MPS-system syftar till att öka intäkterna, minska kostnaderna och frigöra kapital genom ökad leveransservice, flexibilitet och reducerade kostnader för lagerhållning, administration och transporter. Implementeringen av ett datoriserat MPS-system ska leda till förbättringar, kostnadsbesparingar och i överlag bara positiva förändringar hos tillverkande företag enligt litteraturen. Studien avser att undersöka vilka förbättringar och nackdelar/begränsningar företag som implementerat MPS-system upplever med sina MPS-system. Har de kunnat förbättra styrningen och kontrollen av verksamheten, i form av förbättrade variabler, som kan påvisas till implementeringen av MPS-system?Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om införandet av MPS-system förbättrat de undersökta legotillverkarnas styrning och kontroll av sina verksamheter samt vilka begränsningar de upplever med sina MPS-system.Vi har genomfört personliga intervjuer med våra respondenter på AHAN AB, PNM Plåt och Modellteknik AB i Eskilstuna/Torshällaområdena.

Detta examensarbete är utfört vid institutionen för produktionsekonomi på Linköpings tekniska högskola, för Motala Verkstad. Syftet med arbetet var att genomföra en produktflödesanalys med avseende på genomloppstider i produktionen och ta fram åtgärder för att korta ner dessa. En stor andel av genomloppstiden utgörs av kö- och väntetid. Störst effekt uppnås om dessa tider kan reduceras varför fokus i rapporten är inriktat på dessa tider.Motala Verkstad är ett företag med inriktning mot skärande bearbetning i stora dimensioner. Företaget har problem med långa ledtider, varför ett förbättringsarbete startat.

Mekanotjänst i Söderhamn AB är en uppdragstillverkare som ingår i Mekanotjänst industrier. Företaget är specialiserat på produktion av mekaniska produkter främst ur tunnplåt. Det pågår en utveckling inom företaget som är styrd av efterfrågan. Utvecklingen innebär en ökad förädling genom monteringsarbete. Två nya Ericssonprodukter, POWER SUPPLY SUBRACK och SUBRACK AMM 6p ska börja tillverkas i höga volymer vid Mekanotjänst i Söderhamn AB.

Arbetet har syftat till att undersöka möjligheter till förbättringar av material och Produktionsstyrningen vid ABB Machines i Västerås med målet att skapa underlag för förbättrad planering, minskad kapitalbindning och ökad leveransprecision. Det har omfattat planering från huvudplanering ner till verkstadsplanering och berört materialflödet från underleverantör fram till att produkten är färdig för leverans. Förbättringsmöjligheter inom produktionsteknik eller kvalitetsteknik har inte behandlats. ABB Machines enstyckstillverkar växelströmsmotorer i axelhöjder från 710 till 1250 mm mot kundorder. Leveransprecision mot kund och kvalitet är företagets främsta konkurrensfördelar.

Enheten för skärtillverkning på Sandvik Coromant i Gimo ansvarar bland annat för nytillverkningen av pressverktyg. Avdelningen som gör detta är GHB5. Kunden för pressverktyg är pressverktygsförrådet på Sandvik Coromant i Gimo samt andra produktionsenheter inom Sandvikkoncernen. Pressverktyg fördelas in i två system; det gamla och det nya. I rapporten studeras det nyare pressverktygssystemet vars efterfrågan förväntas öka i framtiden.

I ett historiskt perspektiv har leverantörerna försökt närma sig marknaden genom att en tätare relation med slutkunden upprättas. Eftersom dagens företag är hårt konkurrentutsatta krävs en effektiv försörjningskedja med leveranser i rätt tid och rätt kvantitet. Det krävs även att företagen har en effektiv lager- och Produktionsstyrning för att tillgodose marknadens varierande efterfrågan. Plannja har under de två senaste decennierna försökt etablera sig på nya marknader genom att köpa upp befintliga bolag. Utökningen har inneburit att företaget har kommit närmare slutkunden och att försörjningskedjan blivit längre.

Hur skall man effektivisera byggprocessen? Hur långt kan man komma med att införa tekniskt nytänkande i byggindustrin? Slutsatsen av det arbete som redovisas i den här rapporten är att med ett Produktionsstyrningsverktyg som är enhetligt med övriga aktörers sätt att arbeta kan man tveklöst göra stora effektiviseringar av hela byggprocessen. Orsaken till att dagens byggande har halkat efter andra branscher när det gäller effektivitet och produktivitet är att byggbranschen är organiserad på ett orationellt sätt. Processen börjar med ett behov och fortsätter med utredning, projektering, konstruktion och produktion för att slutligen övergå till ett driftskede. Det kan jämföras med ett stafettlopp där varje aktör springer sin delsträcka och mycket information förloras i växlingarna.

Outokumpu håller på att investera fem miljarder kronor i verket i Avesta, investeringan ska vara klar år 2015. Investeringen innebär en förändring i företagets försörjningskedja. Detta innebär konsekvenser för flödet genom verket. Den här rapporten syftar till att undersöka hur materialflödet ska styras genom verket, samt att identifiera problemområden som kan uppstå och ge förslag till lösningar på dessa.Denna studie har dels bedrivits genom fältstudier i form av intervjuer och observationer, dels genom en simuleringsstudie som behandlar verkets flöde från slipning till färdigställning. Data som har använts i simuleringsstudien är till exempel lagernivåer, ledtider och beläggningsgrader.Utifrån detta har följande frågeställningar formulerats:- Hur ser nuläget ut på Avesta Jernverk utifrån teoretiska analysmetoder och analys av observerade problem?- Vilka problem (höga lagernivåer, trånga sektorer och så vidare) kan Avesta Jernverk möta i och med investeringen Projekt 2015 och hur kan dessa hanteras?- Vilka blir konsekvenserna för flödet i och med Projekt 2015 vid ett antal olika scenarion, se avsnitt ref{s:experimentering}?- Hur skulle ett scenario behöva se ut för att flödet ska klara av den framtida ökade produktionstakten?    I nulägesanalysen framkom brister i framförallt informationsflödet.

Detta examensarbete har utförts på Rimaster AB i Rimforsa, vars huvudsakliga verksamhet är legotillverkning inom elektronik och mekatronik. Rimaster AB har cirka 140 anställda och omsätter cirka 116 MSEK. Den största delen av tillverkningen är manuell och all produktion sker mot kundorder. Företaget upplever att produktionsflödet är ojämnt och därmed även kapacitetsutnyttjandet. Dessutom är kapitalbindningen hög, både i råvarulager och i färdigvarulager.

Att bestämma hur många enheter som skall köpas eller tillverkas varje gång är ett klassiskt problem inom material- och Produktionsstyrning. Wasabröd i Filipstad, som är världens största producent av knäckebröd, är inget undantag. Problemet är att det idag inte finns något verktyg för att bestämma optimala serielängder eller som bestämmer i vilken ordning de olika produkterna som tillverkas i samma produktionsutrustning ska följa. Syftet med examensarbetet är därför att ur ett ekonomiskt perspektiv skapa dessa verktyg. Dessutom skall de nuvarande nivåerna av produkter i arbete ifrågasättas och nya nivåer rekommenderas.

Problembakgrund År 2002 upphandlade SKF Mekan en ny produktionsanläggning för bearbetning av medelstora lagerhus. Anläggningen, Line 2, installerades under hösten/vintern 2004 och är ett led i SKF Mekans utveckling mot ett modernare produktionstänkande. Den nya produktionslinjen är automatiserad och uppbyggd så att ställtiden reducerats. Något som har föranlett ett behov av att utreda möjligheten till en flexiblare produktion och användandet av mindre batchstorlekar. Syfte Syftet med arbetet är att minska den totala genomloppstiden för att kunna leverera snabbare, sänka nivån på produkter i arbete och minska färdigvarulagret.

Syfte:Vårt samhälle går igenom en stor förändring genom att industrisamhället alltmer ersätts med dagens informationssamhälle. Denna förändring lämnar ingen människa oberörd utan alla berörs på något sätt, endera privat eller i arbetslivet. Syftet med denna uppsats är att jag vill skapa en uppfattning hur IT utvecklingen har förändrat företagens sätt att bedriva handel och hur det i sin tur har påverkat revisionen och revisorernas metoder och arbetssätt.Metod:Då arbetet var tänkt att undersöka om denna IT utveckling har förändrat revisionen eller revisorns arbetssätt, har jag valt att undersöka detta utifrån en kvalitativ metod i den empiriska undersökningen för att på detta sätt få så uttömmande svar som möjligt. Mitt syfte med de respondenter som jag valde, var att se om de skiljde något i deras uppfattning beträffande metoder och arbetssätt i och med IT utvecklingen. Jag valde därför respondenter med snarlika förutsättningar.