Alla människor drabbas förr eller senare av kris och/eller förlust. Hur vi hanterar svårigheter varierar dock från person till person och tillvägagångssätten är många. I denna studie undersöktes den funktion och betydelse som en tro/religiös uppfattning kan ha för den drabbade i samband med krisupplevelser. Syftet var att undersöka på vilka sätt en tro kan fungera som resurs och/eller hinder för människor i samband med kris och förlust. Studiens syfte uppfylldes genom intervjuer med tolv personer, fyra män och åtta kvinnor i åldrarna 22-63 år, som alla hade erfarenheter av kris och/eller förlust.

I början av 1980-talet myntade reklammannen Jay Conrad Levinson uttrycketgerillamarknadsföring. Den nya termen var skapad för att beskriva en marknadsföringstaktikför framförallt mindre företag där kreativitet snarare än en stor marknadsföringsbudget skullevara nyckeln till framgång. Genom att använda sig av okonventionella medieval kunde ävenrelativt billiga kampanjer få ett stort och mycket kostnadseffektivt genomslag. Vartefterkonkurrensen om konsumenternas uppmärksamhet ökat har även större företag anammattaktiken. Tidigare forskning på området har främst undersökt gerillamarknadsföring ur ettföretagsperspektiv.

Sedan kalla kriget har inte bara omvärlden och föreställningen av motståndaren förändrats utan även reglementenas utformning. I dagsläget används på kompaninivå ett reglemente för alla manöverkompanier, tidigare har det i försvarsmakten funnits reglementen för specifika typer av kompanier. Denna uppsats behandlar vilken påverkan detta har på tydligheten i reglementena.Arbetet syftar till att undersöka tydlighet i föreställningar om infanteriförbandens taktik på kompaninivå idag jämfört med under mitten av kalla kriget i två vägledande instruktioner. Detta för att diskutera artikulering av taktik och dess implikationer på officersutbildning inom försvarsmakten. Den metod som används är kvalitativ textanalys med en komparativ design.

Syftet med denna studie är att undersöka lärarstudenters och yrkesverksamma lärares uppfattning om läraryrkets status samt att undersöka en eventuell legitimations inverkan på läraryrkets status. De övergripande frågorna behandlar hur lärarstudenter och yrkesverksamma lärare uppfattar läraryrkets nuvarande status samt vad ett införande av lärarlegitimation skulle kunna ha för inverkan på yrkets status. Vidare frågas om en lärarlegitimation kan professionalisera läraryrket. I bakgrundskapitlet presenteras för studien viktiga begrepp utifrån olika teoretiska perspektiv. Begreppen profession, status och professionalisering definieras och innebörden av ett legitimationssystem för lärare presenteras. Det empiriska underlaget för studien samlades in med hjälp av en enkät riktad till lärarstudenter på sitt sista studieår samt redan yrkesverksamma lärare från tre geografiska områden. Resultatet visar att lärarstudenter och yrkesverksamma lärare uppfattar läraryrkets status vara mellan låg och medelhög.

De sto?rsta affa?rsjuridiska advokatbyra?erna i Sverige har genomga?tt stora fo?ra?ndringar de senaste decennierna och advokatens yrkesroll a?r i fo?ra?ndring. Byra?erna har blivit mer professionella i strukturen, men dess a?gandeform har la?nge fo?rblivit ofo?ra?ndrad. A?gandeformen besta?r av ett dela?garskap vilket inneba?r att advokatbyra?n a?gs av ett antal advokater som a?ven a?r ansta?llda pa? samma byra?.

För att utveckla landsbygden behövs fungerande verktyg att arbeta utifrån. Lokalekonomisk analys, LEA, är ett sådant verktyg som funnits i snart femton års tid. En Lokalekonomisk analys ger statistik över exempelvis in- och utflyttning, befolkning och disponibel inkomst. Verktyget beställs och köps av Statistiska centralbyrån. Som med de flesta verksamheter behöver LEA uppdateras för att kunna bemöta de behov som finns och anpassas till den teknik som är tillgänglig i dagsläget.

Problem.Idag är användandet av lojalitetsprogram som ett medel för att skapa lojala kunder ett av det vanligaste sättet att söka fostra lojalakunder. Problemet med dessa lojalitetsprogram och dess användande är att det inte finns tillräckliga bevis för deras effektivitet. Det finns inte heller något stöd för att lojalitetsprogrammen verkligen är effektiva, både då det gäller kostnader och skapandet av lojala kunder, i förhållande till andra marknadsaktiviteter. (Stauss, Chojnacki, Decker & Hoffmann, 2001:7)Syfte.Syftet med denna uppsats är att presentera ett urval av vad som finns skrivet om lojalitetsprogram och deras verkan för att sedan granska vilken typ av lojalitet och relation som skapas samt vilka ekonomiska effekter dessa program har.Metod.Denna studie är en innehållsanalys som sedan granskas kritiskt. Ett antal publikationer har valts ut för genomgång och analys.

Bakgrund: Depression är en utbredd folksjukdom i Sverige, trots att effektiva och kända behandlingsmetoder finns är det färre än hälften som behandlas. Den vanligaste behandlingen är antidepressiva läkemedel men tyvärr kan det medföra många biverkningar. Syfte: Syftet var att belysa interventioner med fysisk aktivitet och hur dessa kan påverka en människa med depression eller depressiva symtom. Metod: Litteraturöversikt innehållande kvantitativa artiklar som granskats och delats in i olika kategorier som berört olika interventioner av fysisk aktivitet. Resultat: Fysisk aktivitet har visats sig kunna minska depression och sänka depressiva symtom, interventioner som hade störst verkan var de som pågick under längre tid samt högintensiva aktiviteter.

Bakgrund: KK-stiftelsen bildades 1994 och fick i uppdrag av den dåvarande regeringen att bland annat utveckla IT i skolorna. Vi har genom våra arbeten upplevt datorns intåg i verksamheten och har sett olikheter på användandet av denna. Media och forskningen har visat att IKT är och kommer att vara en viktig del i samhällsutvecklingen och utifrån detta fick vi uppslaget till denna studie. Syfte: Studien syftar till att undersöka om vissa specifika klasser har nått KK- stiftelsens vision, samt att se om det finns något orsakssamband till hur det ser ut i skolan idag d.v.s. sambandet mellan datoranvändandet i förhållande till ett konstruktivistiskt synsätt, yrkesrollen, kunskapssynen, kunskapen som krävs i framtiden, traditioner och undervisningsmetoder.

Bakgrund: Humor har länge ansetts som något välgörande och har under de senaste decennierna blivit ett ämne som det forskas allt mer om, trots detta förefaller det inte finnas nog med evidens för att implementera humor som ett verktyg inom dagens sjukvård trots de hälsofrämjande egenskaper humor anses besitta.Syfte: Syftet med examensarbetet är att belysa humorns betydelse inom omvårdnaden.Metod: En litteraturstudie där materialet från tio kvalitativa studier analyserades.Resultat: Resultatet presenteras i form av fem teman: humor förmedlar budskap, humor bygger goda relationer, humor som terapeutisk lek, humor som ett verktyg för att uppehålla rollen som den goda patienten samt när humor inte givit önskat resultat. Resultatet visar att humor är ett effektivt instrument för att stärka och skapa sociala relationer samt att humor har en hälsofrämjande verkan, men även att humor måste användas med tillförsikt då om det används fel även kan skada en social relation.Klinisk betydelse: Humor är ett bra instrument för att stärka patient-sjuksköterskerelationen och för att främja god hälsa i omvårdnaden. Det finns behov av mer forskning på ämnet humor för att stärka dess evidens som ett användbart instrument.Slutsats: Humor är användbart för både patienter och sjuksköterskor som kan brukas i många syften inom omvårdnaden..

Uppsatsen grundar sig på en diskursanalytisk undersökning av det hälsofrämjande arbetets struktur och förhållningssätt ur ett sociologiskt perspektiv. Fyra olika verksamheter som på ett eller annat sätt arbetar med hälsofrämjande verksamhet har undersökts, Socialdepartementet, Folkhälsoinstitutet(Fhi), Hälsofrämjande Sjukhus(Hfs) samt Södra Älvsborgs Sjukhus(SÄS). Jag utförde även en undersökning på individnivå, där anställda på SÄS fick uttrycka åsikter och tankar om hälsa och hälsofrämjande arbete. Syftet med uppsatsen var att undersöka den sociologiska forskningens inverkan och roll inom det hälsofrämjande arbetet.Det hälsofrämjande arbetet är uppbyggt kring tvärvetenskaplig forskning men fokuset på hur detta ska implementeras i individers vardag har fokus på det samhällsvetenskapliga. Sociologiska begrepp och perspektiv ges utrymme i diskurser och de sociala behoven uppmärksammas och bidrar till utvecklingen.

Under vuxenlivets tidiga perioder fo?rva?ntas ungdomar ta sina fo?rsta sja?lvsta?ndiga beslut, na?got som inneba?r en stor fo?ra?ndring i ma?ngas liv. Unga vuxna med psykisk oha?lsa och/eller utanfo?rskap a?r vid denna tidpunkt ofta i behov av sto?d fra?n olika samha?llsakto?rer. Denna uppsats underso?ker hur Tierps kommun har tagit sig an denna utmaning genom att studera Tierpsmodellen 2.0, ett samverkansprojekt mellan ett flertal av stadens samha?llsakto?rer.

Rättsläget vad gäller beskattningen av FoU-samarbeten i enkla bolag synes i vissa avseendenvara oklart. Trots detta har inkomstskatterättsliga implikationer av FoU-samarbetenmellan företag inte behandlats i någon större utsträckning i doktrinen. Tyngdpunkten idenna uppsats ligger på den resultatfördelning och de förmögenhetsöverföringar som kanuppstå i samband med FoU-samarbeten och de tänkbara inkomstskatterättsliga effektersom de för med sig. Vid en belysning av dessa transaktioner har vi funnit att det finns ettbehov av klargöranden för hur dessa skall behandlas inkomstskatterättsligt.Utifrån vår studie framgår det att samarbetsavtalet får en avgörande betydelse för beskattningeni enkla bolag. Den rådande uppfattningen synes alltså vara att ett bolagsavtal kan haskatterättslig verkan avseende inkomstfördelningen utan att en äganderättsförändring behöverske.

Modern teori kring marknadsfo?ring har skiftat fokus fra?n en varudominerande logik gentemot en tja?nstedominerande da?r va?rdeskapande, och mer specifikt samskapandet av va?rde mellan producent och konsument a?r centrala byggstenar. Tidigare studier har presenterat praktiker som anva?ndare i varuma?rkescommunities anva?nder fo?r att skapa va?rde, ofta pa? fanbaserade communities da?r anva?ndarna a?r beundrare av ett specifikt varuma?rke. Denna uppsats syftar till att utro?na hur va?rdeskapandet fo?r konsumenten skapas pa? de internetbaserade communities da?r ba?de konsument och producent na?rvarar, och avviker da?rfo?r ifra?n rent fanbaserade och konsumentstyrda communities.

SYFTE: Syftet med studien är att beskriva ledningens uppfattning om hur företagets ekonomistyrning påverkats av den senaste drastiska konjunkturförändringen. Därtill ska vi beskriva och resonera kring hur företagets syn på prestationsmåtten förändrats under lågkonjunkturen. Ett delsyfte är att beskriva hur ledningen definierar företagets styrverktyg, vilket kommunicerar de icke-finansiella målen och i teorin benämns Balanced Scorecard.METOD: Vi kommer att svara både på frågan hur ?deskriptivt? (beskrivande), d.v.s. att genom en studie få bättre insikt om hur ett fenomen ser ut, och dessutom varför ?kausalt? (förklarande) d.v.s.