpf 94:s definitioner, exempelvis lärarens förmåga att använda sig av varierande undervisningsmetoder och ge möjlighet till reellt elevinflytande. Lpf 94 och elevernas föreställningar gällande läraren som relationsskapare skiljer sig åt.

Kinas reformer som startade 1979 genom Deng Xiaoping har lett till omfattande ekonomisk framgång i Kina. Dessa ekonomiska reformer har gått rakt emot kommunistisk ideologi och har därför fått stark inrikes kritik samtidigt som folket fått högre levnadsstandard och utländska företag investerar stort i Kina. Före reformerna hade Kina börjat se en viss uppgång i tillväxt, men var i stort behov av moderniseringar. Det första steget var att tillåta en liten privat sektor samt att öppna upp speciella ekonomiska zoner i södra Kina runt kustregionerna för att hämta in utländskt kapital samt avancerad teknologi. Kina har sedan dess haft en genomsnittlig BNP-tillväxt på 9% per år.

Arbetet omfattar en undersökning om specialpedagogik för elever som befinner sig i läs ? och skrivsvårigheter. Syftet är att ge fördjupad kunskap om vilka, personella och ekono-miska, insatser som görs för elever som befinner sig i läs ? och skrivsvårigheter och som därmed är i behov av ett specialpedagogiskt stöd samt hur detta uppnås i förhållande till styrdokumentens krav. Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod, där forskaren strävar efter att synliggöra egenskaper och uppfattningar hos respondenterna genom intervjuer.

Syfte: Att utreda om primärvårdssjuksköterskor i Uppsala län upplevde att det fanns faktorer sompåverkade deras möjligheter att skriva ut fysisk aktivitet på recept.Metod: Deskriptiv kvalitativ intervjustudie. Sju primärvårdssjuksköterskor inom Uppsala län harintervjuats med semistrukturerad metod. En kvalitativ innehållsanalys enligt Granheim ochLundman (2003) utfördes på manifest nivå.Resultat: Primärvårdssjuksköterskor i Uppsala län upplevde att det fanns faktorer som påverkadederas möjligheter att förskriva FaR. Det uppgavs nödvändigt att ha kunskap om hur man arbetarmed förskrivning av FaR och att uppleva sig kunna motivera patienter som har mindre mottaglighetför FaR. Att ha tillräckligt med tid avsatt upplevdes som en förutsättning för förskrivningen.

Jag har under tio veckor arbetat med att utveckla designen till en flygande farkost. Detta i samarbete med ett datorspelsföretag som uppdragsgivare. Denna rapport beskriver processen. Den huvudsakliga utmaningen med detta projekt har innefattat både att designa något originellt och att samtidigt noggrant följa de direktiv jag tilldelats av min uppdragsgivare: att skapa ett fordon med de krav på både stil och tekniska begränsningar spelet fodrar. Efter jag etablerat en tydlig vision gällande farkosten tog jag mina skisser och idéer till Maya och där skapade 3dmodellen.

Underrättelsetjänst, ett begrepp som för många är något abstrakt och svårgreppbart. Vad syftar egentligen underrättelsetjänst till? Något förenklat skulle man kunna säga att det syftar till att ge faktaunderlag för planering av polisverksamhet. Verksamheten ska vara precis och kvalitativ, den ska vara underrättelseledd. I strävan efter visionen om underrättelseledd polisverksamhet fastställde rikspolischefen hösten 2005 Polisens underrättelsemodell (PUM).

Syftet med uppsatsen är att kartlägga hur de företag som suttit på VentureLabs inkubator i Lund använt sig av humankapital, personliga nätverk samt industriella nätverk. Uppsatsen gör även en ansats att utreda om samband finns mellan dessa tre teorier och hur dessa påverkar entreprenören och dennes företag. Angående förhållningssättet gentemot arbetsprocessen användes en abduktiv ansats. Vad gäller direktiv för insamlande av empiri användes en kvantitativ metod. Empirin består i främsta mån av besöksintervjuer på företag kopplade till VentureLab.

Sverige har sedan miljöbalken blev antagen 1 januari 1999, efter nya EU-direktiv, utövat tillsynen efter denna. Detta som ett led i utvecklingen mot hållbar utveckling. Syftet med denna studie är att undersöka hur miljötillsyn upplevs av företagare och miljöinspektörer och vilka effekter miljöinspektioner har på företag. Det ska även undersökas om eller hur långvarig erfarenhet av inspektioner påverkar företagares attityder och verksamhet. Dokumentanalys och intervjuer har varit grunden till undersökningen. Tre inspektörer och sex företag har blivit besökta och intervjuade. Dokumentanalysen bestod i att analysera tidigare inspektionsloggar och detta lade sedan grunden till intervjufrågorna. Resultaten visar att både inspektörer och företag är relativt nöjda med den tillsyn som bedrivs.